1990 – MCMXC 35 år sedan
År 1987 | 1988 | 1989 1990 1991 | 1992 | 1993
Årtionde 1970-talet  | 1980-talet 1990-talet 2000-talet | 2010-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1990 MCMXC
Ab urbe condita	2742
Armeniska kalendern	1439 ԹՎ ՌՆԼԹ
Assyriska kalendern	6740
Bahaikalendern	146–147
Bengaliska kalendern	1397
Berberkalendern	2940
Brittiskt regeringsår	38 Eliz. 2 – 39 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2534
Burmesiska kalendern	1352
Bysantinska kalendern	7498–7499
Koptiska kalendern	1706–1707
Erianska kalendern	3156
Etiopiska kalendern	1982–1983
Judiska kalendern	5750–5751
Vikram Samvat	2046–2047
Sakakalendern	1912–1913
Kaliyuga	5091–5092
Holocen kalender	11990
Nri-Igbo	990–991
Persiska kalendern	1368–1369
Muslimska kalendern	1410–1411
Nengō (Japan)	Heisei 2 (平成2年)
Nordkoreanska kalendern	79
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4323
Minguokalendern	ROC 79 民國79年
Thailändsk kalender	2533
Unixtid	631152000–662687999

1990 (MCMXC) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern. Det var det första året på decenniet 1990-talet.

• Januari – John McEnroe USA diskvalificeras från årets Australiska öppna i tennis på grund av odisciplinerat uppträdande ^[1].
• 2 januari – De svenska tidningarna Kvällsposten och GT slås ihop till iDag.
• 3 januari – Panamas ledare Manuel Noriega överlämnar sig till USA:s invaderande soldater och häktas misstänkt för knarksmuggling ^[2].
• 3 januari – 3 personer omkommer då en Piper Navajo störtar nordväst om Hudiksvall, Sverige ^[3].
• 4 januari – 310 personer omkommer vid tågkollision i Pakistan ^[3].

• 8 januari – Lutande tornet i Pisa stängs för första gången på 800 år då det anses luta för mycket ^[4].
• 10 januari – Sveriges finansminister Kjell-Olof Feldt presenterar sitt sista budgetpaket.
• 12 januari – Ingela Thalén blir svensk socialminister.
• 14 januari – 44 personer döda vid en diskoteksbrand i Spanien ^[3].
• 16 januari – Amerikanen David J. Herman utses till VD för Saabs personbilsdivision, som nyligen sålts till GM ^[5].
• 20 januari
  • Sovjetiska soldater ockuperar Baku i Azerbajdzjanska SSR, i samband med undantagstillstånd utfärdat av Michail Gorbatjov. Över 130 personer dödas och över 700 skadas under demonstrationer för självständighet.^[6][7]
  • Östtyskland beslutar att Berlinmuren skall säljas till intresserade i väst ^[4].
• 25 januari
  • Den svenska "Valpskatten" på handel med värdepapper, som infördes 1987, avskaffas då en stor del av handeln har flyttat utomlands ^[8].
  • 72 personer omkommer då ett colombianskt flygplan störtar på grund av bränslebrist vid John F. Kennedy International Airport i New York i New York i USA ^[3].
• 29 januari – En månadslång konflikt i de svenska bankerna stänger alla bankkontor ^[8].
• 31 januari – McDonald's öppnar sin första restaurang i Moskva ^[9].

• 2 februari – Sydafrikas president F.W. de Klerk meddelar att Nelson Mandela skall släppas ur fängelset efter 27 år ^[4].
• 5 februari – Det sovjetiska kommunistpartiet beslutar avstå sin politiska monopolställning ^[2].
• 7 februari – 72 personer döda vid en gruvolycka i Turkiet ^[3].
• 6 februari – Den första svenska hjärt-lung-transplantationen genomförs.
• 8 februari – Sveriges finansminister Feldt lägger fram ett bistert krisprogram som kritiseras från de flesta håll, vilket leder till svenska regeringens avgång ^[8]. Det innehåller löne-, pris-, hyres- och kommunalskattestopp samt strejkförbud.
• 10 februari
  • Västtysklands förbundskansler Helmut Kohl får ja av Sovjetunionen till tysk återförening ^[2].
  • Vid ett vulkanutbrott på Java täcks stora delar av ön av ett tjockt, svart asklager ^[10].

• 11 februari – Nelson Mandela friges efter 27 år i fängelse och möts av jublande folkmassor i Kapstaden ^[9].
• 12 februari – En mindre svensk regeringsombildning genomförs, varvid Mona Sahlin och Rune Molin blir statsråd.
• 13 februari – USA:s drar tillbaka de sista av de soldater man 1989 skickade till Panama för att skydda amerikaner och stoppa general Manuel Noriega ^[11].
• 14 februari
  • 89 personer omkommer och 57 överlever då en indisk Airbus havererar ^[3].
  • USA, Sovjetunionen, Storbritannien och Frankrike enas om principerna för tysk återförening ^[2].
• 15 februari – Den socialdemokratiska svenska regeringen fälls av Sveriges riksdag, som inte accepterar ett krispaket, och finansminister Kjell-Olof Feldt avgår dagen efter^[5]. Förslaget handlar om lönestopp.
• 16 februari – Kjell-Olof Feldt avgår som svensk finansminister.
• 19 februari
  • Polis sätter in tårgas mot albanska demonstranter i Kosovo ^[4].
  • Ingvar Carlsson får i uppdrag att bilda en ny svensk regering.
• 20 februari – Berlinmuren är nu nerriven mellan gamla riksdagshuset och Checkpoint Charlie.
• 22 februari – Ingvar Carlsson meddelar, att han är beredd att bilda ny regering med aktivt stöd från Vänsterpartiet och passivt från Centerpartiet.
• 23 februari – Volvo och Renault tillkännager planer på att gå samman genom att de köper andelar i varandra ^[8].
• 27 februari
  • Ingvar Carlsson väljs till ny statsminister i Sverige sedan Carl Bildt avböjt, och bildar en ny regering. Allan Larsson blir ny finansminister ^[8] och Erik Åsbrink blir budgetminister ^[5].
  • Vasaloppet ställs in för första gången sedan 1934, snöbrist är orsaken ^[9].

• 11 mars
  • Diktatorn Augusto Pinochet lämnar ifrån sig presidentämbetet i Chile till den folkvalde Patricio Aylwyn efter 17 år ^[2].
  • Litauiska SSR förklarar sig självständigt ^[2].
• 13 mars – Nelson Mandela besöker Sverige och talar i Sveriges riksdag.
• 15 mars – 62 personer skadas allvarligt då två spårvagnståg kolliderar i Göteborg ^[3]. Flera av de skadade är barn ^[8].
• 16 mars – På fyra dagar har 600 asylsökande kommit med Polenfärjorna till Sverige. 2 000 till väntar i Polen, de flesta från Mellanöstern ^[8].
• 18 mars – Den borgerliga alliansen vinner det första fria parlamentsvalet i Östtyskland, som därmed säger ja till marknadsekonomi och snabb återförening med Västtyskland ^[9].
• 19 mars – Sovjetunionen återinför direktstyre i Litauiska SSR ^[2].
• 21 mars – Namibia blir självständigt från Sydafrika efter 75 år ^[9].
• 27 mars – Beslut tas på Skansen om att elefanterna ska bort ^[4].
• 29 mars – Sex svenska polischefer åtalas för otillåten avlyssning av kurder och palestinier.

• 7 april – En troligen anlagd brand utbryter ombord på färjan M/S Scandinavian Star utanför Bohusläns kust under färd från Oslo till Frederikshavn, varvid 158 människor omkommer ^[9].
• 8 april – Miklós Némeths reformkommunistiska regering röstas bort då Ungern för första gången sedan 1945 har fria val ^[9].
• 16 april – 71 personer omkommer vid tågbrand i Indien ^[3].
• 20 april – De svenska socialdemokraterna säger ja till bro över Öresund ^[4].

• 24 april – Rymdteleskopet Hubble skjuts iväg i omloppsbana runt jorden från rymdfärjan Discovery/STS-31.^[12]
• 27 april – Skogsindustrikoncernen Stora köper den västtyska industrigruppen Feldmühle Nobel för 14 miljarder SEK i det hittills största svenska företagsköpet ^[5].

• 1 maj – De sovjetiska ledarna lämnar tribunen på Röda torget efter att ha blivit utbuade ^[4].
• 2 maj – Justitiekanslern ger Christer Pettersson 300 000 kronor i skadestånd för att han suttit oskyldigt häktad i tio månader ^[8].
• 3 maj – Ett 30-tal familjer evakueras vid skogsbrand i Lessebo, Sverige ^[10].
• 11 maj – Mikael Reuterswärd och Oskar Kihlborg blir de första svenskarna som lyckas bestiga Mount Everest.
• 17 maj

• • Katarina kyrka i Stockholm brinner ner ^[13].
  • Världshälsoorganisationen (WHO) tar bort homosexualitet från sin lista över sjukdomar.
  • Kommunalrådet Lars Engqvist i Malmö vill skänka en hemdator till varje hushåll ^[8].
• 22 maj – Nord- och Sydjemen återförenas och blir Jemen ^[2].
• 24 maj – Två nybyggda flyktingförläggningar i Kimstad bränns ner, och polisen misstänker att bränderna är anlagda ^[9]. Dagarna efter utförs även attentat mot flyktingar i Mariestad och Motala ^[4].
• 25 maj – En flyktingförläggning i Mariestad utsätts för attentat, och 70 flyktingar blir hemlösa ^[5].
• 26 maj – Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) byter namn till Vänsterpartiet (V).
• 29 maj – Boris Jeltsin vinner presidentvalet i Ryska SSR, Sovjetunionen ^[4].
• 30 maj – Michail Gorbatjov och George Bush undertecknar START-avtalet om förstörande av strategiska kärnvapen ^[2].

• 1 juni
  • Första hiphopalbumet på svenska släpps med Just D.
• 5 juni
  • PK-banken byter namn till Nordbanken ^[13].
  • All utrustning från gruvan i Grängesberg auktioneras bort av Grängesbergsbolaget, och därmed avslutas gruvans historia med anor från 1300-talet ^[5].
• 8 juni – Undantagstillståndet i Sydafrika upphävs ^[14].
• 9 juni – En norsk tanker börjar brinna i Mexikanska golfen, och 125 000 ton olja läcker ut ^[10].
• 16 juni – Estline inviger sitt första fartyg M/S Nord Estonia. Fartyget sätts in på rutten Stockholm–Tallinn.
• 19 juni – Schengenkonventionen mellan Frankrike, Västtyskland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg om avskaffandet av gränskontrollerna mellan länderna undertecknas ^[2]. Den blir tillämplig den 26 mars 1995.
• 21 juni – 50 000 personer dödas, 100 000 personer skadas och 500 000 personer blir hemlösa vid ett jordskalv i Iran ^[15]. Skalvet uppmäts till 7.3 på Richterskalan.^[16]
• 25 juni – Världens första vindkraftverk till havs placeras ut i Kalmarsund ^[5].

• 1 juli
  • Valutaunionen mellan Västtyskland och Östtyskland träder i kraft och gör D-mark till östtysk valuta, vilket är ett steg på vägen mot återförening ^[2].
  • Den svenska gränsen för rattonykterhet sänks till 0,2 promille.
  • I Sverige kommer en lag som säger att elever i högstadiet och gymnasieskolan får utse egna skyddsombud.
• 2 juli – SR Slovenien förklarar sig självständigt inom jugoslaviska federationen ^[2].
• 3 juli – Drygt 1 400 muslimska pilgrimer på besök i Mecka kvävs eller trampas ihjäl då panik utbryter i en gångtunnel ^[9]
• 8 juli
  • Västtyskland vinner VM-finalen i fotboll mot Argentina med 1-0 på Olympiastadion i Rom ^[9].
  • Stefan Edberg, Sverige vinner Wimbledontennisens herrsingelfinal för andra gången ^[9].
• 9 juli – Filmen Tillbaka till framtiden del III har svensk premiär.
• 11 juli – Armeniska terrorister i Azerbajdzjanska SSR spränger en buss under färd från Kelbecer till Tartar. 14 personer dödas, och 35 skadas.^[17]
• 16 juli
  • 16 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Filippinerna ^[15].
  • Ukrainska SSR förklarar sig självständigt ^[2].
  • Michail Gorbatjov förklarar att ett återförenat Tyskland kan vara med i NATO ^[2].
• 27 juli – Vitryska SSR:s parlament förklarar republiken suverän ^[4].
• 31 juli – Irak och Kuwait inleder förhandlingar om gränsdragningen ^[2].

• 1 augusti
  • Gränsförhandlingarna mellan Irak och Kuwait bryter samman då Kuwait vägrar ge efter för Iraks krav ^[2].

• • Tommy Svensson utses till ny förbundskapten för Sveriges herrlandslag i fotboll, sedan Olle Nordin fått sparken då svenskarna presterat mindre bra vid VM 1990 i Italien ^[9].
• 2 augusti – Irak invaderar Kuwait ^[9]. FN kräver att Irak drar tillbaka sina soldater. USA, Storbritannien, Sovjetunionen och Egypten skickar krigsfartyg till Persiska viken ^[2].
• 5 augusti – Tidningen Ny Dag, partiorgan för de svenska kommunisterna sedan 51 år, läggs ner ^[9].
• 6 augusti
  • FN:s säkerhetsråd visar unik enighet och beslutar införa sanktioner mot Irak ^[9].
• USA:s president George Bush meddelar att USA skickat soldater till inbördeskrigets Liberia för att skydda USA:s ambassad i Monrovia och att amerikaner evakuerats från Liberia med helikopter ^[11].
• 8 augusti – Saddam Hussein förklarar Kuwait som Iraks nittonde provins.
• 9 augusti – USA:s president George Bush meddelar att USA skickat soldater till Persiska viken för att skydda Saudiarabien ^[11].
• 15 augusti – Fred sluts i Iran–Irak-kriget ^[2].
• 22 augusti – Gifter läcker ut i Ufmika och dödar djur och växtliv samt förgiftar dricksvattnet efter en explosion i en kemisk fabrik i Ufa vid Uralbergen i Ryska SFSR, Sovjetunionen ^[10].
• 25 augusti – FN:s säkerhetsråd tillåter våld för att upprätthålla blockaden mot Irak.
• 28 augusti – Saddam Hussein utropar Kuwait till Iraks 19:e provins ^[2].
• 31 augusti – Västtyskland och Östtyskland undertecknar avtal om tysk återförening ^[2].
• Augusti – Finansbolaget Nyckeln aviserar stora förluster, vilket inleder en bank- och fastighetskris. Svenska staten tar över mer än 100 miljarder i kreditförluster.

• 1 september – Tunnelbanestationen Unter den Linden i Berlin återöppnas så att man efter 29 år återigen kan åka mellan Öst- och Västberlin.
• 2 september – Transnistrien förklarar sig självständigt från Moldavien.
• 4 september
  • Chiles tidigare president Salvador Allende får en officiell statsbegravning, nästan arton år efter sin död i samband med en militärkupp.
  • Trafik med X 2000-tåg inleds i Sverige ^[18].
• 9 september – Nätverket Rotaract Poseidon Göteborg grundades för att utveckla färdigheter inom ledarskap och arbete med ”service above self”.
• 12 september
  • En domare i Australien ger order om att mediamogulen Christopher Skase, tidigare ägare av Seven Network, skall häktas då han skall ha underlåtit att vittna i en konkursförvaltares granskning av misslyckade skeppsvarvsföretaget Lloyds Ships Holdings, som samarbetar med Christopher Skases Qintex Australia Ltd.^[19]
  • Öst- och Västtyskland undertecknar "två plus fyra-fördraget" om Tysklands återförening tillsammans med Sovjetunionen, USA, Storbritannien och Frankrike ^[2].
• 15 september – TV4 startar sina reklamfinansierade sändningar ^[9], som andra reklam-TV-kanal i Sverige.
• 18 september – IOK tillkännager att olympiska sommarspelen 1996 kommer att hållas i Atlanta, USA.
• 21 september – Socialdemokraterna avslutar sin kongress i Stockholm, och uttalar sig positivt för bygget av väg- och järnvägsbro över Öresund, samt uttalar sig för att införa TV-reklam i marksänd kanal, men frågan i vilken form lämnas öppen.^[20]
• 24 september – Sovjetunionens högsta sovjet röstar överväldigande för ett räddningspaket som möjliggör omfattande marknadsliberala reformer.^[21]

• 2 oktober
  • Minst 120 personer omkommer då ett kapat kinesiskt inrikesflygplan havererar i Kanton, Kina ^[3].
  • 2 personer omkommer då ett tåg kör in i en motorvagn på Roslagsbanan i Sverige ^[3].

• 3 oktober
  • Öst- och Västtyskland återförenas och bildar om Tyskland på nytt^[9], när Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen, Sachsen-Anhalt och Thüringen uppgår i Förbundsrepubliken Tyskland. Östberlin och Västberlin återförenas.
  • Finansbolaget Nyckeln ställer in betalningarna sedan bankerna har vägrat skjuta till mer kapital efter en dryg månads krishantering. Det här inleder Finanskrisen i Sverige 1990–1994.
• 9 oktober – David Souter tillträder som domare vid USA:s högsta domstol.
• 10 oktober – SE-banken köper 28 procent av försäkringsbolaget Skandia som inledning till en fusion ^[8].
• 16 oktober – Valutaflödet ur Sverige uppnår under de senaste veckorna en toppnotering på 12 miljarder SEK, och Sveriges riksbank höjer räntan från 12 till 14 % ^[5].
• 18 oktober – För att dämpa spekulationen mot den svenska kronan och hejda valutaflödet höjer riksbanken diskontot till 17 % ^[8].
• 23 oktober – 4 personer omkommer och 1 skadas då en helikopter störtar under kontroll av ledningar mellan Gällivare och Tärnaby i Sverige ^[3].
• 26 oktober
  • Sveriges socialdemokratiska regering gör en helomvändning och meddelar att den vill föra Sverige in i EG ^[8].
  • Den svenska regeringens senaste krispaket innebär bland annat att den svenska statsbudgeten skärs ner med 15 miljarder SEK ^[5].
• 30 oktober – Folkpartiets Bengt Westerberg och moderaternas Carl Bildt deklarerar att de vill bilda regering om socialdemokraterna förlorar svenska valet kommande år ^[8].

• 6 november – Valdag i USA. Demokraterna behåller majoriteten i både representanthuset, där man vinner sju platser, och senaten, där man vinner en plats.
• 7 november
  • Stockholms tingsrätt friar Jacob Palmstierna, misstänkt för grova skattebrott ^[22].
  • 3 personer omkommer då ett skolflygplan störtar ner i sjön Mälaren, Sverige ^[3].
• 12 november
  • De svenska försäkringsbolagen SPP och Trygg-Hansa slås ihop.

• • Popduon Milli Vanilli, bestående av Rob Pilatus och Fab Morvan, avslöjas efter att det har uppdagats att de inte är de riktiga sångarna på studionspelningen av sitt Grammy-nominerade album, i själva verket var det andra som sjöng in melodierna på skiva.
• 14 november
  • Tyskland erkänner Oder-Neisse-linjen som sin gräns med Polen ^[2].
  • Ett Alitalia-flygplan störtar vid Zürich, Schweiz och alla 46 personer i flygplanet omkommer ^[3].
• 16 november – USA:s president George Bush meddelar att USA utökat sina styrkor i Saudiarabien ^[11].
• 22 november – I Storbritannien avgår Margaret Thatcher, premiärminister och konservativa partiets ordförande, då den interna kritiken mot henne vuxit alltmer ^[9].
• 23 november – Vid sitt landsmöte i Stockholm byter Folkpartiet namn till Folkpartiet liberalerna ^[23].
• 26 november – Den svenska gisslan i Irak på 56 personer släpps efter brev från Sveriges statsminister Ingvar Carlsson, där han utlovar att Sverige skall arbeta fredligt för att lösa Kuwaitkonflikten ^[5].
• 27 november – I Storbritannien efterträds Margaret Thatcher av John Major som premiärminister och konservativa partiets ledare. ^[9]
• 28 november – Nöjesparks- och grammofondirektören Bert Karlsson och industrimannen Ian Wachtmeister meddelar, att de tänker delta i det svenska riksdagsvalet 1991 med partiet Ny demokrati ^[8].
• 29 november – FN:s säkerhetsråd säger ja till militärt våld mot Irak om irakierna inte lämnar Kuwait före 15 januari 1991 ^[4].
• November – Representanter för Sveriges muslimska råd åker till Irak för att förhandla om frisläppandet av svensk gisslan.

• 1 december – Engelska och franska tunnelborrare möts under Engelska kanalen ^[2].
• 2 december – Toyohiro Akiyama blir förste japanen i rymden.
• 9 december – Tidigare elektrikern och fackföreningsledaren Lech Walesa väljs till Polens president ^[9], med 75 % av rösterna ^[4] och lämnar ordförandeskapet i Solidaritet ^[2].
• 12 december – Sveriges riksdag röstar för att Sverige skall ansöka om medlemskap i EG ^[13].
• 20 december
  • Före detta polischefen Hans Holmér och före detta SÄPO-chefen P. G. Näss fälls för olovlig avlyssning under Palmeutredningen, Stockholms tingsrätt dömer båda till dagsböter ^[5].
  • Nordbankens VD Rune Barnéus får sparken på grund av alla kreditförluster ^[4].
• 22 december – SR Kroatien förklarar sig självständigt inom jugoslaviska federationen ^[2][2].
• 23 december – Slovenien säger i folkomröstning ja till frigörelse från Jugoslavien ^[4].
• 26 december – Slovenien förklarar sig som självständig stat.

• Storbritanniens parlament lagstiftar mot ravepartyn ^[24].
• De sista utsmyckningarna inom handstilen de-standardiseras, för att hänga med in i IT-åldern.^[25]
• Produktionsbidraget i det svenska presstödet omvandlas till ett driftbidrag.
• Prisreglering och exportstöd för svenska jordbruksprodukter avskaffas.
• I Kanada avskaffar provinsen Ontario alla religiösa tendenser i provinsens allmänna skolsystem.
• Tomas Brolin blir Sveriges dyraste fotbollsproffs någonsin då han går till italienska AC Parma för 10 miljoner SEK ^[8].

• 1 januari – Anastasia Lin, kinesisk-kanadensisk skådespelare, skönhetsdrottning och människorättsaktivist.
• 7 januari – Gregor Schlierenzauer, österrikisk backhoppare.
• 13 januari – Liam Hemsworth, australiensk skådespelare
• 18 januari – Nisa Romyen, thailändsk fotbollsspelare.
• 26 januari – Sergio Pérez, mexikansk racerförare.
• 31 januari – Jacob Markström, svensk ishockeymålvakt.

• 9 februari – Daniel Brodin, svensk ishockeyspelare.
• 11 februari – Q'orianka Kilcher, amerikansk skådespelare.
• 21 februari – Mattias Tedenby, svensk ishockeyspelare.
• 25 februari – Ehsan Hajsafi, iransk fotbollsspelare.

• 4 mars – Andrea Bowen, amerikansk skådespelare.
• 5 mars – Freddy Åsblom, svensk barnskådespelare.
• 6 mars – Sebastian Stålberg, svensk ishockeyspelare.
• 9 mars – Mateusz Prus, polsk fotbollsmålvakt.
• 16 mars – James Bulger, brittiskt mordoffer.
• 19 mars – Anders Nilsson, svensk ishockeymålvakt.
• 24 mars
  • Frida von Schewen, svensk sångerska.
  • Keisha Castle-Hughes, australisk skådespelare.
  • Jules Sitruk, fransk skådespelare.

• 1 april – Samuel Haus, svensk barnskådespelare.
• 9 april – Kristen Stewart, amerikansk skådespelare.
• 10 april – Alex Pettyfer, engelsk skådespelare.
• 15 april – Emma Watson, brittisk skådespelare.
• 18 april – Oumar Niasse, senegalesisk fotbollsspelare.

• 9 maj – Kristina Gern, rysk-svensk DJ.
• 16 maj – Janne Heikkinen, finländsk politiker.
• 24 maj – Mattias Ekholm, svensk ishockeyspelare.
• 26 maj – Mervan Celik, svensk fotbollsspelare.
• 27 maj – Marcus Krüger, svensk ishockeyspelare.
• 31 maj – Erik Karlsson, svensk ishockeyspelare.

• 7 juni
  • Magnus Nygren, svensk ishockeyspelare.
  • Iggy Azalea, australisk hiphopartist och rappare
• 12 juni – Jessica Ohlson, svensk politiker.
• 13 juni – Aaron Johnson, amerikansk skådespelare.
• 21 juni – Håvard Nordtveit, norsk fotbollsspelare.
• 25 juni – Matias Marttinen, finländsk samlingspartistisk politiker.
• 26 juni – Melissa Seidemann, amerikansk vattenpolospelare.
• 30 juni – Sandro Sukno, kroatisk vattenpolospelare.

• 2 juli – Margot Robbie, australisk skådespelare
• 3 juli – Dennis Rasmussen, svensk ishockeyspelare.
• 13 juli – Eduardo Salvio, argentinsk fotbollsspelare.
• 18 juli – Melker Karlsson, svensk ishockeyspelare.
• 27 juli – Indiana Evans, australisk skådespelare.

• 6 augusti – JonBenét Ramsey, amerikansk skönhetsdrottning.
• 9 augusti – Bill Skarsgård, svensk skådespelare.
• 11 augusti – Nicola Zagame, australisk vattenpolospelare.
• 12 augusti – Mario Balotelli, italiensk fotbollsspelare.
• 21 augusti – Marcus Berggren, svensk ståuppkomiker.
• 24 augusti – Sofia Dalén, svensk programledare och komiker.
• 28 augusti
  • Bojan Krkić, spansk-serbisk fotbollsspelare.
  • Ariel Petsonk, svensk barnskådespelare.
  • Henrik Tömmernes, svensk ishockeyspelare.

• 2 september – Marcus Ericsson, svensk racerförare.
• 15 september – Alexander Fällström, svensk ishockeyspelare.
• 18 september
  • Lewis Holtby, tysk fotbollsspelare.
  • Alexandra Höglund, svensk fotbollsspelare.
• 20 september – John Tavares, kanadensisk ishockeyspelare.
• 25 september
  • Mao Asada, japansk konståkare.
  • Margaux Dietz, svensk bloggare, youtuber och programledare.

• 1 oktober – Charlie McDonnell, engelsk bloggare känd från Youtube.
• 6 oktober – Marcus Johansson, svensk ishockeyspelare.
• 13 oktober – Jakob Silfverberg, svensk ishockeyspelare.
• 19 oktober
  • Aleh Dubitski, vitrysk släggkastare.
  • Janet Leon, svensk sångare och dansare.
• 24 oktober – Matteo Piano, italiensk volleybollspelare
• 29 oktober
  • Amarna Miller, eg. Marina, Spansk skådespelare.
  • Eric Saade, svensk artist.

• 1 november – Simone Giertz, svensk uppfinnare och Youtube-personlighet.
• 5 november – Darko Brguljan, montenegrinsk vattenpolospelare.
• 14 november – Jessie Jacobs, australisk skådespelare och sångare.
• 25 november – Ted Brithén, svensk ishockeyspelare.
• 28 november – Dedryck Boyata, belgisk fotbollsspelare.
• 30 november – Hannah Richings, brittisk musiker, medlem i S Club 8.

• 18 december – Victor Hedman, svensk ishockeyspelare.
• 20 december – Alexander Urbom, svensk ishockeyspelare.
• 25 december – Lisa Larsen, svensk skidåkare, orienterare och löpare.

• 2 januari – Nils Kyndel, 84, svensk kompositör och musikarrangör.
• 8 januari – Terry-Thomas, 78, brittisk skådespelare.
• 12 januari – Joseph S. Clark, 88, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1969.
• 14 januari – Sten-Åke Cederhök, 76, svensk skådespelare och revyartist^[8].
• 17 januari – Charles Hernu, 66, fransk politiker, Frankrikes försvarsminister 1981–1985.
• 18 januari – Melanie Appleby, 23, brittisk sångerska.
• 20 januari – Barbara Stanwyck, 82, amerikansk skådespelare.
• 23 januari
  • Allen Collins, 37, amerikansk gitarrist, medlem i Lynyrd Skynyrk.
  • Charley Eugene Johns, 84, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1953–1955.
• 25 januari
  • Ava Gardner, 67, amerikansk skådespelare.
  • Åke Hedtjärn, 82, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

• 1 februari – Lauritz Falk, 80, svensk skådespelare, regissör, sångare och konstnär.
• 8 februari – Del Shannon, 55, amerikansk sångare och gitarrist.
• 15 februari – Ulf Johanson, 68, svensk skådespelare.
• 16 februari – Keith Haring, 31, amerikansk konstnär.
• 17 februari – Eric Stolpe, 70, svensk skådespelare, revyartist, textförfattare, sångare och journalist.
• 18 februari – Tor Isedal, 65, svensk skådespelare.
• 23 februari – Margareta Bergman, 89, svensk skådespelare.
• 27 februari – Arthur Österwall, 79, svensk orkesterledare, kompositör, vokalist och musiker (kontrabas).
• 28 februari – Erik Upmark, 85, svensk ämbetsman och civilingenjör samt generaldirektör för Statens Järnvägar 1949–1969.

• 6 mars – Friedrich Hielscher, 87, tysk poet och filosof.
• 8 mars – Karin Kavli, 83, svensk skådespelare och teaterchef.
• 10 mars – Olle Ekbladh, 83, svensk skådespelare.
• 19 mars – Andrew Wood, 24, amerikansk musiker.
• 20 mars – Lev Jasjin, 60, sovjetisk fotbollsmålvakt.

• 1 april – Yngve Diurlin, 86, svensk militär.
• 3 april – Sarah Vaughan, 66, amerikansk jazzsångerska.
• 4 april – C.R. Smith, 90, amerikansk företagsledare och politiker.
• 6 april – B.T. Ranadive, 85, indisk politiker och fackföreningsman.
• 8 april – Bellan Roos, 88, svensk skådespelare.
• 11 april – Ivar Lo-Johansson, 89, svensk arbetarförfattare^[9].
• 15 april – Greta Garbo, 84, svensk skådespelare (död på sjukhus i New York)^[9].
• 17 april – Sigvard Törnqvist, 78, svensk ryttare och kompositör.
• 21 april – Frank J. Lausche, 94, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 23 april – Paulette Goddard, 79, amerikansk skådespelare.

• 1 maj – Yvonne Floyd, 53, svensk manusförfattare.
• 12 maj – John E. Davis, 77, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1957–1961.
• 16 maj
  • Sammy Davis Jr., 64, amerikansk underhållare, musiker och skådespelare.
  • Jim Henson, 53, amerikansk dockdesigner, dockspelare, filmproducent, filmregissör och manusförfattare.
• 24 maj – Kawdoor Sadananda Hegde, 81, indisk jurist och politiker, talman i Lok Sabha 1977–1979.
• 27 maj – Gunnar "Knas" Lindkvist, 73, svensk skådespelare och revyartist.
• 30 maj – Egil Holmsen, 73, svensk regissör, manusförfattare, journalist, författare och skådespelare.
• 31 maj – Elsa Hofgren, 95, svensk skådespelare.

• 2 juni – Rex Harrison, 82, brittisk skådespelare.
• 3 juni – Aino Taube, 77, svensk skådespelare.
• 5 juni – Nils Brandt, 58, finlandssvensk skådespelare.
• 8 juni – José Figueres Ferrer, 83, vid tre tillfällen Costa Ricas president.
• 11 juni – Oldřich Nejedlý, 80, tjeckoslovakisk skytteligavinnare i VM 1934.
• 12 juni – Terence O'Neill, 75, premiärminister i Nordirland 1963–1969.
• 13 juni – Kjell Stensson, 72, svensk radioprofil.

• 19 juli – Ulf Qvarsebo, 59, svensk skådespelare.
• 24 juli – Harald Moberg, 83, svensk agronom.
• 29 juli – Bruno Kreisky, 79, österrikisk politiker, förbundskansler 1970–1983.

• 6 augusti – Jacques Soustelle, 78, fransk antropolog, etnolog och politiker.
• 17 augusti – Pearl Bailey, 72, amerikansk skådespelare och sångerska.
• 27 augusti
  • Tyra Ryman, 87, svensk skådespelare.
  • Stevie Ray Vaughan, 35, amerikansk gitarrist, sångare och låtskrivare.
• 28 augusti
  • Eva Stiberg, 69, svensk skådespelare.
  • Willy Vandersteen, 77, belgisk (flamländsk) serietecknare.

• 2 september – John Bowlby, 83, brittisk psykiater.
• 4 september – Irene Dunne, 91, amerikansk skådespelare.
• 6 september – Tom Fogerty, 48, amerikansk musiker.
• 7 september – Ahti Karjalainen, 67, finländsk politiker.
• 11 september
  • Julius Jacobsen, 75, dansk-svensk kompositör, musikarrangör och musiker (pianist).
  • Frederick Fyvie Bruce, 79, brittisk bibelforskare.
• 18 september – Claude Loyola Allgén, 70, svensk kompositör.
• 22 september – John A. Danaher, 91, amerikansk republikansk politiker och jurist.
• 25 september – Wilfred Burns, 73, brittisk kompositör som bland annat komponerat svensk filmmusik.
• 26 september – Alberto Moravia, 82, italiensk författare.

• 1 oktober
  • John Stewart Bell, 62, irländsk fysiker.
  • Curtis LeMay, 83, amerikansk flygvapengeneral under andra världskriget.
• 6 oktober – Märta Dorff, 81, svensk skådespelare.
• 14 oktober
  • Leonard Bernstein, 72, amerikansk tonsättare och dirigent.
  • Carin Swensson, 85, svensk skådespelare och sångerska.
• 16 oktober – Art Blakey, 71, amerikansk jazzmusiker.
• 27 oktober
  • Xavier Cugat, 90, spansk-amerikansk orkesterledare.
  • Jacques Demy, 59, fransk regissör.
• 28 oktober – Geminio Ognio, 72, italiensk vattenpolospelare.
• 29 oktober – William French Smith, 73, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1981–1985.

• 9 november – Dora Söderberg, 90, svensk skådespelare.
• 23 november
  • Roald Dahl, 74, brittisk författare.^[26]
  • Ragnar Thorngren, 75, svensk travkusk och travtränare.
• 28 november – Paco Godia, 69, spansk racerförare.

• 2 december – Aaron Copland, 90, amerikansk kompositör.
• 7 december – Joan Bennett, 80, amerikansk skådespelare.
• 8 december – Ed Edmondson, 71, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1953–1973.
• 24 december – Thorbjørn Egner, 78, norsk barnboksförfattare.

• Fysik
  • Jerome I Friedman, USA
  • Henry W Kendall, USA
  • Richard E Taylor, Kanada
• Kemi – Elias James Corey, USA
• Medicin
  • Joseph E. Murray, USA
  • E Donnall Thomas, USA
• Litteratur – Octavio Paz, Mexiko
• Fred – Michail Gorbatjov, Sovjetunionen
• Ekonomi
  • Harry Markowitz, USA
  • Merton Miller, USA
  • William F. Sharpe, USA

• Wikimedia Commons har media som rör 1990.
  Bilder & media