1929 – MCMXXIX 96 år sedan
År 1926 | 1927 | 1928 1929 1930 | 1931 | 1932
Årtionde 1900-talet  | 1910-talet 1920-talet 1930-talet | 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1929 MCMXXIX
Ab urbe condita	2681
Armeniska kalendern	1378 ԹՎ ՌՅՀԸ
Assyriska kalendern	6679
Bahaikalendern	85–86
Bengaliska kalendern	1336
Berberkalendern	2879
Brittiskt regeringsår	18 Geo. 5 – 19 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2473
Burmesiska kalendern	1291
Bysantinska kalendern	7437–7438
Koptiska kalendern	1645–1646
Erianska kalendern	3095
Etiopiska kalendern	1921–1922
Judiska kalendern	5689–5690
Vikram Samvat	1985–1986
Sakakalendern	1851–1852
Kaliyuga	5030–5031
Holocen kalender	11929
Nri-Igbo	929–930
Persiska kalendern	1307–1308
Muslimska kalendern	1347–1348
Nengō (Japan)	Shōwa 4 (昭和4年)
Nordkoreanska kalendern	18
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4262
Minguokalendern	ROC 18 民國18年
Thailändsk kalender	2472
Unixtid

1929 (MCMXXIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

• Januari–mars – En våg av snö och kyla slår till i Nordeuropa, stora problem för färje- och tågtrafiken.^[1]
• 1 januari – Den svenska Arbetsdomstolen inleder sin verksamhet.^[2]
• 5 januari – Kung Alexander I av Jugoslavien upplöser den jugoslaviska nationalförsamlingen.^[3]
• 6 januari – Alexander I gör statskupp och utropar Kungariket Jugoslavien.
• Heinrich Himmler utnämns av Adolf Hitler till Reichsführer SS, riksledare för SS i Tyskland.

• 7 januari – Tarzan blir seriefigur.

• 10 januari – Den belgiske tecknaren Hergé publicerar första avsnittet av Tintin.^[4]
• 15 januari – Prinsessan Märthas förlovning med kronprins Olav av Norge eklateras i Stockholm.
• 17 januari – Karl-Alfred, en seriefigur skapad av E.C. Segar, dök för första gången upp i seriestrippen Thimble Theatre (Fingerborgsteatern).
• 28 januari
  • Leo Trotskij, förvisad till Alma-Ata, tvingas av Josef Stalin att lämna Sovjetunionen och reser till Turkiet.^[4]
  • Arbetsdomstolen håller sin första session^[2] i Stockholms rådhus.
• 31 januari – Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt utkommer.^[3]

• 1 februari – Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt utkommer på svenska.^[5]
• 2 februari – Norge gör anspråk på Peter I:s ö.^[6]
• 8 februari – Det första telefonsamtalet mellan Stockholm och Buenos Aires utväxlas. Priset är 39:80 kronor per minut.
• 9 februari – Litvinovprotokollet skrivs på i Moskva av Sovjetunionen, Polen, Estland, Rumänien och Lettland.^[7]
• 11 februari – Lateranfördraget sluts, varmed Vatikanstaten erkänns.^[4]
• 14 februari
  • Under alla hjärtans dag låter maffialedaren Al Capone mörda sju konkurrerande gangsterbossar i Chicago.^[4]
  • Stockholms hälsovårdsnämnds biolog, dr Harald Huss, uppfordrar nämnden att förbjuda restaurangernas smörgåsbord såsom varande ohygieniska.
• 19–20 februari – Konstituerande möte i Sånga-Säby på Färingsö, för Riksförbundet Landsbygdens folk, då Lantmännens Producentförbund från Backen, Umeå, går samman med fackföreningen Sveriges Demokratiska Jordbrukareförbund och Färentuna häradskommitté för ekonomisk rättvisa åt landsbygdens befolkning.

• 1 mars – Stockholms första och enda bensinspårvagn tas ur trafik.
• 4 mars – USA:s förre handelsminister Herbert Hoover efterträder Calvin Coolidge som USA:s president. Kansasrepublikanen Charles Curtis blir hans vicepresident.
• 5 mars – Vid världsmästerskapen i konståkning i London blir Gillis Grafström, Sverige världsmästare för tredje gången.^[4]
• 16 mars – Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF) bildas^[4] för att vara opolitiskt och ha som mål att "tillvarata ekonomiska och sociala intressen hos landsbygdens folk".^[5] Bildandet sker vid ett möte i Stockholm med ett par hundra jordbrukare.
• 21 mars – Prinsessan Märtha av Sverige och kronprins Olav V av Norge förmäls i Oslo,^[4] i Vor Frelsers kirke.
• 24 mars – I Södra Möre i Kalmar län vräks 32 familjer till strejkande lantarbetare. Konflikten varar i två år.^[8]

• April – Allmänna sparbanken går omkull^[9] och Jordbrukarbanken råkar i likviditetskris till följd av sparbankskraschen.
• 3 april – Persien skriver på Litvinovprotokollet.^[7]
• 9 april – Stockholms centrala omnibusaktiebolag beslutar att inköpa 80 nya omnibusar för över två miljoner kronor, för att möta den växande trafiken.
• 13 april – Utställningen Det moderna kontoret öppnar i Stockholm, och förevisar bland annat en elektrisk skrivmaskin och Facit AB ställer ut sina senaste moderna räknemaskiner.^[5]
• 15 april – Telefonlinjen mellan Sverige och Spanien, tills vidare den längsta i Europa, öppnas. Invigningssamtalet utväxlas mellan kronprins Gustaf (VI) Adolf och kung Alfons XIII av Spanien.
• 16 april – Storbritannien drabbas av smittkoppsepidemi.^[10]
• 17 april – Telefonförbindelse öppnas mellan Stockholm och Lissabon.
• 25 april – Josef Stalin godkänner officiellt Sovjetunionens första femårsplan,^[4] målet är att genomföra en industrialisering.^[10]

• 1 maj – Socialister och kommunister inställer förstamajdemonstrationerna i Stockholm till följd av ett intensivt snöslask.
• 2 maj
  • Ljudfilmen har svensk premiär i Stockholm med amerikanska Hans hustrus ära, som inte väcker någon större förtjusning.^[8]
  • En svensk sakkunnigkommitté lägger fram ett förslag om sterilisering i "rashygieniskt och socialt syfte".^[5]
• 9 maj – Norge annekterar Jan Mayen.^[10]
• 14 maj – Gustaf Dalén presenterar den kokseldade AGA-spisen.^[3]
• 15 maj – Den svenska riksdagen beviljar statsunderstöd åt insättarna i de allmänna sparbankerna.
• 16 maj – Den amerikanska filmutmärkelsen Oscar utdelas för första gången. Tysken Emil Jannings och amerikanen Janet Gaynor får priset som bästa manliga respektive kvinnliga skådespelare.^[4]
• 24 maj – Över 500 dödas under några dagars strider i Palestina mellan araber och judar.^[3]
• 25 maj – Sveriges första teknologie doktorer – fem stycken – promoveras vid Kungliga tekniska högskolan.
• 28 maj – Ernst Rolf-revyns svarta stjärna, Little Esther, vägras servering på restaurang Brända Tomten i Stockholm på grund av sin hudfärg.
• 30 maj – Labour vinner parlamentsvalet i Storbritannien.^[10]

• 2 juni – Det svenska tullverkets tre första kvinnliga kammarskrivare utexamineras i Stockholm.
• 6 juni – Stockholms läns arbetsförmedling meddelar att den under den rådande bristen på unga flickor lyckats värva ett 20-tal ynglingar som lantjungfrur eller hembiträden.
• 7 juni – Det nordiska resekortet införs som legitimation i stället för pass inom Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island.
• 9 juni – Pontonförsedda flygplanet Sverige, fört av Albin Ahrenberg, startar från Stockholm för att över Island och Grönland flyga till New York.^[11]
• 17 juni – 11th Conference of the International Woman Suffrage Alliance i Berlin.
• 19 juni – En nyinrättad professur i ekonomisk historia tilldelas Eli F. Hesckscher, medan Bertil Ohlin övertar hans tidigare professur i nationalekonomi.^[5]
• 21 juni
  • Djurgårdsteatern i Stockholm brinner ned med scenutrustning, kostymer och restauranguppsättning.
  • En bildtelegrafstation öppnas i Stockholm.^[8]
• 25 juni – Det rapporteras att midsommaren i Sverige förflutit under två dagars stritt regn, kyla och storm. Göteborg och delar av Skåne uppvisar nederbördsrekord.
• Sommaren – Priset på svenska jordbruksprodukter faller.

• 1 juli – AB Radiotjänst inrättar en radioteater under regissören Per Lindberg, som vill göra radioteatern till en folkteater.^[8] Första pjäs blir Hagar Olssons SOS.
• 2 juli – Svenska uppbördssakkunniga föreslår i ett betänkande bland annat att arbetsgivare skall innehålla och insända de anställdas skatt. Förslaget blir föremål för allmän kritik.
• 8 juli – En våldsam storm förhärjar mellersta Sverige. Dygnets nederbörd är lika stor som en normal månads.
• 17 juli – Sovjetunionen bryter de diplomatiska förbindelserna med Kina.^[10]
• 22 juli – Gammelsvenskbyborna påbörjar sin resa mot Sverige.^[12]
• 28 juli – En Genèvekonventionen om behandling om krigsfångar undertecknas av 42 stater i Genève.^[4]

• 1 augusti – De från Sovjetunionen över Centraleuropa hemvändande 881 Gammelsvenskbyborna (ättlingar till estlandssvenskar, som förvisats från Dagö i Estland till Ukraina) anländer till ett till deras mottagande festsmyckat Trelleborg.^[12]
• 10 augusti – Den i stor utsträckning surrealistiska Halmstadgruppen framträder med en utställning med modern konst på Kulturen i Lund, Sverige och väcker stor debatt.^[4]
• 16 augusti – Gränsstrider mellan sovjetiska och kinesiska soldater.^[10]
• 20 augusti – Kreugerkoncernen slår ihop ett tiotal norrländska skogsindustrier till Svenska Cellulosa AB (SCA).^[8]

• 7 september – Passagerarångbåten SS Kuru kantrar och sjunker i hård storm på sjön Näsijärvi, och endast ett 20-tal av 150 ombordvarande omkommer.^[13]
• 5 september – Frankrikes konseljpresident Aristide Briand lägger inför NF ett utkast till "Europas förenta stater".^[10]
• 16 september – Morgongymnastik i Sveriges Radio, under ledning av kapten Bertil Uggla, startar.^[4]
• 27 september – Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) splittras för tredje gången sedan starten 1917, nu i Moskvatrogna "Sillénarna" och nationella "Kilbomarna"^[4] då minoriteten med Kominterns stöd utesluter majoriteten. Ett tag finns två SKP, ett Kominterntroget under Hugo Sillén ("Sillénarna") och ett fristående under Karl Kilbom ("Kilbomarna").
• 29 september – Det svenska justitiedepartementet lämnar förslag till lag om skärpta straff (upp till ett års straffarbete) för så kallade billån (bilstöld) samt med införande av allmän åtalsrätt för dylika brott.

• 9 oktober – Skottlossning utbryter mellan Moskvatrogna "Sillénkommunister" och "Kilbomare" i bråk om högkvarteret i Stockholm.^[3]
• 15 oktober – En orkanliknande storm anställer svåra härjningar i mellersta Sverige, speciellt i Gästrikland.
• 21 oktober – Diktantologin Fem unga, med Erik Asklund, Josef Kjellgren, Artur Lundkvist, Harry Martinson och Gustav Sandgren utkommer.^[8]
• 22 oktober – Den svenske finansministern utser sakkunniga för utredning av frågan om rationell utjämning av skattetrycket inom de svenska kommunerna.
• 24 oktober

• • Den stora depressionen inleds med börskraschen på Wall Street under den så kallade svarta torsdagen.^[4]
  • Gustav Andrée flyger från Stockholm till Kapstaden på 26 dygn med mellanlandningar.^[8]
• 29 oktober – Börskurserna i New York faller med 50 miljarder US-dollar.^[3]

• 1 november – Värnplikt i Australien upphör.^[14]
• 18 november – En jordbävning drabbas Grand Banks.^[15]
• 20 november – Svenska Dagbladets guldmedalj till framgångsrika svenska idrottare under året tilldelas längdskidåkaren Sven Utterström och konståkaren Gillis Grafström.^[5]
• 21 november – Gränsstriderna mellan sovjetiska och kinesiska soldater upphör.^[10]
• 25 november – Hammarbyleden och Årstabron i Stockholm invigs.

• 10 december – Tysken Thomas Mann, författare till "Buddenbrooks" och "Bergtagen", får Nobelpriset i litteratur. Hans von Euler-Chelpin, Sverige får för sitt arbete kring enzymer dela Nobelpriset i kemi^[8] med Arthur Harden, Storbritannien.
• 17 december – Det svenska förpackningsföretaget Åkerlund och Rausing grundas.
• 26 december – Den första svenska ljudfilmen, Säg det i toner, har premiär. Inspelningen är gjord i Berlin då Sverige 1929 saknar ljudateljé.^[8] Edvin Adolphson är regissör. Biopubliken uppmanas ge sin uppfattning av ljudfilmens framtid, och en övervägande majoritet tror inte på den.^[5] Titelmelodin är skriven av Jules Sylvain.^[3]
• 28 december- Under den "Svarta lördagen" i Samoa dödar nyzeeländsk kolonialpolis 11 obeväpnade demonstranter, vilket leder till att Maurörelsen börjar kräva ett självständigt Samoa.^[16]
• December – För första gången uppsätts en julkrubba i en av Svenska kyrkans kyrkor, vilket sker i Sankt Petri kyrka i Malmö.

• De svenska socialdemokraterna mobiliserar för de fackliga valen, som de vinner över kommunisterna. Därmed är hotet om kommunistisk kontroll över LO undanröjt.
• Den svenska LO-skolan vid Brunnsviks folkhögskola grundas.
• Nysvenska förbundet bildas genom en utbrytning ur SFKO. Ledare är Per Engdahl, svensk fascisms förgrundsgestalt och ledande ideolog.
• Sveriges första sopnedkast installeras i ett nybyggt HSB-hus.^[8]
• Den svenska obligatoriska försäkringen för olycksfall i arbetet utvidgas till att gälla även yrkessjukdomar.
• Den första lagstiftningen inom det svenska redovisningsområdet uppkommer.
• I Sverige byter "realskolexamen" namn till "realexamen".
• Den ständigt varma AGA-spisen introduceras.^[8]
• Svindelhärva stänger flera sparbanker i Sverige.^[8]
• Sträng vinter i Sverige, svenska och tyska krigsfartyg används som isbrytare.^[8]
• Norska konståkerskan Sonja Henie uppträder inför 15 000 åskådare på Stockholms stadion.^[8]
• Stockholm är telefontätast i världen.^[17]
• Ett nytt kallvalsverk börjar anläggas på Gärdet i Munkfors.^[18]
• Strömlinjeformen blir modernismens designsymbol.^[19]

• 1 januari
  • Cordelia Edvardson, svensk författare och journalist.
  • Wilhy Sandberg, svensk dansare och koreograf.
• 3 januari
  • Sergio Leone, italiensk regissör.
  • Gordon E. Moore, amerikansk företagare.
• 6 januari – Babrak Karmal, afghansk politiker, Afghanistans president 1980–1986.
• 7 januari – Kerstin Wibom, svensk skådespelare.
• 8 januari – Saeed Jaffrey, indisk skådespelare.
• 10 januari – Göte Wilhelmsson, svensk pianist och orkesterledare.
• 15 januari – Martin Luther King, amerikansk medborgarrättskämpe, pastor.
• 25 januari – Michael Michai Kitbunchu, thailändsk kardinal och ärkebiskop.
• 28 januari – Ali Mirzai, iransk tyngdlyftare.
• 31 januari – Jean Simmons, brittisk skådespelare.

• 6 februari – Sixten Jernberg, svensk längdåkare med åtta guld i OS och VM.^[8]
• 9 februari – Bill Barrett, amerikansk republikansk politiker.
• 10 februari – Jerry Goldsmith, amerikansk filmmusikkompositör.
• 11 februari – Gunvor Pontén, svensk skådespelare.
• 13 februari – Per Lindqvist, svensk sångare och skådespelare.
• 14 februari – Vic Morrow, amerikansk skådespelare.
• 15 februari – Graham Hill, brittisk racerförare.
• 19 februari – Björn Bjelfvenstam, svensk skådespelare.
• 20 februari
  • Amanda Blake, amerikansk skådespelare.
  • Erika Bertschinger-Eicke, känd som Uriella, ledare för sekten Fiat Lux.
• 21 februari – James Beck, brittisk skådespelare.
• 22 februari – James Hong, amerikansk skådespelare.
• 23 februari – Aleksij II, patriark av Moskva.
• 28 februari – Frank Gehry, amerikansk arkitekt.

• 6 mars – Tom Foley, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
• 7 mars
  • Ernst Zimmermann, chef för Motoren- und Turbinen-Union.
  • Göran O. Eriksson, svensk författare och regissör.
  • Göte Fyhring, svensk skådespelare.
• 9 mars
  • Marie Cardinal, fransk författare.
  • Desmond Hoyte, guyansk politiker, premiärminister 1984–1985, Guyanas president 1985–1992.
• 10 mars – Huey P. Meaux, amerikansk musikproducent.
• 12 mars – Owe Thörnqvist, svensk sångare och visdiktare.
• 14 mars – Chadli Benjedid, före detta president i Algeriet.
• 15 mars
  • Anita Blom, svensk skådespelare.
  • Cecil Taylor, amerikansk jazzmusiker (piano).
• 22 mars
  • P. Ramlee, malaysisk skådespelare och sångare.
  • Yayoi Kusama, japansk målare och skulptör.
• 23 mars – Roger Bannister, brittisk läkare och löpare.

• 1 april – Milan Kundera, tjeckisk författare.
• 3 april – Miyoshi Umeki, japansk skådespelare.
• 5 april
  • Nigel Hawthorne, brittisk skådespelare.
  • Hugo Claus, belgisk, nederländskspråkig författare.
• 6 april – André Previn, amerikansk pianist och dirigent.
• 8 april – Jacques Brel, belgisk vissångare.
• 10 april – Max von Sydow, svensk skådespelare och regissör.^[8]
• 15 april – Ulf Linde, svensk konstkritiker.^[8]
• 17 april – James Last, tysk orkesterledare.
• 18 april – Lena Brogren, svensk skådespelare.
• 22 april – Michael Francis Atiyah, brittisk matematiker.
• 26 april – Sven-Olle Olsson, svensk lantbrukare och kommunalråd.
• 28 april – Carolyn Jones, amerikansk skådespelare.

• 2 maj – Jigme Dorji Wangchuk, kung av Bhutan 1952–1972.
• 4 maj
  • Audrey Hepburn, amerikansk skådespelare av brittisk-nederländskt ursprung.
  • Johann Otto von Spreckelsen, dansk arkitekt.
• 6 maj – Paul C. Lauterbur, amerikansk kemist, nobelpristagare 2003.
• 14 maj – Åke Ortmark, svensk redaktör, författare och programledare i tv.
• 15 maj – Stig Gustavsson, svensk skådespelare.
• 16 maj – John Conyers, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1965-.
• 23 maj – Ulla Jacobsson, svensk skådespelare.
• 24 maj – Ove Kant, svensk filmare, regissör, manusförfattare och skådespelare.
• 25 maj – Beverly Sills, amerikansk operasångerska.
• 28 maj – Yvonne Lombard, svensk skådespelare.

• 2 juni – Ken McGregor, australisk tennisspelare.
• 4 juni – Károlos Papoúlias, grekisk politiker, president 2005–2015.
• 6 juni – Sunil Dutt, indisk skådespelare och politiker.
• 10 juni – James A. McDivitt, amerikansk astronaut.
• 12 juni – Anne Frank, tysk judisk dagboksförfattare.
• 17 juni – Bengt Scherstén, svensk läkare, professor i allmänmedicin.
• 18 juni – Jürgen Habermas, tysk sociolog och filosof.
• 23 juni – June Carter Cash, amerikansk countryartist.
• 29 juni – Jabir al-Sabah, emir i Kuwait.
• 30 juni – Hans Krondahl, svensk konstnär.

• 1 juli – Gerald M. Edelman, amerikansk biolog, nobelpristagare.
• 2 juli – Imelda Marcos, filippinsk presidenthustru.
• 4 juli – Darío Castrillón Hoyos, colombiansk kardinal.
• 7 juli – Thakur Ram Lal, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh 1980–1983.
• 10 juli
  • Bob Bullock, amerikansk demokratisk politiker.
  • George Clayton Johnson, amerikansk manusförfattare.
• 23 juli – Kicki Håkansson, svensk fotomodell.
• 24 juli – Berit Gramer, svensk skådespelare.
• 25 juli – Somnath Chatterjee, indisk politiker.
• 26 juli – Bengt Linder, svensk författare och journalist.
• 28 juli – Jacqueline Kennedy Onassis, amerikansk fotomodell, president John F. Kennedys fru 1953–1963, Aristoteles Onassis fru 1968–1975.
• 30 juli – Else-Merete Heiberg, norsk skådespelare.

• 1 augusti – Hafizullah Amin, president i Afghanistan 1979.
• 4 augusti
  • Yassir Arafat, palestinsk politiker; ordförande i PLO 1969–2004. Mottagare av Nobels fredspris 1994.
  • Kishore Kumar, indisk sångare.
• 7 augusti – Alf Enerström, svensk läkare och högerextrem politiker.
• 8 augusti – Ronald Biggs, brittisk tågrånare.
• 14 augusti – Louise Slaughter, amerikansk demokratisk politiker.
• 16 augusti
  • Bill Evans, amerikansk jazzpianist.
  • Helmut Rahn, tysk fotbollsspelare, anfallare.
• 17 augusti – Gary Powers, amerikansk pilot.
• 20 augusti – Gerda Antti, svensk författare.
• 23 augusti – Peter Thomson, australisk golfspelare.
• 27 augusti – Ira Levin, amerikansk thrillerförfattare.
• 28 augusti – Bodil Kåge, svensk skådespelare.

• 4 september – Thomas Eagleton, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969–1987.
• 5 september – Andrijan Nikolajev, sovjetisk kosmonaut.
• 7 september – T.P. McKenna, irländsk skådespelare.
• 10 september
  • Busk Margit Jonsson, svensk operasångare.
  • Arnold Palmer, amerikansk golfspelare.
• 14 september – Hans Clarin, tysk skådespelare.
• 15 september
  • Murray Gell-Mann, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
  • John Julius Norwich, brittisk historiker, reseskribent och TV-personlighet.
• 16 september – Dale E. Kildee, amerikansk demokratisk politiker.
• 17 september – Stirling Moss, brittisk racerförare.
• 18 september – Elizabeth Spriggs, brittisk skådespelare.
• 25 september – Ronnie Barker, brittisk komiker.
• 30 september – Dorothee Sölle, tysk teolog och skribent.

• 5 oktober – Richard Gordon, amerikansk astronaut.
• 11 oktober – Bhim Bhadur Gurung, indisk politiker, chefsminister i Sikkim 1984–1985.
• 16 oktober – Fernanda Montenegro, brasiliansk skådespelare och TV-personlighet.
• 18 oktober – Violeta Chamorro, president i Nicaragua 1990–1997.
• 28 oktober
  • Elisabeth Killander, svensk sjuksköterska.
  • Joan Plowright, brittisk skådespelare.

• 2 november – Muhammad Rafiq Tarar, president i Pakistan 1998–2001.
• 3 november
  • Per-Olof Ekvall, svensk skådespelare och recitatör.
  • Ulf G. Johnsson, svensk skådespelare och kompositör.
• 5 november – Lennart Johansson, svensk ordförande i Uefa och vice ordförande i Fifa.
• 6 november – Tom Olsson, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 7 november – Erik Gunnar Eriksson, grundare av hjälporganisationen Hoppets Stjärna.
• 8 november – Lal Krishna Advani, indisk politiker (eller 1927).
• 9 november – Imre Kertész, ungersk författare, nobelpristagare.
• 11 november – Varg-Olle Nygren, svensk motorcykelförare.
• 12 november – Grace Kelly, amerikansk skådespelare, furstinna av Monaco.
• 13 november – Fred Phelps, amerikansk pastor, känd för sina korståg mot homosexualitet.
• 18 november – Åke Lagergren, svensk skådespelare.
• 24 november – Sigvard Marjasin, svensk politiker och landshövding (socialdemokraterna).
• 25 november – Sigurd Glans, svensk journalist och författare.
• 30 november – Dick Clark, amerikansk programledare.

• 1 december
  • David Doyle, amerikansk skådespelare.
  • Alfred Moisiu, president i Albanien.
• 6 december – Nikolaus Harnoncourt, österrikisk dirigent.
• 7 december – Boris Stepantsev, rysk filmregissör.
• 9 december
  • John Cassavetes, amerikansk skådespelare och filmregissör.
  • Ulla-Bella Fridh, svensk skådespelare och sångerska.
• 12 december – Alexander Trowbridge, amerikansk affärsman och politiker.
• 13 december
  • Gun Jönsson, svensk regissör och skådespelare.
  • Christopher Plummer, kanadensisk skådespelare.
• 18 december – Józef Glemp, polsk kardinal.
• 19 december – Pentti Hämäläinen, finländsk boxare.
• 20 december – David H. Gambrell, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1971–1972.
• 24 december – Lennart "Nacka" Skoglund, svensk fotbollsspelare.^[8]

• 11 januari
  • Elfrida Andrée, svensk organist och kompositör, Sveriges första kvinna i statlig tjänst och Sveriges första kvinnliga organist, pionjär inom svensk kyrkomusik.
  • Hjalmar Öhrwall, svensk professor i fysiologi.
• 13 januari – Wyatt Earp, amerikansk sheriff.
• 24 januari – Wilfred Baddeley, brittisk tennisspelare.
• 11 februari – Frank P. Flint, amerikansk republikansk politiker, senator 1905–1911.
• 12 februari – Lillie Langtry, brittisk skådespelare.
• 14 februari – Elmore Y. Sarles, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1905–1907.
• 17 februari – Arnold Norlind, svensk docent.
• 20 mars – Ferdinand Foch, fransk marskalk.
• 4 april – Carl Benz, tysk automobilkonstruktör.
• 13 april – Joseph Weldon Bailey, amerikansk demokratisk politiker, senator 1901–1913.
• 15 april – Gustaf Steffen, svensk sociolog.
• 17 april – Alfred Berg, svensk tonsättare och dirigent.
• 28 april – Carl Hallendorff, svensk historiker.
• 30 april – Birger Sjöberg, svensk författare.^[2]
• 15 maj – Joseph D. Sayers, amerikansk demokratisk politiker.
• 23 maj – Rezsö Bálint, österrikisk-ungersk neurolog och psykiater.
• 1 juni – Nurkhon Yuldashkhojayeva, uzbekisk dansare.
• 16 juni – Bramwell Booth, brittisk frälsningssoldat och psalmförfattare, Frälsningsarméns general 1912–1929.
• 26 juni – Amandus Adamson, estländsk skulptör och målare.
• 13 juli – Eric Lindholm, svensk skådespelare.
• 14 juli – Hans Delbrück, tysk historiker och politiker.
• 15 juli – Otto Ludwig Binswanger, schweizisk läkare, professor.
• 17 juli – Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896–1904.
• 24 juli – Adolf Meyer, tysk arkitekt.
• 4 augusti – Carl Auer von Welsbach, österrikisk kemist och uppfinnare.
• 7 augusti – Ivar Nilsson, svensk skådespelare.
• 17 augusti – Cyrus Locher, amerikansk demokratisk politiker, senator 1928.
• 24 augusti – Lawrence Tyson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1925-1929.
• 30 augusti – Ivo Vojnović, kroatisk författare.
• 23 september – Richard Zsigmondy, österrikisk kemist, nobelpristagare 1925.
• 29 september – Theodor Adelswärd, svensk friherre och statsråd.
• 1 oktober – Antoine Bourdelle, fransk skulptör.
• 3 oktober – Gustav Stresemann, tysk politiker, förbundskansler 1923, mottagare av Nobels fredspris 1926.
• 18 oktober
  • Gustaf Ranft, svensk skådespelare.
  • Robert S. Vessey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1909–1913.
• 24 oktober – Harald Plum, dansk affärsman.
• 26 oktober
  • Vilhem Hansen, svensk generaldirektör.
  • Arno Holz, tysk författare och litteraturteoretiker.
• 28 oktober – Theodore E. Burton, amerikansk republikansk politiker, senator 1909–1915 och 1928-1929.
• 29 oktober
  • Åke Thomasson, svenskt justitieråd.
  • Edvin Gullstrand, svenskt justitieråd.
• 6 november – Max av Baden, prins av Baden och tysk politiker; rikskansler 3 oktober–9 november 1918.
• 12 november – Bogi Thorarensen Melsteð, isländsk historiker.
• 22 november – Leonard Bygdén, svensk överbibliotekarie.
• 24 november
  • Georges Clemenceau, fransk premiärminister, kallad Tigern.
  • Francis E. Warren, amerikansk republikansk politiker, senator 1890–1893 och 1895–1929.
• 5 december – Oscar Björck, svensk professor vid Konstakademin.
• 13 december – Rosina Heikel, Finlands första kvinnliga läkare.
• 20 december
  • William Kirk Kaynor, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1929.
  • Émile Loubet, fransk politiker, Frankrikes president 1899–1906.
• 24 december – LeRoy Percy, amerikansk politiker, senator 1910–1913.

• Fysik
  • Louis de Broglie, Frankrike
• Kemi
  • Arthur Harden, Storbritannien
  • Hans von Euler-Chelpin, Sverige
• Medicin
  • Christiaan Eijkman, Nederländerna
  • Sir Frederick Hopkins, Storbritannien
• Litteratur
  • Thomas Mann, Tyskland
• Fred
  • Frank B Kellogg, USA

• Wikimedia Commons har media som rör 1929.
  Bilder & media