Kurdiska

Kurdiska
Kurdî, کوردی
Kurdî i perso-arabisk skrift (Nastaʿlīq skrift)
Kurdî i perso-arabisk skrift (Nastaʿlīq skrift)
Uttal[kuɾdiː]
Talas iTurkiet Turkiet

Iran Iran Irak Irak Syrien Syrien Armenien Armenien Libanon Libanon Azerbajdzjan Azerbajdzjan Turkmenistan Turkmenistan

Georgien Georgien
RegionMellanöstern
Anatolien
Kaukasien[1][2][3]
Antal talare~48 miljoner[4][5][6]
SpråkfamiljIndoeuropeiska
Dialekter
Nordkurdiska (Kurmanji)
Sydkurdiska (Pehlewani)
Nuvarande:
Sorani-alfabetet (Perso-Arabisk skrift; används mest i Irak och Iran)
Hawar-alfabetet (Latinsk skrift; används mest i Turkiet och Syrien)
Historiska:
Armeniska alfabetet (forna Sovjetarmenien)
Kyrilliska alfabetet (forna Sovjetunionen)
Officiell status
Officiellt språk iIrak Irak
Språkkoder
ISO 639‐1ku
ISO 639‐2kur
ISO 639‐3kur – inkluderande kod
Individuella koder:
kmr – Nordkurdiska
ckb – Centralkurdiska
sdh – Sydkurdiska
Geografisk utbredning av kurdiska och andra iranska språk som talas av kurder

  Zazaki
  Gorani
  blandad

Kurdiska (Kurdî, کوردی; från medelpersiskans 𐭪𐭥𐭫𐭲 kwrt- "nomadisk")[7][8] är den moderna benämningen på ett kontinuum av flera olika nordvästiranska språk[9][10] inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet. Kurdiska formar tre språkgrupper: kurmanji (nord), sorani (central) och pehlewani (syd). En sidospråkgrupp mer olika övriga språkgrupper är zaza-gorani, som också talas också av flera miljoner kurder.[11] Senaste (från och med 2009) studier uppskattar att mellan 20 och 30 miljoner talar kurdiska som modersmål.[12]

Kurdiska tillhör språkgruppen iranska språk som talas av ca 200 miljoner människor runt om i världen (varav drygt hälften är persisktalande).[13] De iranska språken delas vidare in i en västlig och östlig grupp, där den västliga gruppen indelas ytterligare i en nordvästlig och en sydvästlig. Kurdiskan brukar anses tillhöra den nordvästra grenen av det nyiranska språkträdet och kan bland de övriga iranska språken närmast jämföras med persiska och baluchiska. Enligt iranisten Ludwig Paul tillhör kurdiska de nordvästra iranska språken beträffande sitt ursprung men det har samtidigt många likheter med sydvästra iranska språk, främst persiska som det stått under stark påverkan av.[14]

Mycket lite är känt om de kurdiska språkens ursprung men man tror att de växte fram under högmedeltiden och framåt (1000-1600-talen).[14] Kurdiska är belagt som skriftspråk först på 1600-talet då det uppstod en litterär produktion. Litteraturen var i stort sett begränsad till poesi fram till 1900-talet, då en prosalitteratur började utvecklas.

Idag finns det två huvudsakliga skriftliga kurdiska språkgrupper, nämligen kurmanji i de norra delarna av den språkliga regionen Kurdistan och sorani längre österut och söderut. Sorani-standardversionen av centralkurdiska är, tillsammans med arabiska, ett av de två officiella språken i Irak och i politiska dokument kallas det för "kurdiska".[15][16]

Genom att det finns en omfattande kurdisk diaspora, bland annat i Sverige och Libanon, så är också språket spritt över världen. I Sverige finns bland annat världens första kurdiska bibliotek som är placerat i Stockholm.

Förutom de tre huvuddialekterna talas även mindre lokala underdialekter till nord-, central och sydkurdiska.

Historia

De kurdiska språken har inte några kända föregångare bland de iranska fornspråken och medeliranska språken, och de äldsta bevarade kurdiska texterna kan spåras tillbaka till tidigast 1500-talet.[17] För studiet av kurdiskans historiska bakgrund är man därför beroende av en komparativ jämförelse med äldre iranska språk, främst persiska.[18]

Språkgrupper

Kurdiskan kan delas in i tre språkgrupper. Att de är språkgrupper och inte dialekter beror på att de inte är ömsesidigt begripliga utan förvärvad tvåspråkighet.[19][20] Därför menar vissa forskare att kurdiska inte är ett språk utan bör klassificeras som flera språk.[21]

De tre språkgrupperna är:

  • Nordkurdiska (kurmanji) är den största språkgruppen, som talas av uppskattningsvis 15 till 20 miljoner kurder i östra Turkiet.
  • Centralkurdiska (sorani) talas av uppskattningsvis 6 till 7 miljoner kurder i stora delar av irakiska Kurdistan och i provinserna Kordestān och Öst-Āzarbāijān i nordvästra Iran.[22] Sorani är en skriftlig standard för centralakurdiska som utvecklades på 1920-talet (uppkallad efter det historiska Soranemiratet) och antogs senare som standardortografi för kurdiska som ett officiellt språk i Irak.[23]
  • Sydkurdiska (pahlavāni) talas av cirka 3 miljoner kurder i delar av provinserna Kermān Shāh och Ilām i Iran och i Khanāqin distriktet i östra Irak.[24]

Kurder i Turkiet och Syrien skriver kurmanji med det latinska alfabetet, medan man i Bahdînan (nordvästliga delen av Irak) skriver kurmancî med arabiska bokstäver. Sorani (Iran och regionen Sulaymaniyya; nordöstra delen av Irak) skrivs med en modifierad form av det arabiska alfabetet. I den kurdiska delen av Armenien skriver man med kyrilliska bokstäver.

Mukriani är en dialekt av kurdiska och talas i städerna Pirān Shahr och Māh Ābād i Iran. Pirān Shahr och Māh Ābād är kända som Mukrian.[25]

Även om kurmanji är den mest talade av de kurdiska språken, finns det mer tryckt material på sorani, eftersom användningen av kurdiska i Turkiet är starkt begränsad och kurderna i Iran är mer fria att ge ut egen litteratur. Sedan slutet av 1990-talet finns det en utveckling av kurmanjilitteraturen, särskilt i Turkiet.

Grammatik

Kurdiskan har kluven ergativitet. I grammatiskt hänseende har kurdiskan ännu kvar en del äldre former, som gått förlorade i persiska, såsom till exempel ett kasussuffix a (e, z), som utmärker objektiv (ackusativ, dativ), ett gammalt participialperfekt med mera, varjämte verbet utbildat flera nya, annorlunda former, till vilka de övriga iranska språken inte erbjuder något motsvarande.

Fonologi

Enligt Kurdish Academy of Language,[26] har kurdiska följande fonem:

Konsonanter

Bilabial Labio-
dental 		Apikal Post-
alveolar 		Palatal Velar Uvular Faryn-
gal 		Glottal
Nasaler [m] [n] [ŋ]
Klusiler [p] 3   [b] [t] 3   [d] [k] 2,3   [ɡ] 2 [q] [ʔ]
Affrikator [t͡ʃ] 3   [d͡ʒ]
Frikativor [f]   [v] [s]   [z] [ʃ]   [ʒ] [x]   [ɣ] [ħ]   [ʕ] [h]
Lateral [l]   [ɫ] 1
Flappar [ɾ]
Tremulanter [r]
Approximanter [ʋ] [j]
  • ^1 Precis som i många engelska dialekter, förekommer inte velariserad alveolar lateral approximant i början av en stavelse. Dessutom, i vissa dialekter, ändras den velariserade lateralen [ɫ] till en [ɾ] i kvinnors uttal.[27]
  • ^2 [k] och [ɡ] är starkt palataliserade framför slutna främre orundade vokalen [i] och mellan-främre vokalen [e̞]

 ( lyssna) samt den rundade främre allofonen [ɥ] av fonemen [w], sluten på [t͡ʃ] och [d͡ʒ].[28]

  • ^3 I nordkurdiska, görs en fonetisk distinktion mellan aspirerade och oaspirerade tonlösa klusiler. Sålunda är /p/ i kontrast med /pʰ/, /t/ med /tʰ/, /k/ med /kʰ/, och affrikatan /t͡ʃ/ med /t͡ʃʰ/. Detta kan vara ett arealt drag som delas med språk såsom armeniskan.[29]

Vokaler

Främre Halv-
främre 		Central Halv-
bakre 		Bakre
Sluten [iː]

 ( lyssna)

[ʉː]

 ( lyssna)

[u]/[uː]

 ( lyssna)

Halvsluten [ɪ]
Mellansluten [eː]

 ( lyssna)

[o]
Mellan
Mellanöppen [ɛ]
Halvöppen
Öppen [aː]

 ( lyssna)/[a]

De fyra korta vokalerna är [ɛ], [ɪ], [o] och [u]. De fem långa vokalerna är [aː]  ( lyssna), [eː]  ( lyssna), [iː]  ( lyssna), [uː]  ( lyssna) och [ʉː]  ( lyssna). Variationer tillkommer, då man i sydkurdiska dialekter använder långa [ɑː]  ( lyssna) istället för långa [aː]  ( lyssna) och korta [a] istället för korta [ɛ].

Alfabet

Huvudartikel: Kurdiska alfabeten

Det kurdiska alfabetet har skrivits med hjälp av fyra olika skriftsystem. I Irak och Iran skrivs det med hjälp av den perso-arabiska skriften som sammansattes av Se'îd Kaban Sidqî. På senare tid har det ibland skrivits med ett latinskt alfabet i Irak. I Turkiet, Syrien, och Armenien, skrivs språket numera med latinsk skrift. Tidigare skrevs kurdiskan i Turkiet och Syrien med en perso-arabisk skrift fram till år 1932. Det finns ett förslag till ett enhetligt internationellt erkänt kurdiskt alfabet baserat på ISO-8859-1[30] som kallas Yekgirtú. Kurdiskan i forna Sovjetunionen skrevs med ett kyrilliskt alfabet. I Armeniska SSR och det Osmanska riket skrevs den i ett armeniskt alfabet (en översättning av evangelierna år 1857[31] och hela nya testamentet 1872).

Ordförråd

I det kurdiska ordförrådet återfinns ett stort antal ord som saknar kognater (besläktade ord) med övriga iranska språk, men kan återfinnas i andra indoeuropeiska språkgrenar. Några kognater med svenska är dol (dal), merûle (myra), derga (dörr), erd (jord), estêra (stjärna), brâdêr (bror), to (du), şeş (sex), nwe (ny) och mirdin (dö), jämför "mörda".

Vokabulärkonkordans

Persiska Zazaki Engelska Kurmanci/Sorani Svenska Turkiska Latin
deh dewe village gund/dê by köy pagus
man ez I ez/min jag ben ego
lab lêw lip lêw läpp dudak labrum
zabân ziwan language ziman språk dil lingua
nâm name name nav/nau/nam namn ad nomen
şir şêr lion şêr lejon aslan leo
xodâ homa god xweda/xwa gud tanri:tengri deus
asb/astar estor horse hesp/esp häst at equus
asemân asmên heaven asman himmel gök caelum/coelum, aether
bâleş balişna pillow balgeh/balîf kudde yastık pulvinus

Litteratur

Den tidigast bevarade litteraturen på kurdiska är av diktare som skrev på Hawrami med arabisk skrift år 1169, i vasallstaten Ardalan, fram till dess slut år 1867. Då tog sorani över som det ledande litteraturspråket och har utvecklats starkt, särskilt i de irakiska delarna av Kurdistan där sorani används som skolspråk sedan 1918. I de turkiska delarna har kurdiska tryckalster varit förbjudna på grund av assimilationspolitik sedan Turkiets grundande 1923. Lagen upphörde 1991. Lagen om förbud mot kurdisk tv och radio i Turkiet upphörde 2001, men gällde i praktiken fram till 2004. Att undervisa i kurdiska i Turkiet är fortfarande förbjudet idag.[när?][källa behövs]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Azerbaijan > Kurds” (på engelska). minorityrights.org. https://minorityrights.org/minorities/kurds/. Läst 1 juni 2022. 
  2. ^ ”Georgia: Treatment of the Kurds, in particular of Yezidi Kurds” (på engelska). UN Refugee Agency. https://www.refworld.org/docid/3ae6aae694.html. Läst 1 juni 2022. 
  3. ^ ”2nd periodic report” (på engelska). Armenska regereringen. https://www.gov.am/u_files/file/kron/ArmeniaPR2_en.pdf. Läst 1 juni 2022. 
  4. ^ Ethnologue - Kurdish
  5. ^ Blau, Joyce. ”The Kurdish Language and Literature” (på engelska). http://www.institutkurde.org/en/language/. Läst 20 oktober 2008. 
  6. ^ ”UNPO. Nations and people” (på engelska). Arkiverad från originalet den 14 september 2008. https://web.archive.org/web/20080914153624/http://www.unpo.org/content/view/7892/116/. 
  7. ^ Safrastian, Arshak (1948). Kurds and Kurdistan. London: The Harvill Press. sid. 16, 31. ISBN 1127520245 
  8. ^ Asatrian, Garnik (2009). ”Prolegomena to the Study of the Kurds” (på engelska). Iran and the Caucasus (Leiden: Brill) 13 (1): sid. 1-58. ISSN 1609-8498. 
  9. ^ NE.se/kurdiska
  10. ^ Rezakhani, Khodadad. ”The Iranian Language Family” (på engelska). Arkiverad från originalet den 9 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041009124244/http://www.iranologie.com/history/ilf.html. 
  11. ^ Kaya, Mehmet (2011). The Zaza Kurds of Turkey: A Middle Eastern Minority in a Globalised Society. ISBN 9-781-84511875-4 
  12. ^ Demographic data is unreliable especially in Turkey, where the largest number of Kurds reside, as Turkey has not permitted gathering ethnic or linguistic census data since 1965; estimates of ethnic Kurds in Turkey range from 10% to 25%, or 8 to 20 million people.
  13. ^ Windfuhr, Gernot (2009). The Iranian languages. Florence: Routledge Taylor and Francis 
  14. ^ [a b] Paul, Ludwig (4 december 2011). ”Kurdish language I. History of the Kurdish language” (på engelska). Encyclopædia Iranica. Routledge. http://www.iranicaonline.org/articles/kurdish-language-i. Läst 23 juni 2024. 
  15. ^ Christine, Allison (2001). The Yezidi Oral Tradition in Iraqi Kurdistan. ”However, it was the southern dialect of Kurdish, Sorani, the majority language of the Iraqi Kurds, which received sanction as an official language of Iraq.” 
  16. ^ ”Kurdish language issue and a divisive approach”. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/194. Läst 14 september 2015. 
  17. ^ Paul, Ludwig (december 2008). ”Kurdish language. i History of the Kurdish language” (på engelska). Encyclopaedia Iranica. https://iranicaonline.org/articles/kurdish-language-i. 
  18. ^ Ferhad Shakely, "Kurdisk litteratur", Nationalencyklopedin.
  19. ^ Hassanpour, Amir (1992). Nationalism and language in Kurdistan, 1918-1985 
  20. ^ Postgate, J.N. (2007). Languages of Iraq: Ancient and Modern. ISBN 9780903472210 
  21. ^ Ludwig Paul skriver: "There is much debate, therefore, about the very question of what the Kurdish language is, of which parts it is composed, and whether there is only one Kurdish language, or maybe more than one." ”KURDISH LANGUAGE i. HISTORY OF THE KURDISH LANGUAGE”. http://www.iranicaonline.org/articles/kurdish-language-i. Läst 3 november 2019. 
  22. ^ Kreyenbroek, Philip G.; Sperl, Stefan (1992). ”Chapter 3: On the Kurdish Language”. The Kurds: A Contemporary Overview. ISBN 9780415072656 
  23. ^ Joyce, Blau (2000). Methode de Kurde: Sorani. sid. 20 
  24. ^ Ranjbar, Vahid. Dastur-e Zaban-e Kurdi-ye Kermanshahi. Kermān Shāh: Tāq-Bostān. 1388
  25. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170305034800/http://www.dissertation.xlibx.info/d1-other/240081-1-background-the-language-community-and-fieldwork-introduction-the.php. Läst 5 mars 2017. 
  26. ^ ”Unified Kurdish Consonant Phonemes”. 21 maj 2008. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/119. Läst 15 september 2015. 
  27. ^ McCarus, Ernest N. (1997), ”Kurdish Phonology”, skriven i Winona Lake, Indiana, i Kaye, Alan S.; Daniels, Peter T., Phonologies of Asia & Africa (Including the Caucasus), "2", EISENBRAUNS, s. 694, ISBN 1-57506-017-5 
  28. ^ McCarus, Ernest N. (1997), ”Kurdish Phonology”, skriven i Winona Lake, Indiana, i Kaye, Alan S.; Daniels, Peter T., Phonologies of Asia & Africa (Including the Caucasus), "2", EISENBRAUNS, s. 693, ISBN 1-57506-017-5 
  29. ^ Haig, Geoffrey; Yaron Matras (2002). ”Kurdish linguistics: a brief overview”. Sprachtypologie und Universalienforschung (Berlin) 55 (1): sid. 3–14. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014172019/http://www.uni-bamberg.de/fileadmin/aspra/bib-haig/kurdish_linguistics_a_brief.pdf. Läst 27 april 2013.  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014172019/http://www.uni-bamberg.de/fileadmin/aspra/bib-haig/kurdish_linguistics_a_brief.pdf. Läst 15 september 2015. 
  30. ^ ”The Kurdish Unified Alphabet”. www.kurdishacademy.org. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/2. Läst 28 september 2015. 
  31. ^ ”The Gospels in Kurdish in Armenian characters, 1857, Constantinople”. Google.com. https://google.com/books?id=0zZMAAAAYAAJ. Läst 28 september 2015. 

Webbkällor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kurdiska språket, 1904–1926.

Externa länkar

Wikipedia
Wikipedia
 Wikipedia har en upplaga på Kurdiska.

Read other articles:

Air semiberat

Artikel ini bukan mengenai Air berat. Air semiberat Model pengisian ruang dari air Nama Nama IUPAC Air(O-2H1) Nama lain Deuterium hidrogen monoksidaDeuterium hidrogen oksidaAir-d1Air-d Penanda Nomor CAS 14940-63-7 Model 3D (JSmol) Gambar interaktif 3DMet {{{3DMet}}} ChEBI CHEBI:33806 ChemSpider 123344 Nomor EC Referensi Gmelin 115 PubChem CID 139859 Nomor RTECS {{{value}}} CompTox Dashboard (EPA) DTXSID50164262 InChI InChI=1S/H2O/h1H2/i/hDKey: XLYOFNOQVPJJNP-DYCDLGHISA-N SMILES [2H]O Sif...

 

Gaya turun

Tiga sayap depan berbeda mobil Formula Satu dari tiga era berbeda, semuanya dirancang untuk menghasilkan gaya turun di ujung depan masing-masing mobil. Dari atas ke bawah: Ferrari 312T4 (1979), Lotus 79 (1978), McLaren MP4/11 (1996) Gaya turun atau downforce adalah tekanan ke bawah yang diciptakan oleh karakteristik aerodinamika mobil. Tujuan gaya turun adalah untuk memungkinkan mobil melalui tikungan lebih cepat dengan meningkatkan kekuatan vertikal pada ban, sehingga menciptakan lebih banya...

 

Henry II dari Inggris

Henry IILukisan Raja Henry IIRaja Inggris (gelar...) Berkuasa25 Oktober 1154 – 6 Juli 1189Penobatan19 Desember 1154PendahuluStephenPenerusRichard IRaja mudaHenry dari InggrisInformasi pribadiPemakamanBiara Fontevraud, PrancisWangsaWangsa PlantagenetAyahGeoffroy PlantagenêtIbuMatilda dari InggrisPasanganAliénor dari AquitaineAnakGeoffrey dari YorkGuillaume IX dari PoitiersHenry dari InggrisMathilde dari InggrisRichard I dari InggrisJafrez II dari BretagneLeonor dari InggrisGiuvanna dari In...

Legnica

Cet article est une ébauche concernant une localité polonaise. Vous pouvez partager vos connaissances en l’améliorant (comment ?) selon les recommandations des projets correspondants. Legnica Liegnitz, Lignice Héraldique Drapeau Ancien hôtel de ville. Administration Pays Pologne Région Basse-Silésie District Powiat de Legnica Maire Tadeusz Krzakowski Code postal 59-200 à 59-220 Indicatif téléphonique international +(48) Indicatif téléphonique local 76 Immatriculation DL D�...

 

Force internationale d'assistance et de sécurité

Force internationale d'assistance et de sécurité Insigne de l’ISAF. Création 20 décembre 2001 Dissolution 28 décembre 2014 Allégeance OTAN Couleurs Devise Assistance et Coopération Inscriptionssur l’emblème persan : کمک و همکاری Kumak u Hamkāri pachto : کمک او همکاري Kumak aw Hamkāri Guerres Guerre d'Afghanistan modifier  Zones d'attributions des divers contingents fin 2006. La Force internationale d'assistance à la sécurité (FIAS) ou Inte...

 

Quantum machine learning

Interdisciplinary research area at the intersection of quantum physics and machine learning A major contributor to this article appears to have a close connection with its subject. It may require cleanup to comply with Wikipedia's content policies, particularly neutral point of view. Please discuss further on the talk page. (September 2018) (Learn how and when to remove this template message) This article may need to be rewritten to comply with Wikipedia's quality standards, as it is excessiv...

9th Military Region (Vietnam People's Army)

Vietnamese military unit Quân khu 9(9th Military Region)Active10 December 1945 – present[1]Country VietnamAllegiance People's Army of VietnamBranchActive dutyRoleRegular forceSizeEquivalent to CorpsPart ofPeople's Army of VietnamGarrison/HQCần ThơEngagementsFirst Indochina WarVietnam WarCambodian–Vietnamese WarDecorations Gold Star OrderCommandersCurrent commanderLieutenant General Nguyễn Xuân DắtDeputy Commander and Chief of Staff CommanderMajor General Chiêm ...

 

Пионерский лагерь

Запрос «Пионерлагерь» перенаправляется сюда; см. также другие значения. В разделе не хватает ссылок на источники (см. рекомендации по поиску). Информация должна быть проверяема, иначе она может быть удалена. Вы можете отредактировать статью, добавив ссылки на авторитет...

 

Chris Archer

American baseball player (born 1988) Baseball player Chris ArcherArcher with the Pittsburgh Pirates in 2018PitcherBorn: (1988-09-26) September 26, 1988 (age 35)Raleigh, North Carolina, U.S.Batted: RightThrew: RightMLB debutJune 20, 2012, for the Tampa Bay RaysLast MLB appearanceSeptember 10, 2022, for the Minnesota TwinsMLB statisticsWin–loss record63–89Earned run average3.93Strikeouts1,454 Teams Tampa Bay Rays (2012–2018) Pittsburgh Pirates (2018–20...

Law enforcement in Germany

Overview of law enforcement in Germany This article needs additional citations for verification. Please help improve this article by adding citations to reliable sources. Unsourced material may be challenged and removed.Find sources: Law enforcement in Germany – news · newspapers · books · scholar · JSTOR (March 2008) (Learn how and when to remove this message) Sleeve and cap ensigns of the 16 state police forces and the former Bundesgrenzschutz (Feder...

 

Gerakan Hak-Hak Sipil Afrika-Amerika (1955-1968)

Gerakan Hak-Hak Sipil Amerika beralih ke halaman ini. Untuk untuk periode sebelumnya, lihat Gerakan Hak-Hak Sipil Afrika-Amerika (1896–1954). Tokoh-tokoh utama Gerakan Hak Sipil Amerika-Afrika. Searah jarum jam dari kiri atas: W.E.B. Du Bois, Malcolm X, Rosa Parks, Martin Luther King, Jr. Gerakan Hak-Hak Sipil Afrika-Amerika (1955-1968) mengacu pada gerakan-gerakan di Amerika Serikat yang ditujukan untuk melarang diskriminasi rasial terhadap orang Afrika-Amerika dan memulihkan hak-hak suara...

 

Западный округ (Краснодар)

У этого термина существуют и другие значения, см. Западный округ. Западный внутригородской округ город Краснодар Дата основания 1936 год Дата упразднения 1994 Прежние имена Кагановичский, Ленинский районы Микрорайоны Дубинка, Черёмушки, Покровка Площадь 22[1]  км² Насе...

周處除三害 (電影)

周處除三害The Pig, The Snake and The Pigeon正式版海報基本资料导演黃精甫监制李烈黃江豐動作指導洪昰顥编剧黃精甫主演阮經天袁富華陳以文王淨李李仁謝瓊煖配乐盧律銘林孝親林思妤保卜摄影王金城剪辑黃精甫林雍益制片商一種態度電影股份有限公司片长134分鐘产地 臺灣语言國語粵語台語上映及发行上映日期 2023年10月6日 (2023-10-06)（台灣） 2023年11月2日 (2023-11-02)（香�...

 

بوابة:هولندا

حالياً في ويكيبيديا العربية هناك 8٬291 مقالة مرتبطة بموضوع هولندا البوابة تصنيفات أحدث التغييرات مشروع هولندا عدل   !Welkom bij het Nederland Portaal عدل   بوابة هولندا هولندا (بالهولندية: Nederland ) هي دولة تأسيسية تشكل الجزء الأوروبي من مملكة الأراضي المنخفضة (بالهولندية: Koninkrijk der ...

 

Perle Fine

American Abstract expressionist painter (1905–1988) Perle FineBorn1905 (1905)Boston, MassachusettsDied1988 (aged 82–83)East Hampton, New YorkNationalityAmericanKnown forPaintingMovementAbstract expressionism Perle Fine (born Poule Feine)[1](1905–1988) was an American Abstract expressionist painter.[2] Fine's work was most known by its combination of fluid and brushy rendering of the materials and the use of biomorphic forms encased and intertwined with...

Sustainable tourism

Form of travel and tourism without damage to nature or cultural area A canopy walkway at Kakum National Park in Ghana, ensuring that tourists have least direct impact on the surrounding ecology. The visitor park received the Global Tourism for Tomorrow Award in 1998. Part of a series aboutEnvironmental economics Carbon price Carbon credit Carbon emission trading Carbon fee and dividend Carbon finance Carbon offset Carbon tax Emissions trading Environmental tax Personal carbon trading Pigovian...

 

Corn crake

Species of bird found in Europe, Asia and Africa Landrail redirects here. For ships with that name, see HMS Landrail. Crex redirects here. For the railroad company, see Citicorp Railmark Inc. (Citirail). Corn crake Conservation status Least Concern  (IUCN 3.1)[1] Scientific classification Domain: Eukaryota Kingdom: Animalia Phylum: Chordata Class: Aves Order: Gruiformes Family: Rallidae Genus: CrexBechstein, 1803 Species: C. crex Binomial name Crex crex(Linnaeus, 1758) Range...

 

Quod scripsi, scripsi

What I have written, I have written, Pontius Pilate, Gospel of John (19:22) Christ on the Cross, by Francisco de Zurbarán, 1627. Pilate's superscription is nailed to the cross above Jesus. Quod scripsi, scripsi (Latin for What I have written, I have written) is a Latin phrase. It was most famously used by Pontius Pilate in the Bible in response to the Jewish priests who objected to his writing King of the Jews on the sign (titulus) that was hung above Jesus at his Crucifixion. It is mostly f...

جيوفيزياء استكشافية

جيوفيزياء استكشافيةصنف فرعي من فيزياء الأرض — جيولوجيا اقتصادية جزء من جغرافيا طبيعية تعديل - تعديل مصدري - تعديل ويكي بيانات الجيوفيزياء الاستكشافية هي الفرع التطبيقي لعلم فيزياء الأرض، والذي يستخدم طرقًا خاصة بالأرض لقياس الخصائص الفيزيائية لطبقة الأرض الموجودة تحت ا�...

 

فيات إم 41/14

يفتقر محتوى هذه المقالة إلى الاستشهاد بمصادر. فضلاً، ساهم في تطوير هذه المقالة من خلال إضافة مصادر موثوق بها. أي معلومات غير موثقة يمكن التشكيك بها وإزالتها. (مارس 2016) فيات إم 41/14   النوع دبابة  بلد الأصل إيطاليا  تعديل مصدري - تعديل   فيات إم 41/14 دبابة تتسع لأربعة أشخ...