För andra betydelser, se 1917 (olika betydelser).

1917 – MCMXVII 107 år sedan
År 1914 | 1915 | 1916 1917 1918 | 1919 | 1920
Årtionde 1890-talet  | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1917 MCMXVII
Ab urbe condita	2669
Armeniska kalendern	1366 ԹՎ ՌՅԿԶ
Assyriska kalendern	6667
Bahaikalendern	73–74
Bengaliska kalendern	1324
Berberkalendern	2867
Brittiskt regeringsår	6 Geo. 5 – 7 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2461
Burmesiska kalendern	1279
Bysantinska kalendern	7425–7426
Koptiska kalendern	1633–1634
Erianska kalendern	3083
Etiopiska kalendern	1909–1910
Judiska kalendern	5677–5678
Vikram Samvat	1973–1974
Sakakalendern	1839–1840
Kaliyuga	5018–5019
Holocen kalender	11917
Nri-Igbo	917–918
Persiska kalendern	1295–1296
Muslimska kalendern	1335–1336
Nengō (Japan)	Taishō 6 (大正6年)
Nordkoreanska kalendern	6
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4250
Minguokalendern	ROC 6 民國6年
Thailändsk kalender	2460
Unixtid

1917 (MCMXVII) var ett år som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett som började en söndag i den julianska kalendern.

• 1 januari – I Sverige får Katrineholm och Sollefteå stadsrättigheter.^[1]
• 8 januari – Svenska staten beslagtar all brödsäd, mjöl och bröd i ransoneringssyfte.
• 15 januari – Brödet ransoneras i Sverige då världskriget omöjliggjort spannmålsimport och svenska skörden slagit fel.^[1] Dagsransonen är 250 gram mjöl per person.^[2]
• 17 januari – USA köper Jungfruöarna från Danmark för 25 miljoner dollar.
• 21 januari – En jordbävning drabbar Bali, Indonesien och kräver cirka 15 000 dödsoffer.
• 29 januari – Victor Sjöströms film "Terje Vigen", efter Henrik Ibsens dikt, har biopremiär^[2] och inleder svensk films storhetstid.^[3]
• 31 januari – Tyskland proklamerar det oinskränkta ubåtskriget vilket inleds nästa dag med 111 ubåtar. Ubåtskrigets syfte är att avskära Storbritannien och Frankrike från import, särskilt av krigsmateriel.

• 1 februari – Tyskland skärper oinskränkta ubåtskriget, alla handelsfartyg till Storbritannien skall sänkas, även om de åker under neutrala staters flagg. 134 fartyg sänks på tre veckor.^[4]
• 3 februari – USA bryter de diplomatiska förbindelserna med Tyskland. Samma dag sänker en tysk ubåt det amerikanska passagerarfartyget Housatonic.
• 5 februari – Då Mexiko inför en ny konstitution säger den att ingen religion skall ha fördelar i Mexikos utbildningssystem
• 19 februari – Kafferansonering införs i Sverige, senare under månaden även mjölkransonering.^[2]
• 24 februari – Brittiska myndigheter överlämnar en kopia av det så kallade Zimmermanntelegrammet till Walter H. Page, USA:s ambassadör i Storbritannien. I det kodade telegrammet från tyske utlandssekreteraren Arthur Zimmermann ställt till Johann von Bernstorff, Tysklands ambassadör i Mexiko, försökte Tyskland värva Mexiko som bundsförvant i händelse av krig med USA.
• 25 februari – Tyska u-båtar beordras att sänka alla fientliga och neutrala fartyg utanför Storbritannien.^[1]
• 26 februari – 11 personer omkommer då ett invalidtåg rusar genom fellagd växel och välter i Holmsveden i Hälsingland.^[5]

• Mars – Zimmermanntelegrammet publiceras i amerikansk press.
• 1 mars – Osmanska riket byter stil när den julianska kalendern ersätts av den gregorianska.^[1]
• 10 mars (NS) – Uppror utbryter i Petrograd.^[1] Furst Georgij Lvov bildar provisorisk regering, och beordrar att tsarfamiljen tas till fånga.^[4] Revolutionen var resultatet av hungerdemonstrationer och vapennedläggelser i Petrograd.
• 15 mars – Rysslands tsar Nikolaus II abdikerar. En provisorisk regering under Aleksandr Kerenskijs ledning tillsätts.^[6]
• 27 mars – Hjalmar Hammarskjöld avgår som svensk statsminister. SAP vill bli av med honom, och kallar honom för "tyskvänlige Hungerskjöld" då han får skulden för prisstegringarna och ransoneringarna.^[2] Sveriges riksdag har förkastat Storbritanniens förslag till allmänt handelsavtal med Sverige.
• 30 mars – Högermannen Carl Swartz blir ny svensk statsminister och ersätter Hjalmar Hammarskjöld.^[1] Arvid Lindman blir utrikesminister^[2] och Conrad Carleson blir finansminister. Regeringen kommer överens med Storbritannien om ökad livsmedelstillförsel mot att brittiska fartyg får trafikera den minerade Kogrundsrännan i Öresund.

• 1 april – Sverige erkänner Rysslands provisoriska regering^[2] som tillsatts efter ryske tsarens abdikation i mars 1917.^[2]
• 4 april – Hunger- och militärdemonstrationerna 1917 inleds med oroligheter i Borlänge, Hagfors, Hofors, Linköping och Skara
• 2 april – USA:s kongress röstar för krig mot Tyskland.
• 6 april – USA förklarar Tyskland krig efter ja-röster i USA:s kongress, och USA går in i kriget på samma sida som Frankrike och Storbritannien.^[1] Beslutet tas med 90 röster mot 6 i senaten och 373 mot 50 i kongressen. De tilltagande tyska ubåtsaktiviteterna och Zimmermanntelegrammet (där Mexiko lovas delar av södra USA om de går in i kriget på Tysklands sida) är de utlösande faktorerna.
• 13 april – På väg från Schweiz till Petrograd gör Lenin uppehåll i Stockholm för att träffa svenska socialdemokrater.^[7]
• 16 april
  • Vladimir Lenin anländer till Petrograd efter tågresa i plomberad järnvägsvagn genom Tyskland och Sverige.^[1] Lenin och hans närmaste medarbetare fick tyska myndigheters tillstånd att från Schweiz passera genom Tyskland. Färden gick därefter vidare genom det neutrala Sverige för vidarebefordran till Ryssland.
  • Som en följd av livsmedelsbristen i Sverige uppstår hungerkravaller i Västervik.^[1]
• 16–23 april – Hungersmarscher genomförs i 23 svenska städer.
• 20 april – Verkstadsklubbarnas medlemmar i Västerås protesterar mot dålig livsmedelsförsörjning i Sverige.^[8]
• 22 april – 10 000 personer demonstrerar utanför svenska riksdagshuset.^[9]
• 23 april – Amerikanske komikern Buster Keaton har premiär på sin första film, "The Butcher Boy".^[1]
• 24 april – Demonstrationer och hungerkravaller utbryter på många platser i Sverige.
• 27 april – I Stockholm demonstrerar 5 000 kvinnliga fabriksarbetare mot mjölkbristen och de höjda livsmedelspriserna.^[1] De protesterar utanför Mjölkcentralens centraler på Torsgatan i Stockholm.^[2]
• 28 april – En privat skyddskår har bildats i Stockholm för att upprätthålla ordningen vid förstamajdemonstrationerna. Efter skarpt socialdemokratiskt angrepp i Sveriges riksdag upplöses kåren.^[7]

• 1 maj – 590 000 personer deltar i de största demonstrationerna någonsin i Sverige, med fred som främsta krav. Hungerupplopp har sedan en tid inträffat på flera svenska orter.^[10] I Göteborg samlas 500 000 personer till demonstration.^[11]
• 4 maj – Vid hungerkravaller i Norrköping stormar kvinnor livsmedelsbutiker. Poliserna försöker först hejda demonstranterna, men ger snart upp.^[8]
• 13 maj – Eugenio Pacelli, utses till ärkebiskop av påve Benedictus XV.^[12]
• 13–16 maj – Sveriges socialdemokratiska arbetareparti splittras då en grupp uteslutna ungsocialister bildar Sveriges socialdemokratiska vänsterparti^[1] under ledning av Zeth ”Zäta” Höglund.^[4] Stommen i partiet utgörs av Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF). Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildar därför ett nytt ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU).
• 23 maj – En månads oroligheter i Milano slutar då Italiens armé med våld slår ner anarkisterna och antikrigsrevolutionärer. 50 personer dödas, och 800 arresteras.^[13]
• 29 maj–4 juni – Hungerupproret på Seskarö äger rum. Arbetarna avväpnar utkommenderad militär och tar över livsmedelsdistributionen.
• 31 maj – Militär sätts in mot hungerdemonstranterna på svenska Seskarö sydväst om Haparanda.^[1]
• Maj – Hungerkravaller förekommer i bland annat Norrköping, Göteborg och Stockholm, varför socialdemokraterna och LO bildar en arbetarekommitté, för att återfå kontrollen över arbetarna.

• 5 juni
  • Svensk polis attackerar rösträttsdemonstranter utanför riksdagshuset i Stockholm,^[2] där 20 000 arbetare samlas med anledning av debatten om genomgripande demokratiska reformer. Tumultet utbryter när polisen spärrar vägen.^[8]
  • Svensk polis gör chock mot rösträttsanhängare på Gustav Adolfs torg i Stockholm.^[7]
• 7 juni – Lions Club bildas i Chicago.^[14]
• 13 juni – Hilda Nilsson blir den sista kvinnan i Sverige att dömas till döden (för åtta barnamord), men hon hinner ta sitt eget liv innan domen verkställs.
• 14 juni – Brattsystemet (motbok på Systembolaget) införs i hela Sverige.^[15]
• 29 juni – Grekland går in i första världskriget på ententens sida.

• 1 juli – 11-årige Pu Yi tillbaka som kejsare av Kina under två veckor efter en militärkupp som dock slås ner och republiken återinförs.^[4]
• 2 juli – Raskravaller bryter ut i Saint Louis. Vita attackerar och dödar flera svarta.
• 9 juli – John Zander, Sverige sätter världsrekord på 3 000 meter löpning. Under året tar han också rekorden på 1 500 meter och 2 000 meter.^[7]
• 18 juli – Karl XII:s grav öppnas för undersökningar.
• 21 juli – Rysslands provisoriska vänsterministär ombildas med Aleksandr Kerenskij som ny regeringschef,^[1] då Kerenskij krossar ett försök från bolsjevikerna att gripa makten i Ryssland. Lenin tvingas fly till det då ännu ryska Finland.
• 26 juli – Mjölk ransoneras i Sverige.^[4]
• 31 juli – Brittisk storoffensiv i Flandern startas.^[4]

• 2 augusti – Myteri på tyskt slagskepp i Wilhelmshaven.^[4]
• 5 augusti – John Zander, Sverige sätter världsrekord på 1 500 meter löpning med tiden 3.54.7.^[2]
• 14 augusti – Kina förklarar Tyskland krig.^[6]
• 26 augusti – Första lokalavdelningen av SLU, sedermera Centerpartiets ungdomsförbund bildas i Läckeby i Småland.

• 8 september – I den så kallade Luxburgaffären avslöjas att tyska beskickningen i Argentina har fått telegram från Berlin befordrade genom svenska UD.^[7] Enligt USA har detta hjälpt Tyskland i ubåtskriget.
• 20 september – I det svenska Andrakammarvalet går högern kraftigt tillbaka.^[7] Socialister och liberaler får majoritet, och svenske kungen säger att han inte kan acceptera Hjalmar Branting i Sveriges regering. Han vill i stället se en högerministär, parlamentarismen i Sverige ställs på prov.^[2]
• 29 september – Ernst Rolf gör succé på Fenixpalatset i Stockholm.^[7]

• 1 oktober – I Sverige bildar liberale ledaren Nils Edén en koalitionsregering där socialdemokraterna Hjalmar Branting, Erik Palmstierna, Värner Rydén och Östen Undén blir de första socialdemokraterna i Sveriges regering.^[1]
• 2 oktober – Den nya svenska bibelöversättningen, Gustav V:s bibel, stadfästs.^[16] Bibelkommissionen har arbetat med den nya översättningen sedan 1773, på uppdrag av Gustav III.
• 11 oktober – Tyska trupper landstiger på Ösel vid Taggaviken, i den så kallade Operation Albion.
• 15 oktober – I Paris avrättas den nederländska dansösen Mata Hari som tysk spion.
• 17 oktober
  • Det svenska AB Vin- & Spritcentralen konstitueras.^[7]
  • Dan Anderssons diktsamling Svarta ballader utkommer.^[2]
• 18 oktober – Svenska Tändsticks AB grundas genom en sammanslagning av den svenska tändsticksindustrin till en koncern under Ivar Kreugers ledning.^[4]
• 19 oktober – Carl Swartz avgår som svensk statsminister och efterträds av liberalen Nils Edén. Socialdemokraten Hjalmar Branting blir finansminister. Därmed har socialdemokraterna har för första gången kommit i regeringsställning i Sverige^[7] och parlamentarismen slagit igenom.
• 24 oktober–18 november – Tyskar och österrikare går till gemensamt motanfall mot italienarna vid Caporetto.^[6]
• 31 oktober – Norske författaren Knut Hamsuns roman Markens Gröda släpps och lägger grund till hans internationella berömmelse.^[1]
• Oktober – Sedan två brittiska offensiver mot Gaza (mars-april 1917) slagits tillbaka sätter britterna - under Edmund H. Allenbys befäl - igång en offensiv mot turkar och tyskar i Palestina, med understöd av flyg och medelhavsflottan.

• 2 november – Brittiska utrikesministern Arthur Balfour avger Balfourdeklarationen i vilken utlovas grundandet av ett judiskt nationalhem i Palestina.

• 7 november (NS) – I Ryssland störtas Aleksandr Kerenskijs västmaktsorienterade regering, och bolsjevikerna under Vladimir Lenin och Lev Trotskij griper makten.^[1]
• 15 november – Sveriges första flygbolag bildas i Landskrona av svenske flygpionjären Enoch Thulin.^[7]
• 20 november
  • Ukraina utropar sig som självständig republik.
  • Ett större antal stridsvagnar sätts in av britterna vid Cambrai.
• 28 november – Sveriges kung Gustaf V beger sig på statsbesök till Norge. I sitt tal i Kristiania betonar konungen sin varma önskan om enighet och samverkan mellan Nordens folk.

• 6 december

• • Finlands lantdag proklamerar Finlands självständighet från Ryssland.^[1]
  • I hamnen i Halifax i Kanada kolliderar två fartyg – det ena är det franska Mont Blanc som är lastat med ammunition – och förorsakar en explosion, som dödar mer än 2 000 personer och raserar en stor del av staden.
• 7 december
  • Ryssland ingår vapenvila med Tyskland och Österrike, och man sätter sig ner i Brest-Litovsk för att förhandla om fred.^[4]
  • USA förklarar krig mot Österrike.^[17]
  • Tjekan, den ryska hemliga polisen, bildas.
• 12 december – En järnvägsolycka inträffar i Mont Cenistunneln i kommunen Saint-Michel-de-Maurienne i Frankrike, då ett godståg med trupper och ammunition spårar ur, och 550 personer omkommer.^[5]
• 13 december – Sverige förhandlar i London om ett nytt handelsavtal. Framför allt handlar det om överlåtelse av svenska fartyg och minskad svensk malmexport till Tyskland.^[2]
• 15 december – Under Lenins ledning sluter Ryssland vapenstillestånd med Tyskland.
• 31 december
  • Rysslands bolsjevikregering erkänner Finland som självständig stat.^[6]
  • Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Ivan Hedqvist.
• December
  • Danmarks, Norges och Sveriges kungar möts i Kristiania.
  • Brittiska trupper intar Jerusalem.
  • Köer uppstår i Sverige då kaffet håller på att ta slut, ett hekto per person säljs till jul.^[7]

• Amerikanska soldater landstiger i Chungking, Kina för att skydda amerikaner under en politisk kris.^[17]
• USA skickar soldater till Kuba för att skydda amerikanska intressen under uppror.^[17]
• USA:s räder in i norra Mexiko, som pågått sedan 1914, upphör.^[17]
• Arbetare tvingar bönder att lämna ifrån sig livsmedel i Ådalen.
• Passtvånget återinförs i Sverige.^[18]
• Sverige inför visumtvång för alla utlänningar.
• 1 200 grankottar säljs för 90 öre hektolitern i Sverige.^[7]
• De tre huvudmännen i 1908 års attentat mot fartyget Amalthea får amnesti.
• Hakon Swensson i Västerås grundar AB Hakon Swensson (Hakonbolaget), vilket är den första grunden till ICA.
• Den kooperativa jordbruksrörelsen samlas i Sveriges allmänna lantbrukssällskap.
• Knut och Alice Wallenbergs stiftelse grundas genom en donation på 20 miljoner av Knut Wallenberg.
• Barnamordsplakatet (infört 1778) upphävs slutligen som svensk lag.
• Katrineholm och Sollefteå får stadsprivilegium.
• I Sverige inför Stockholms tjänarinneförening begreppet "hembiträde" som skall ersätta äldre begrepp som "tjänsteflicka", "tjänarinna" och "jungfru".^[19]
• En internationell socialistisk fredskonferens hålls i Stockholm.
• Sveriges kronprinsessa startar insamling av ljus till behövande.^[7]
• Apparaten Pianophon gör alla pianon på biografer i Sverige självspelande.^[7]
• Körkort införs i Sverige.^[20]

• 3 januari – Vernon A. Walters, amerikansk general och diplomat, FN-ambassadör 1985–1989.
• 7 januari – Astrid Kristensson, svensk jurist och moderat politiker, landshövding i Kronobergs län.
• 10 januari – Jerry Wexler, amerikansk låtskrivare och producent.
• 12 januari – Maharishi Mahesh Yogi, indisk guru, grundare av TM.
• 16 januari – Justin Ahomadegbé, president i Republiken Dahomey, nuvarande Benin.
• 17 januari
  • Joseph W. Barr, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1968–1969.
  • M.G. Ramachandran, indisk politiker och filmskådespelare.
• 21 januari – Erling Persson, svensk entreprenör och företagsledare som grundade Hennes & Mauritz.
• 24 januari – Ernest Borgnine, amerikansk skådespelare.
• 25 januari – Jânio Quadros, Brasiliens president 1961.
• 26 januari – William Verity, amerikansk politiker och affärsman, handelsminister 1987–1989.
• 30 januari – Paul Frère, belgisk racerförare.

• 2 februari – Eric Holmqvist, svensk politiker (s), statsråd 1961–1976.
• 3 februari – Arne Sucksdorff, svensk regissör, manusförfattare, fotograf och dokumentärfilmare.
• 4 februari – Muhammad Yahya Khan, president i Pakistan 1969–1971.
• 5 februari – Vivica Bandler, finländsk teaterregissör, manusförfattare och teaterchef.
• 6 februari – Zsa Zsa Gabor, ungersk-amerikansk skådespelerska.
• 11 februari – Sidney Sheldon, amerikansk författare.
• 14 februari – Herbert A Hauptman, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
• 15 februari – Egil Holmsen, svensk regissör, manusförfattare, journalist, författare och skådespelare.
• 19 februari – Edith Grøn, nicaraguansk skulptör.
• 20 februari – Gustaf von Platen, svensk journalist och författare.
• 21 februari – Sven-Otto Österdahl, svensk byrådirektör och politiker (fp).
• 25 februari – Anthony Burgess, brittisk författare.
• 26 februari – Robert Taft Jr., amerikansk republikansk politiker, senator 1971–1976.
• 27 februari
  • John Connally, amerikansk politiker.
  • Börge Krüger, svensk-dansk dansare och skådespelare.

• 2 mars – Desi Arnaz, kubansk-amerikansk skådespelare (I Love Lucy).
• 6 mars
  • Donald Davidson, amerikansk filosof.
  • Will Eisner, amerikansk serieskapare.
  • Samael Aun Weor, colombiansk neo-gnostiker.
• 11 mars – Nils Hörjel, svensk ämbetsman, landshövding i Malmöhus län 1973–1984.
• 12 mars – Fritjof Hellberg, svensk skådespelare.
• 19 mars – Dinu Lipatti, rumänsk pianist.
• 20 mars – Dame Vera Lynn, brittisk sångerska.
• 21 mars – Arne Isacsson, svensk akvarellist och konstpedagog.
• 27 mars – Cyrus Vance, amerikansk politiker, utrikesminister 1977–1980.

• 9 april – Rolf Kauka, tysk serietecknare.
• 17 april – Bill Clements, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Texas 1979–1983 och 1987–1991.
• 19 april – Sven Hassel, dansk författare och krigsveteran.
• 22 april – Yvette Chauviré, fransk ballerina.
• 25 april – Ella Fitzgerald, amerikansk jazzsångerska.

• 3 maj
  • Gun Robertson, svensk skådespelare.
  • Chris Wahlström, svensk skådespelare.
• 16 maj – George Gaynes, finsk-amerikansk skådespelare.
• 21 maj – Raymond Burr, kanadensisk-amerikansk skådespelare (Perry Mason).
• 22 maj – Gunnar Wallmark, svensk intendent och moderat politiker.
• 23 maj – Tatiana Riabouchinska, rysk ballerina och koreograf.
• 28 maj
  • Sture Henriksson, svenskt fackföreningsman och politiker, kommunikationsminister 1957.
  • Rune Stylander, svensk skådespelare och regiassistent.
• 29 maj – John F. Kennedy, amerikansk politiker, USA:s president 1961–1963.
• 31 maj
  • Ortrud Mann, svensk dirigent och kantor.
  • Eric Sundquist, svensk skådespelare.

• 4 juni – Howard Metzenbaum, amerikansk demokratisk politiker, senator 1974 och 1976–1995.
• 6 juni – Maria Montez, amerikansk skådespelare.
• 7 juni – Dean Martin, amerikansk sångare och skådespelare.
• 9 juni – Ullastina Rettig, svensk skådespelare.
• 14 juni – Atle Selberg, norsk matematiker.
• 18 juni – Erik Ortvad, dansk målare.
• 25 juni – Nils Karlsson, Mora-Nisse, svensk skidlöpare.^[7]
• 28 juni – Wilfred Burns, brittisk kompositör, arrangör av svensk filmmusik.
• 30 juni – Lena Horne, amerikansk sångerska och skådespelare.

• 2 juli
  • Stuart Görling, svensk kompositör och arrangör av filmmusik.
  • Murry Wilson, amerikansk musikproducent.
• 8 juli – Jules Bacon, bodybuilder, Mr. America 1943.
• 15 juli – Nur Mohammad Taraki, president i Afghanistan 1978-1979.
• 19 juli – William Scranton, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Pennsylvania 1963–1967.
• 22 juli – Lothar Lindtner, norsk skådespelare och sångare.
• 26 juli – Bertil Nordahl, svensk fotbollsspelare och -tränare.

• 3 augusti – Anna-Greta Krigström, svensk skådespelare.
• 15 augusti
  • Martin Ljung, svensk komiker och skådespelare.^[7]
  • Oscar Romero, latinamerikansk romersk-katolsk präst, ärkebiskop av San Salvador 1977–1980, martyr.
• 17 augusti – John Zacharias, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
• 21 augusti – Sven Törngren, svensk flygare och flygvapenofficer.
• 22 augusti
  • Per Anders Fogelström, svensk författare.^[7]
  • John Lee Hooker, amerikansk sångare, gitarrist.
• 25 augusti – Mel Ferrer, amerikansk skådespelare.
• 26 augusti – William French Smith, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1981–1985.

• 2 september – Bodil Kjer, dansk skådespelerska.
• 4 september – Henry Ford II, amerikansk industriman, chef för Ford Motor Company 1945–1960.
• 7 september – Tore Gjelsvik, norsk geolog och forskare.
• 9 september – Maj Sønstevold, svensk-norsk kompositör.
• 11 september
  • Herbert Lom, tjeckiskfödd brittisk skådespelare.
  • Ferdinand Marcos, filippinsk politiker, president 1965–1986.
• 16 september – Alexander Schmorell, medlem av Vita rosen.
• 20 september
  • Göran Gentele, svensk regissör, operachef i Stockholm och New York.^[7]
  • Fernando Rey, spansk skådespelare.
• 24 september – Otto Günsche, tysk SS-officer.
• 25 september – Devi Lal, indisk politiker chefsminister i Haryana 1987-1989.
• 29 september – Göran Gentele, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 30 september – Ebbe Hagard, svensk präst, författare och ordförande i Göteborgs kommunfullmäktige.

• 4 oktober – Violeta Parra, chilensk folkmusiker och konstnär
• 10 oktober – Thelonious Monk, amerikansk jazzpianist.
• 14 oktober – Violeta Parra, chilensk folksångerska.
• 15 oktober – Arthur M. Schlesinger, amerikansk historiker och författare.
• 17 oktober – Hans Strååt, svensk skådespelare.
• 18 oktober – Kjell Stensson, svensk radioprofil.
• 21 oktober
  • Dizzy Gillespie, amerikansk jazztrumpetare och orkesterledare.
  • Thorbjörn Widell, svensk skådespelare.
• 22 oktober – Joan Fontaine, amerikansk skådespelare.
• 27 oktober
  • Arne Andersson, svensk idrottsman (löpare) och förskollärare.
  • Oliver Tambo, sydafrikansk politiker.
• 29 oktober – Henry Carlsson, svensk fotbollsspelare och -tränare.

• 2 november – Inge Ivarson, svensk manusförfattare och filmproducent.
• 5 november – Banarsi Das Gupta, indisk politiker, chefsminister i Haryana 1990.
• 14 november – Park Chung-hee, sydkoreansk general och politiker, president 1963–1979.
• 19 november – Indira Gandhi, indisk politiker, premiärminister 1966–1977 och 1980–1984.
• 20 november – Bobby Locke, sydafrikansk golfspelare.
• 30 november – Marianne Nielsen, svensk skådespelare.

• 4 december – Jan Brazda, svensk-tjeckisk konstnär.
• 6 december
  • Kamal Jumblatt, libanesisk politiker.
  • Olof Sundby, svensk ärkebiskop 1972–1983.
• 10 december – Yahya Petra ibni Sultan Ibrahim, sultan av Kelantan 1960-1979.
• 13 december
  • Curt Edgard, svensk skådespelare.
  • Geminio Ognio, italiensk vattenpolospelare.
• 14 december
  • Tove Ditlevsen, dansk poet och författare.
  • C.-H. Hermansson, svensk politiker, VPK-ledare 1964–1975 och författare.^[7]
• 16 december – Sir Arthur C. Clarke, brittisk science fiction-författare.
• 18 december – Ossie Davis, amerikansk skådespelare, regissör, producent och pjäsförfattare.
• 20 december – Eric Campbell, amerikansk stumfilmsskådespelare.
• 21 december – Heinrich Böll, tysk författare, nobelpristagare.
• 22 december – Udo Undeutsch, tysk psykolog.
• 23 december – Sven Aage Andersen, norsk-svensk skådespelare, sångare, dansare, koreograf, kompositör och sångtextförfattare.
• 25 december – Toivo Pawlo, svensk skådespelare.
• 27 december – Barbro Kollberg, svensk skådespelerska.

• 10 januari – Buffalo Bill, 70, amerikansk pionjär och showman.
• 11 januari – Wayne MacVeagh, 83, amerikansk diplomat och politiker, USA:s justitieminister 1888.
• 16 januari
  • George Dewey, 79, amerikansk amiral.
  • Addison G. Foster, 79, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1905.

• 10 februari – John William Waterhouse, 67, brittisk målare, prerafaelit.

• 8 mars – Ferdinand von Zeppelin, 78, tysk general och luftskeppskonstruktör.
• 31 mars – Emil von Behring, 63, tysk läkare, nobelpristagare.

• 1 april – Scott Joplin, 49, amerikansk ragtime-pianist och kompositör.
• 14 april – Ludwig Zamenhof, 57, polsk ögonläkare, esperantos uppfinnare.

• 1 maj – José Enrique Rodó, 45, uruguayansk författare.
• 10 maj – Joseph B. Foraker, 70, amerikansk republikansk politiker, senator 1897–1909.
• 19 maj – Jørgen Brunchorst, 54, norsk botanist, politiker och diplomat.
• 23 maj – Harry Lane, 61, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1917.
• 29 maj – Carl Yngve Sahlin, 93, svensk universitetslärare och filosof.

• 4 juni – John M. Haines, 54, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1913–1915.
• 30 juni – Jonathan Chace, 87, amerikansk republikansk politiker, senator 1885–1889.

• 6 juli – Rudolf Arborelius, 55, svensk arkitekt.
• 12 juli – Hugo Simberg, 44, finländsk konstnär.
• 14 juli – Paul Peter Waldenström, 78, svensk präst, framstående inom Svenska Missionsförbundet.
• 20 juli – Iwan von Müller, 87, tysk klassisk filolog.
• 30 juli – Paul Gerdt, 72, rysk dansör och koreograf.

• 3 augusti – Ferdinand Georg Frobenius, 67, tysk matematiker.
• 12 augusti – Eduard Buchner, 57, tysk kemist, nobelpristagare.
• 17 augusti – Hubert Henry Davies, 48, brittisk författare och pjäsförfattare.

• 3 september
  • Albin Lavén, 56, svensk skådespelare.
  • Henrik Menander, 63, svensk sångdiktare.
• 13 september – Erik Norman, 75, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
• 27 september – Edgar Degas, 83, fransk konstnär.

• 1 oktober – Ivan Aguéli, 48, svensk konstnär.^[7]
• 15 oktober – Mata Hari, 41, nederländsk dansös och spion, avrättad.
• 21 oktober – Paul O. Husting, 51, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1917.

• 4 november – William L. Terry, 67, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1891–1901.
• 8 november – Adolph Wagner, 82, tysk ekonom och politiker.
• 11 november – Liliʻuokalani, 79, hawaiiansk drottning 1891–1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.
• 15 november – Émile Durkheim, 59, fransk sociolog.
• 17 november – Auguste Rodin, 77, fransk skulptör.

• 7 december – Léon Minkus, 91, österrikisk kompositör.
• 23 december – Gundelach Bruzelius, 75, svensk jurist och politiker.
• 24 december – Francis G. Newlands, 71, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1917.

• Fysik – Charles Glover Barkla, Storbritannien
• Kemi – Inget pris utdelades
• Medicin – Inget pris utdelades
• Litteratur
  • Karl Gjellerup, Danmark
  • Henrik Pontoppidan, Danmark
• Fred – Internationella Röda Korset

• Björk, Gunnela (2007). ”De oroliga åren 1917-18” (på svenska). Populär Historia (Lund: Historisk media) (nr. 2): sid. 22-28. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/1917-18-sverige-i-uppror/. 
• Bolmstedt, Åsa (2007). ”Hungersnöden väckte protester” (på svenska). Populär Historia (Lund: Historiska media) (nr. 2): sid. 29-32. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/hungersnoden-vackte-protester//. 

• Wikimedia Commons har media som rör 1917.
  Bilder & media