1923 – MCMXXIII 101 år sedan
År 1920 | 1921 | 1922 1923 1924 | 1925 | 1926
Årtionde 1900-talet  | 1910-talet 1920-talet 1930-talet | 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1923 MCMXXIII
Ab urbe condita	2675
Armeniska kalendern	1372 ԹՎ ՌՅՀԲ
Assyriska kalendern	6673
Bahaikalendern	79–80
Bengaliska kalendern	1330
Berberkalendern	2873
Brittiskt regeringsår	12 Geo. 5 – 13 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2467
Burmesiska kalendern	1285
Bysantinska kalendern	7431–7432
Koptiska kalendern	1639–1640
Erianska kalendern	3089
Etiopiska kalendern	1915–1916
Judiska kalendern	5683–5684
Vikram Samvat	1979–1980
Sakakalendern	1845–1846
Kaliyuga	5024–5025
Holocen kalender	11923
Nri-Igbo	923–924
Persiska kalendern	1301–1302
Muslimska kalendern	1341–1342
Nengō (Japan)	Taishō 12 (大正12年)
Nordkoreanska kalendern	12
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4256
Minguokalendern	ROC 12 民國12年
Thailändsk kalender	2466
Unixtid

1923 (MCMXXIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

• 1 januari – Brittiska BBC startar reguljära radiosändningar, vilket Storbritannien blir först ut i Europa med.^[1] Sändningarna kan även höras i Sverige om man har förstärkarlampa.^[2]
• 2 januari – Svarta invånare i Rosewood, Florida utsätts för en överraskningsattack av Ku Klux Klan. Åtta personer dödas.
• 8 januari – Forskningsresanden Sten Bergman återvänder till Sverige från en forskningsexpedition till Kamtjatka.
• 9 januari – Juan de la Cierva visar upp den första autogiron som kan flyga.
• 11 januari
  • Franska och belgiska trupper ockuperar Ruhrområdet. Tyskarna svarar med passivt motstånd vilket bland annat förorsakar en våldsam inflation. Ockupationen är föranledd av inställandet av betalningen av Tysklands krigsskadestånd ^[3].
  • I de knappa tiderna uppvisar den svenska statsverkspropositionen en minskning med 200 miljoner och uppgår till 737 miljoner ^[4].
• 27 januari – Det tyska nazistpartiet håller i München sin första kongress och kräver Versaillesfredens ogiltigförklarande ^[5]. Kongressen pågår till 29 januari ^[6].
• 31 januari – 65 000 svenska arbetare är lockoutade och 20 000 i strejk för att arbetsgivarna velat sänka lönerna.
• Januari – Svenske regissören Victor Sjöström, som har skrivit kontrakt med filmbolaget Goldwyn, flyttar till Hollywood ^[3].

• Februari – Det svenska Socialdemokratiska vänsterpartiet, den falang, som inte vill följa komintern, återansluter sig till socialdemokraterna.
• 7 februari – Den kinesiske krigsherren Wu Peifu anställer en massaker på strejkande järnvägsarbetare och kommunister i Changxindian utanför Peking, vilket blev känt som "7 februari-massakern".
• 17 februari – Farao Tutankhamons grav öppnas.^[7]

• 3 mars – Första numret av den amerikanska veckotidningen TIME Magazine utkommer.
• 4 mars – En ensam dam deltar i Vasaloppet, då gymnastikdirektör Margit Nordin som första kvinna startar bland de 161 deltagarna.^[4] Oskar Lindberg, IFK Norsjö, vinner på tiden 6.53.26.^[8] Margit Nordins deltagande leder till häftig debatt om kvinnliga i Vasaloppsåkare, och reglerna ändras så att kvinnor förbjuds delta fram till 1981.
• 9 mars – Sveriges första radiolicens löses av ingenjör Gösta Fant i Ålsten.
• 24 mars – Vid en jordbävning med styrkan 7,3 på richterskalan i Kina omkommer cirka 140 000 personer.
• 28 mars – Sveriges första kommunala busslinje öppnas i Göteborg.^[5]
• Våren – Socialdemokraterna och kommunisterna får egen majoritet i Göteborgs stadsfullmäktige för första gången.

• 4 april – Tredje Kvinnliga internationella friidrottsspelen inleds i Monte Carlo, till 7 apr
• 6 april – Den svenska socialdemokratiska minoritetsregeringen avgår sedan Sveriges riksdags andra kammare avslagit ett kompromissförslag om direktiv till AK ^[5]. Socialdemokraternas förslag är att arbetare, som varit arbetslösa i mer än sex månader skall erhålla arbetslöshetsunderstöd även vid konflikt.
• 19 april – Hjalmar Branting avgår som svensk statsminister och efterträds av Ernst Trygger som bildar en högerministär, dock med svagt parlamentariskt underlag ^[5].

• 6 maj – First World Congress of Jewish Women äger rum i Wien.
• 7 maj – Dagen innan invigningen av Jubileumsutställningen i Göteborg utbryter slagsmål och skottlossning på utställningsområdet, mellan strejkbrytare och strejkande byggnadsarbetare. Konflikten hade börjat med en hamnarbetarstrejk som utvidgades till att också gälla byggnadsarbetarna på jubileumsutställningen.
• 8 maj – Jubileumsutställningen i Göteborg öppnas för att fira stadens 300-årskalas. Detta medför bland annat att:
  • Nöjesfältet Liseberg och Svenska Mässan invigs.^[4]
  • Utställningen Nordisk Konst öppnar, vilket är första utställning för både Göteborgs Konsthall och Göteborgs konstmuseum på den nyinvigda Götaplatsen.
• 10 maj – Första hästkapplöpningarna med totalisatorspel (toto) avgörs på Jägersro i Malmö ^[3].
• 12 maj – 9th Conference of the International Woman Suffrage Alliance i Rom.
• 16 maj
  • Polismordet i Göteborg 1923, i formell bemärkelse ett fall av vållande till annans död ägde rum inne på Göteborgs detektivstation på Spannmålsgatan, när detektivkonstapel Carl Olander sköts till döds i tjänsten av Kurt Haijby.
  • Den svenska behörighetslagen antas, varvid kvinnor tillerkänns rätt att inneha statliga ämbeten, med undantag för polis, militär och präst ^[5].
  • Vin- och Spritcentralen får monopol på handel med sprit i Sverige ^[6].
• 23 maj – IRA utropar vapenvila vilket avslutar inbördeskriget på Irland.
• 26–27 maj – det första Le Mans 24-timmars-loppet kördes utanför Le Mans i Frankrike.
• 27 maj – Det svenska partiet Frisinnade landsföreningen sprängs på nykterhetsfrågan.

• 5 juni – Tyska riksbanken ger upp kampen mot den galopperande inflationen som råder, eftersom tyska staten tvingas finansiera löpande verksamhet med sedelpressarna ^[5]. De uteblivna inkomsterna från Ruhrområdet ersätts med tryckning av nya sedlar.
• 18 juni – Vulkanen Etna på Sicilien får ett utbrott som gör cirka 60 000 invånare hemlösa.
• 23 juni
  • Efter en byggtid på tolv år invigs Stockholms stadshus av kung Gustaf V ^[4] på Midsommarafton. Verner von Heidenstam håller tal och påminner att det är på dagen 400 år sedan Gustav Vasa tågade in i Stockholm ^[2].
  • Organisationen "De vanföras väl" bildas i Göteborg.^[9]
  • Den nya Vasaorden står färdig till Stockholms stadshus invigning.
• 30 juni – Under första halvåret har 40 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Antalet bilar i Stockholmsområdet beräknas detta år till 7 700 ^[10].
• Sommaren – Första bussen i Stockholm körs mellan Gustav Adolfs torg och Odenplan ^[10]

• 6 juli – Första HSB-föreningen bildas i bostadsnödens Stockholm ^[5].
• 24 juli – Lausannefördraget, som bestämmer det moderna Turkiets gränser, undertecknas.
• Juli – Sovjetunionen får sin första officiella flagga som dock bara används i fyra månader.

• 2 augusti – USA:s president Warren G. Harding avlider under en resa till den amerikanska västkusten, och efterträds av sin vicepresident, Calvin Coolidge. Coolidge avlägger den grundlagsenliga ämbetseden som förestavas av hans far; denne är nämligen fredsdomare till yrket.
• 5 augusti – Göteborgs sjöflygplats på Hisingen invigs ^[5].
• 14 augusti – Mustafa Kemal väljs till Turkiets första president ^[6].
• 15 augusti – Första utställningen med Bauhaus i Weimar med bland andra Walter Gropius, Ludwig Mies van der Rohe, Hans Poelzig, Erich Mendelsohn och le Corbusier.

• 1 september – Tokyo och Yokohama drabbas av en jordbävning som orsakar bränder som lägger stora delar av Tokyo i aska ^[5], som skördar 140 000 dödsoffer och cirka 700 000 hus. Styrkan var enligt richterskalan 7,9.
• 14 september – Uppsalas första moderna bostadsförening (Ymer i Fålhagen) registreras av Länsstyrelsen i Uppsala län.
• 16 september – Svenska Hyresgästernas riksförbund bildas ^[2].
• 29 september – Den underjordiska telefonkabeln mellan Stockholm och Göteborg står helt färdig ^[5].

• 5 oktober – Det svenska Statens institut för rasbiologi föreslår att "mindervärdiga folkelement" skall kunna tvångssteriliseras ^[5].
• 7 oktober – Sveriges liberala parti bildas,^[6] efter att Frisinnade landsföreningen har splittrats på spritförbudsfrågan. Det nya partiet är emot förbudet.
• 14 oktober – Svenska Kryssarklubben bildas för att, som det heter i stadgarna, ”väcka och stärka hågen för turist- och långfärder till sjöss och främja möjligheterna för sådana färder”.
• 14 oktober – Ankara blir Turkiets huvudstad.^[6]
• 21 oktober – Kreugerkoncernen blir en världstrust i fråga om tändstickor.^[4]
• 23 oktober – För första gången sänds en gudstjänst i radio i Sverige.^[4]
• 29 oktober
  • Turkiet blir republik i och med upplösandet av det Osmanska riket, och förste president blir Kemal Atatürk.^[5]
  • Sveriges utrikesminister Carl Hederstierna väcker uppseende då han i ett tal säger att Sverige skall ingå i försvarsförbund med Finland, och tvingas några dagar senare lämna Sveriges regering.^[2]
  • Kommunister gör uppror i Hamburg.
• 31 oktober – Sjöflyghamnen vid Lindarängen på Gärdet blir Stockholms flygstation.^[4]

• November – USA drar tillbaka de sista av de marinsoldater man i april 1922 skickade till Kina.^[11]
• 3 november – Sveriges kronprins Gustaf Adolf gifter sig i London med lady Louise Mountbatten, dotter till prins Ludvig av Battenberg och prinsessan Viktoria av Hessen-Darmstadt ^[5] i St. James's Palace i London ^[2].
• 8 november – Adolf Hitler proklamerar en "nationell revolution" i München, men kuppförsöket slås ner på ett dygn ^[5]. Adolf Hitler ställer sig först på ett bord, skjuter ett skott mot taket med en revolver och ropar "Den revolutionära revolutionen har börjat!". Det tyska nazistpartiets inleder sitt kuppförsök. Dagen därpå marscherar Hitler med 3 000 man in mot centrum där polisen öppnar eld. Sexton nazister och tre poliser dödas. Hitler faller men pressar sig in i en bil och försvinner.
• 11 november – Hitler arresteras i Uffing utanför München. Han säger senare att han aldrig tänkt använda våld, att han var säker på stöd från polis och militär och ville genomföra kuppen med deras stöd.
• 13 november – Sovjetunionen byter officiell flagga till den numera välkända varianten med hammaren och skäran.
• 15 november – Tyska riksbanken ger ut en ny valuta för att få stopp på den galopperande inflationen. En ny mark motsvarar 1 000 000 000 000 (biljon) av den gamla.
• 22 november – Svenska Antisemitiska Föreningen grundas i Göteborgs av Barthold Lundén.
• 23 november – Nazistiska och kommunistiska partier förbjuds i Tyskland.

• 5 december – Parlamentsvalet i Storbritannien resulterar i landets första labourregering som dock saknar egen majoritet och bara lyckas behålla makten i tio månader.
• 23 december – En gudstjänst från Jakobs kyrka i Stockholm sänds för första gången i radio ^[2].
• 31 december – Sveriges befolkning passerar för första gången över 6 miljoner ^[2].

• Anton Pettersson blir partisekreterare i Bondeförbundet
• Sveriges antisemitiska parti bildas av Barthold Lundén. Föreningens organ är boulevardbladet Vidi.
• Sverige spelar en aktiv roll som medlare under Korfukrisen mellan Grekland och Italien.
• Hela den svenska malmbanan är nu elektrifierad.
• Handelshögskolan i Göteborg grundas och finansieras till en början av privata donationer samt kommunala och statliga medel.
• I studien Sveriges läge propagerar friherre Axel Rappe för ett svenskt försvarsförbund med Finland, för att stå emot ett sovjetiskt anfall.
• LM Ericsson börjar tillverka telefoner med fingerskiva.
• Ernst Rolf lanserar melodin Bättre och bättre dag för dag.
• Stora Barnhuset i Stockholm, där man tar hand om föräldralösa och oförsörjda barn, läggs ner efter 290 års verksamhet.
• Interpol bildas
• Cirka 40 dödsolyckor med bil inträffar i Sverige, SJ-chefen vill ha uppfostran i trafikkultur och inte dyra bommar vid järnvägskorsningar ^[4].
• Sverige tillåter totalisatorspel på hästar.^[12]
• Första kända tipskupongen i Sverige används.^[12]

• 1 januari
  • Sembène Ousmane, senegalesisk författare.
  • Kenne Fant, svensk skådespelare, regissör och författare.
• 3 januari – Sam Phillips, amerikansk musiker, skivproducent och skivbolagsdirektör (Sun records där Elvis Presley skivdebuterade).
• 9 januari – Gaby Stenberg, svensk skådespelare (Beatrice i TV-såpan Rederiet).
• 10 januari – Gertrud Sigurdsen, svensk socialdemokratisk politiker, bland annat socialminister 1985–1988.
• 11 januari – Carroll Shelby, amerikansk racerförare, pilot och bilkonstruktör.
• 25 januari – Arvid Carlsson, svensk farmakolog, nobelpristagare.
• 30 januari – Tosse Bark, svensk kompositör, musiker, sångare och skådespelare.
• 31 januari
  • Norman Mailer, amerikansk författare och journalist.
  • Jorge María Mejía, argentinsk kardinal inom Romersk-katolska kyrkan.

• 2 februari – Svetozar Gligorić, serbisk schackspelare.
• 6 februari – Tulli Sjöblom, svensk skådespelare.
• 13 februari
  • James Abdnor, amerikansk republikansk politiker, senator 1981–1987.
  • Chuck Yeager, amerikansk testpilot, först genom ljudvallen.
• 18 februari – Gunnar Höglund, svensk barnskådespelare, manusförfattare, producent och regissör.
• 20 februari – Forbes Burnham, guyansk politiker, Guyanas president 1980–1985.
• 27 februari – Dexter Gordon, amerikansk jazzsaxofonist.
• 28 februari
  • Anders Andelius, svensk skådespelare.
  • Charles Durning, amerikansk skådespelare.

• 2 mars
  • Basil Hume, brittisk kardinal, ärkebiskop av Westminster 1976–1999.
  • Viveca Serlachius, svensk skådespelare.
• 12 mars – Walter Schirra, amerikansk astronaut.
• 14 mars
  • Diane Arbus, amerikansk fotograf.
  • William J. Scherle, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1967–1975.
• 19 mars – Marianne Karlbeck, svensk skådespelare.
• 22 mars – Marcel Marceau, fransk mimskådespelare.
• 28 mars – Thad Jones, amerikansk jazztrumpetare och kompositör.
• 29 mars – Erik Johansson, svensk arbetsförmedlingsföreståndare och riksdagspolitiker.

• 1 april – Ingrid Östergren, svensk skådespelare.
• 5 april – Ernest Mandel, belgisk politiker, trotskist.
• 11 april – Curry Melin, svensk meteorolog.
• 12 april – Ann Miller, amerikansk skådespelare, sångerska och dansare.
• 13 april – Barbro Nordin, svensk skådespelare.
• 16 april – Arch A. Moore, amerikansk republikansk politiker, guvernör i West Virginia 1969–1977 och 1985–1989.
• 20 april – Sten Andersson, svensk politiker, socialdemokratisk utrikesminister 1985–1991 ^[4].
• 22 april – Aaron Spelling, amerikansk filmproducent.
• 25 april
  • Anita Björk, svensk skådespelare.
  • Melissa Hayden, kanadensisk ballerina.
  • Albert King, amerikansk gitarrist och sångare.
• 27 april – Sven Sörmark, svensk chefredaktör och kriminalförfattare.
• 29 april – Irvin Kershner, amerikansk filmregissör.

• 1 maj – Joseph Heller, amerikansk författare.
• 2 maj – Patrick Hillery, Irlands president 1976–1990.
• 3 maj – Ralph Hall, amerikansk politiker.
• 4 maj – Gillis William Long, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1963–1965 och 1973–1985.
• 11 maj – Corrado Balducci, italiensk katolsk teolog.
• 20 maj – Ingvar Kjellson, svensk skådespelare.
• 26 maj – James Arness, amerikansk skådespelare.
• 27 maj – Henry Kissinger, amerikansk diplomat och utrikesminister, nobelpristagare.
• 28 maj – György Ligeti, ungersk tonsättare.
• 31 maj
  • Ellsworth Kelly, amerikansk konstnär.
  • Rainier III furste av Monaco 1949–2005.

• 1 juni – Else-Marie Brandt, svensk skådespelare.
• 2 juni – Margot Trooger, tysk skådespelare.
• 4 juni – Gregor Dahlman, svensk skådespelare.
• 8 juni – Astor Holmqvist, svensk inspicient, cirkusartist och turnéledare.
• 13 juni – Christian Bratt, svensk skådespelare och sångare.
• 15 juni
  • Erroll Garner, amerikansk jazzpianist.
  • Erland Josephson, svensk skådespelare, regissör, Dramatenchef och författare ^[4].
  • Hans Lagerkvist, svensk regissör, producent, och skådespelare.
• 25 juni – Sam Francis, amerikansk konstnär.

• 2 juli – Wisława Szymborska, polsk poet, nobelpristagare.
• 3 juli – Charles Hernu, fransk politiker, Frankrikes försvarsminister 1981–1985.
• 6 juli – Wojciech Jaruzelski, polsk politiker, president 1989–1990.
• 8 juli
  • Harrison Dillard, amerikansk friidrottare, fyra OS-guld.
  • Bibi Lindkvist, svensk skådespelare, regiassistent och ljudtekniker.
• 10 juli – Hans Villius, svensk professor i historia och TV-personlighet.
• 23 juli – Cyril M. Kornbluth, amerikansk science fiction-författare.
• 25 juli
  • Estelle Getty, amerikansk skådespelare.
  • Maria Gripe, svensk författare.
• 26 juli – Curt Broberg, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 27 juli – Masutatsu Oyama, koreansk grundare av karatestilen kyokushinkai.

• 2 augusti – Shimon Peres, israelisk politiker och statsman, Israels premiärminister 1984–1986 och 1995–1996.
• 3 augusti – Jean Hagen, amerikansk skådespelare.
• 5 augusti – Richard Kleindienst, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1972–1973.
• 15 augusti
  • Bengt Blomgren, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 20 augusti – Jim Reeves, amerikansk countrysångare.
• 23 augusti – Balram Jakhar, indisk politiker.
• 24 augusti – Bo Setterlind, svensk författare och poet.
• 29 augusti – Richard Attenborough, brittisk skådespelare, regissör och dokumentärfilmare.
• 31 augusti
  • Rolf Bolin, svensk regissör, manusförfattare, klippare och sångtextförfattare.
  • Lars-Owe Carlberg, svensk inspelningsledare, produktionsledare och producent.

• 1 september – Rocky Marciano, amerikansk tungviktsboxare.
• 7 september
  • Stig Ossian Ericson, svensk skådespelare och författare.
  • Peter Lawford, brittisk-amerikansk skådespelare.
  • Louise Suggs, amerikansk golfspelare.
• 9 september
  • Daniel Carleton Gajdusek, amerikansk läkare, nobelpristagare.
  • Bertil Norström, svensk skådespelare
  • Cliff Robertson, amerikansk skådespelare
• 13 september – Zoya Kosmodemyanskaya, sovjetisk partisan.
• 15 september – Catharina Broomé, dominikansyster, författare.
• 17 september – Hank Williams, amerikansk countrylegend.
• 18 september – Betty Bjurström, svensk varietédansös och skådespelare.
• 28 september – Tuli Kupferberg, amerikansk poet och musiker, medlem i The Fugs.

• 3 oktober – Inger Jacobsen, norsk skådespelare och sångerska.
• 5 oktober
  • Stig Dagerman, svensk författare ^[4].
  • Claes Esphagen, svensk skådespelare.
  • Glynis Johns, brittisk skådespelare.
• 7 oktober
  • Irma Grese, tysk krigsförbrytare.
  • Sonja Kolthoff, svensk skådespelare.
• 16 oktober – Bert Kaempfert, tysk orkesterledare och kompositör.
• 17 oktober – Barney Kessel, amerikansk jazzgitarrist.
• 23 oktober
  • Lennart Ekström, svensk manusförfattare och sångtextförfattare.
  • Bengt Haslum, svensk sångtextförfattare, författare, översättare och programledare i radio.
  • Bhairon Singh Shekhawat, indisk politiker, vicepresident från 2002.
• 29 oktober – Desmond Bagley, brittisk thrillerförfattare.
• 30 oktober – Victor Martyn, svensk illusionist.

• 1 november – Gordon R. Dickson, kanadensisk science fiction-författare.
• 2 november – Rune Ottoson, svensk skådespelare.
• 5 november – Rudolf Augstein, tysk tidningsutgivare, grundare av Der Spiegel.
• 6 november – Robert P. Griffin, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1966–1979.
• 7 november
  • Tjadden Hällström, svensk skådespelare, revyförfattare och komiker.
  • Hasse Tellemar (f. Andersson), svensk musiker och radioman.
• 15 november – Lento Goffi, italiensk poet.
• 18 november
  • Alan Shepard, amerikansk flygare och astronaut, första amerikanen i rymden 1961.
  • Ted Stevens, amerikansk politiker.
• 20 november – Nadine Gordimer, sydafrikansk författare, nobelpristagare.
• 22 november – Ragnvi Lindbladh, svensk skådespelare.
• 23 november – Daniel Brewster, amerikansk demokratisk politiker.
• 24 november – Ingemar Pallin, svensk sångare, skådespelare och radioman.
• 25 november – Mauno Koivisto, finländsk politiker, Finlands president 1982–1994.
• 27 november – Roy Lichtenstein, amerikansk konstnär.
• 29 november – Richard G. Shoup, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1971–1975.

• 2 december – Maria Callas, grekisk-amerikansk sopran.
• 5 december – Norman Burton, amerikansk skådespelare.
• 9 december – Bror Mellberg, svensk fotbollsspelare och affärsman.
• 12 december – Olle Bengtsson ("Skofteby-Bengtsson"), svensk boxare.
• 13 december – Gunnar Lundin, svensk skådespelare, inspicient och produktionsledare.
• 17 december – Jürgen Ponto, tysk bankchef.
• 18 december
  • Rut Cronström, svensk skådespelare.
  • Palle Granditsky, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
• 30 december
  • Carl-Göran Ekerwald, svensk författare.
  • Sara Lidman, svensk författare^[4].

• 3 januari – Jaroslav Hašek, 39, tjeckisk författare, lämnade efter sig den ofullbordade romanen Den tappre soldaten Švejks äventyr under världskriget.^[3]
• 3 januari – Cora L.V. Scott, 82, amerikanskt medium, präst och författare.

• 1 februari – Ernst Troeltsch, 57, tysk protestantisk teolog och religionsfilosof.
• 6 februari – Edward Barnard, 65, amerikansk astronom.
• 10 februari – Wilhelm Röntgen, 77, tysk fysiker, nobelpristagare.
• 26 februari – George Clement Perkins, 83, amerikansk republikansk politiker.

• 3 mars – Georg von Rosen, 80, svensk greve, konstnär och professor vid Konstakademien.
• 8 mars – Johannes Diderik van der Waals, 85, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
• 20 mars – Józef Bilczewski, 62, polsk romersk-katolsk ärkebiskop, helgon.
• 26 mars – Sarah Bernhardt, 78, fransk skådespelare.

• 1 april – Thomas Mitchell Campbell, 66, amerikansk demokratisk politiker.
• 4 april – Horace Boies, 95, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Iowa 1890–1894.
• 5 april – Lord Carnarvon, 56, brittisk adelsman som bekostade utgrävningarna i Konungarnas dal i Egypten.
• 28 april – Knute Nelson, 80, norsk-amerikansk politiker.

• 26 maj – Albert Leo Schlageter, 28, tysk Freikorps-medlem som avrättades för sabotageverksamhet.

• 4 juni – Filippo Smaldone, 74, italiensk romersk-katolsk präst, helgon.
• 24 juni – Edith Södergran, 31, finlandssvensk författare (död i TBC ^[5]), lämnar efter sig Landet som icke är ^[3].

• 9 juli – William R. Day, 74, amerikansk politiker och jurist, USA:s utrikesminister 1898 och domare i USA:s högsta domstol 1903–1922.
• 12 juli – William P. Dillingham, 79, amerikansk republikansk politiker, senator sedan 1900.
• 20 juli – Pancho Villa, 45, mexikansk general och revolutionär, (mördad av sina egna män i Mexiko) ^[5].
• 23 juli – Charles Dupuy, 71, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 25–27 juni 1894, 16–17 januari 1895 och 16–18 februari 1899.

• 2 augusti – Warren G. Harding, 57, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1921.
• 16 augusti – Karl Nordström, 68, svensk konstnär.
• 19 augusti – Vilfredo Pareto, 75, italiensk sociolog, ekonom och moralfilosof.

• 3 september
  • Frans Enwall, 64, svensk skådespelare.
  • Albert Stutzer, 74, tysk lantbrukskemist.
• 14 september – Ernst Lagus, 64, finländsk skolman och författare.

• 9 oktober
  • Henry Markham, 82, amerikansk republikansk politiker.
  • Tommaso Salvadori, 88, italiensk zoolog.
• 19 oktober – Adolfo Apolloni, 68, italiensk skulptör.
• 27 oktober – Oscar Norén, 78, svensk tidningsman och godsägare.
• 29 oktober – Betty Elfving, 86, finländsk författare.

• 8 november – Alfhild Agrell, 74, svensk författare.

• 11 december – Kata Dalström, 64, svensk författare och förgrundsgestalt inom arbetarrörelsen.
• 12 december – Raymond Radiguet, 20, fransk författare.
• 27 december – Gustave Eiffel, 91, fransk ingenjör, skapare av Eiffeltornet i Paris och delaktig i uppförandet av frihetsgudinnan i New York.

• Fysik – Robert A Millikan, USA
• Kemi – Fritz Pregl, Österrike
• Medicin
  • Frederick G Banting, Kanada
  • John Macleod, Kanada
• Litteratur – William Butler Yeats, Irland
• Fred – Inget pris utdelades

• Wikimedia Commons har media som rör 1923.
  Bilder & media