Från början avsågs med län ett område som hade förlänats en frälseman (i rollen som läntagare), som belöning för hans tjänster mot konungen och riket. Ordet har levt kvar men har med tiden i praktiken fått en helt annan betydelse.
Birger jarl och Magnus Ladulås etablerade slottslän vid en tid när ledungen omformades till fast skatt. Det fanns också underhållslän för medlemmar av kungafamiljen, och pantlän vid lån från privatperson till kronan, samt tjänstelän vilka var utbyte mot militära tjänster.
En ny länsorganisation som även innefattade det nuvarande Finland etablerades genom 1634 års regeringsform och under ledning av Axel Oxenstierna. I Finland avskaffades dock länen 2010, till förmån för landskap.
Sveriges indelning i län har i stort sett varit stabil sedan 1810. Sedan mitten av 1900-talet har dock tre större ändringar i indelningen genomförts:
Även senare har diskussioner och förändringar genomförts. Heby kommun övergick 1 januari 2007 från Västmanlands län till Uppsala län. I diskussionen innan ett nytt län bildats genom sammanslagning av flera gamla län, har ofta storlän använts som en informell benämning på länet som ska bildas.
Förvaltningsorganisation i länen
Myndighetsuppgifterna sköts av länsstyrelserna, som är statens organ för länen. De politiska uppgifterna sköts av regionerna, vars beslutsfattare väljs direkt av länets befolkning. Regionerna har också övertagit en stor del av den statliga regionplaneringen från länsstyrelserna.
Länsstyrelse är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan länen och staten. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding.
Länsstyrelsen ansvarar bland annat för naturvårdsfrågor och viss regional samhällsplanering. Skogsvårdsstyrelse, Arbetsförmedlingen och domstolar är exempel på andra statliga organ i länet. En länsnämnd eller motsvarande lyder under ett statligt verk och arbetar med samma frågor som detta, fast regionalt.
Regionen är en regional administration, vars beslut fattas av den folkvalda församlingen regionfullmäktige. Regionfullmäktige utser en regionstyrelse som leder och samordnar arbetet. Det viktigaste ansvarsområdet är hälso- och sjukvården. Andra vanliga områden är folktandvården, utbildning, kultur (främst länsmusik, -teatrar och -museer) och näringslivsstöd. Ansvaret som regional kollektivtrafikmyndighet ligger oftast hos regionen, men i några fall ligger ansvaret hos kommunalförbund. Regionens verksamhet finansieras genom statsbidrag, regionskatter och avgifter och regleras bland annat i kommunallagen.
I samband med länssammanslagningarna på 1990-talet (då Skåne län och Västra Götalands län bildades) övertogs här stora delar av det statliga ansvaret för regional utveckling av regionalt valda beslutsorgan. Successivt övertog även de regionala myndigheterna i andra län motsvarande utvecklingsansvar, varvid landstingen ombildades till "regioner". 2019[2] hade landstingen i alla Sveriges då 21 län övergått från den äldre till den nyare organisationsformen. Detta inkluderar Gotlands län, som sedan 1971 (då Gotland blev en enda kommun) inte haft något separat landsting, men där Gotlands kommun numera i dessa sammanhang betecknar sig som Region Gotland.
generalguvernement, i flera sammanförda län liksom i avhängiga provinser.
Militärt styre för inrikes län avskaffades i 1719 års regeringsform.
Till skillnad från livgedingen, underhållsländerna och det sista kvarvarande hertigdömet (Stegeborg), var grevskapen (avskaffade efter Karl XI:s reduktion1680) underordnade länsförvaltningen. Detta var fallet, trots omfattande ekonomiska och administrativa specialrättigheter.
Efter 1634 har beteckningen län även levt kvar avseende vissa härader som tidigare varit centra i äldre slottslän. Beteckningen har även använts om vissa bruksorter och bergslager.
mellan åren 1641 och 1654 uppdelat mellan Uppsala län och Stockholms län, för att återgå till gemensam län igen. År 1714 delas de båda parterna återigen upp.
I listan ingår endast län som låg inom Sveriges nuvarande gränser. Dessutom har svenska län funnits på andra håll. Se Finlands län om de historiska länen i nuvarande Finland.
Förutom ovanstående län inrättade i enlighet 1634 år länsreform fanns några andra län:
Sala län mellan 1641 och 1646 som anges som ett hövdingedöme [9]