Uppslagsordet ”Sveriges befolkning” leder hit. För de demografiska registren med samma namn, se Sveriges befolkning (databaser). För svenska folkets ursprung och identitet, se Svenskar .
Sverige har en befolkningstäthet på 25,7 invånare per kvadratkilometer.[6] Befolkningstätheten är betydligt högre i södra än i norra Sverige; kring Mälardalen och i Öresundsregionen är befolkningen särskilt koncentrerad. Omkring 88 procent av befolkningen bor i tätorter med minst 200 invånare.[7] Emellertid bor 6 av 10 svenskar inte i ett urbant system, mätt med OECD:s definition som är 50 000 invånare. Den 31 december 2017 hade 24,1 procent av Sveriges befolkning utländsk bakgrund (utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar).[8] Använder man den äldre definitionen av personer med utländsk bakgrund (minst en förälder född utomlands) uppgår antalet personer med utländsk bakgrund till 3 060 116 eller 30,6 procent av Sveriges befolkning (2016).[9]
Sveriges befolkning översteg 10 miljoner, första gången, fredagen den 20 januari2017 enligt SCB.[11] Befolkningen översteg nio miljoner den 12 augusti 2004.[12] Prognosen framöver är att befolkningen når 11 miljoner år 2034, 12 miljoner år 2052 och 13 miljoner 2076 enligt SCB.[13] Enligt Eurostats befolkningsprognoser kommer Sveriges befolkning vara omkring 13,6 miljoner, år 2100.[14]
I Sverige finns befolkningsstatistik för större delen av landet sedan 1686, när kyrkolagen lade grunden för befolkningsstatistiken genom Kyrkobokföringen.
År 1749 genomfördes Sveriges första,[15] liksom världens första moderna folkräkning,[16] i och med inrättandet av Tabellverket.[17] När den första folkräkningen var genomförd stod det klart att Sveriges befolkning knappt var två miljoner, vilket var färre än förväntat. Folkräkningsdatan som presenterades kom därefter att hemligstämplas.[18] Befolkningsdatan sammanställdes för varje socken, och skickades sedan till Kanslikollegiet. Kanslikollegiet skickade därefter uppgifterna till Statistiska tabellkommissionen.[19]
Klimatavvikelsen 535–536 tycks ha haft en stor påverkan på befolkningen i Skandinavien, och kan ha gett upphov till myten om Fimbulvintern. Hälften av Skandinaviens befolkning kan ha dött. Norrland verkar helt ha förlorat permanent bebyggelse. I norra Sverige beräknas medeltemperaturen under somrarna ha sjunkit dramatiskt — med tre till fyra grader. Som en följd blev kulturen mer militariserad under den följande vendeltiden.[20][21][22]
Digerdöden förorsakade en avsevärd minskning av Sveriges befolkning på 1300-talet, när flera tiotal procent av befolkningen avled.[23]
Folkmängden i Sverige år 1805 uppskattas till 3 465 000, inklusive Pommern (145 000) och de finska länen (895 000). Sverige inom dagens gränser hade 2 425 000 invånare. Som en jämförelse hade Danmark och Norge sammantaget 2 500 000 invånare och Storbritannien 17 325 000 invånare. Befolkningstätheten i Sverige var 4,3 invånare per kvadratkilometer. I övriga Europa var den i medeltal 17,4 invånare per kvadratkilometer. Den årliga befolkningstillväxten uppgick till cirka 30 000 personer.
Utvandringen från Sverige under 1800-talet och i början av 1900-talet innebar att ungefär 1,5 miljoner svenskar utvandrade från 1800-talets mitt till tidigt 1920-tal. Den tilltagande utvandringen under 1800-talet förklaras av flera olika orsaker och motiv, bland annat missväxtåren 1867−1869. Trots den till antalet stora emigrationen fortsatte Sveriges befolkning att öka, framför allt med anledning av en fortsatt hög summerad fruktsamhet i samband med minskad dödlighet.
Befolkningsdata
Vid utgången av år
Folkmängd
Årlig tillväxt
Totalt
Promille
1570
900 000
—
—
1650
1 225 000
4 063
3,86
1700
1 485 000
5 200
3,86
1720
1 350 000
−6 750
−4,75
1755
1 878 000
15 086
9,48
1815
2 465 000
9 783
4,54
1865
4 099 000
32 680
10,22
1900
5 140 000
29 743
6,48
2000
8 861 000
2020
10 379 000
Datan avser folkmängden inom Sveriges nuvarande gränser.
Diagrammet är tillfälligt inaktiverat.
Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. Arbete pågår för att ta fram ett nytt verktyg.
Folkgrupper vid sidan av svenskar och olika sentida invandrargrupper är bland annat samer i den nordliga delen av landet, finnar, romer och judar.[28]
De första grupper som bosatte sig i Sverige var de grupper av jägare-samlare som följde inlandsisen norrut in i Sverige för mellan tolv- och trettontusen år sedan. Invandringen av olika folkgrupper till Sverige fortsatte sedan fram till bronsåldern för sextusen år sedan, då de folkgrupper som senare kom att bli svenskar bildades. Samerna är en etnisk grupp som invandrade som tidigast för cirka åttatusen år sedan till norra Sverige.[källa behövs] I norr invandrade tidigt även finsktalande folk från öster, vilka blev tornedalsfinnar. Bland invandrare i historisk tid märks sverigefinnar (i till exempel Stockholm, Rättviks finnmark och Orsa finnmark), romer och judar; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen. Även en liten grupp valloner invandrade under tidigt 1600-tal, men de 900 individer som bosatte sig permanent assimilerades snabbt in i den svenska folkgruppen.[29] Fram till 1960-talet hade Sverige en av världens mest homogena befolkningar.[källa behövs] Efter andra världskriget har invandringen till Sverige ökat kraftigt, till att börja med på grund av arbetskraftsbehovet i den växande svenska industrin och tjänstesektorn men på senare tid framförallt av anhörighetsinvandring och flyktingmottagande. Antalet etniciteter har därför ökat markant i Sverige.[källa behövs]
Det förs ingen statistik över etnicitet i Sverige men Statistiska centralbyrån publicerar statistik på födelseland för alla medborgare. De för även statistik över antal inrikes födda personer med två utrikes födda föräldrar vilka klassas som personer med utländsk bakgrund[30]. Detta kan ge en indikation över den etniska sammansättningen i Sverige. Från många länder är dock etniska minoritetsgrupper överrepresenterade av de som kommit till Sverige, det bör därför undvikas att gruppera alla personer från ett land till dess majoritetsetnicitet.
Den sista december 2016 var 1 784 497 utrikes födda personer folkbokförda i Sverige, 535 805 var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 739 813 var födda i Sverige med en utrikes född förälder och 6 935 038 var födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar. SCB kategoriserar utrikes födda och personer med två utrikes födda föräldrar som individer med utländsk bakgrund, det fanns 2 320 302 sådana personer 2016.[31]
2019 bodde det i Sverige sammanlagt 606 494 personer som antingen själva var födda i andra nordiska länder, vars båda föräldrar var det, eller som hade en Sverigefödd förälder och en från ett annat nordiskt land. Notera att personer med en förälder född i övriga Norden och en i övriga världen exklusive Sverige uppgår till ytterligare tiotusentals personer, men som inte kan räknas in i denna siffra på grund av risken att dubbelräknas - detta ger ett totalt antal av 639 383 personer, där en liten felmarginal finns bestående av individer som exempelvis har en finsk och en norsk förälder[32].
Notera att i tabellen nedan räknas det land där personen är född och därför finns ej några registrerade Eritreaner, Ryssar eller Bosnier från år 1990, de bokfördes som Etiopier, Sovjeter och Jugoslaver. Nationaliteten Jugoslaver nedan är därför personer som kommit till Sverige från Socialistiska federativa republiken Jugoslavien före 1991 samt personer som kommit från dagens Montenegro och Serbien före 2003, då kallat Förbundsrepubliken Jugoslavien. Räknas alla personer som kommit från Slovenien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Montenegro, Kosovo, Nordmakedonien, Serbien och Montenegro, Förbundsrepubliken Jugoslavien och Socialistiska federativa republiken Jugoslavien ihop så fanns det 179 357 personer därifrån år 2019.
Födelseländer med fler än 10 000 utrikes födda.[33]
Religionsfrihet i Sverige är en av de grundläggande rättigheterna i svensk grundlag. En majoritet av dem som bor i Sverige (drygt 56 procent[34]) är medlemmar i Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i bland annat Lag om Svenska kyrkan, som började gälla år 2000 då staten och kyrkan skildes åt. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst till följd av immigration från andra delar av världen. Några större grupper är romerska katoliker, diverse ortodoxkristna riktningar och muslimer.
Sverige är ett av världens mest sekulära länder. Endast 23 procent av befolkningen uppger att de tror på en gud.[35] Genom de senaste årtiondenas invandring har antalet muslimer och katoliker ökat kraftigt i Sverige. Antalet utövande katoliker beräknas till omkring 165 000[36], varav en stor majoritet är första eller andra generationens invandrare.[37]