Växjö från Västramark 1802. Akvarellerad teckning.Torget i Växjö 1837. Akvarell av okänd konstnär.Historisk karta från 1815 över Växjö.Ungefär mitt i domkyrkan finns det en platta i golvet med ett stort S och tre martyrkors i brons. Detta är markeringen av det ställe där man tror att Sankt Sigfrids grav kan ha legat.Domkyrkans altare av Bertil Wallien.John Börjessons byst av Carl von Linné från 1909 finns i Linnéparken.
Förhistoria
Växjöbygden har haft en bofast befolkning åtminstone sedan den yngre stenåldern (4100–1700 f.Kr.). Flera hällkistor från cirka 4000 år tillbaka i tiden finns bevarade liksom lösfyndsmaterial som är minst lika gammalt.
Att vägar från fem olika riktningar strålade samman vid Växjösjöns norra spets har haft en avgörande betydelse för att Växjö utvecklats på denna plats. Detta faktum återspeglas även i namnet, som bildats av fornsvenskans vaegar och sjö.[9] Växjö var sedan tidiga medeltiden mötesplats för Tiohärads lagsaga och centrum för folklandet Värend.
Bygdens kristnande och Växjö blir biskopssäte
Under 1000-talet gjorde kristendomen sitt intåg och en kyrka i trä uppfördes vid Växjösjöns strand. Senare byggdes en stenkyrka på samma plats.
Växjös och Värends kristnande har beskrivits i den medeltida Sigfridslegenden om engelsmannen Sigfrid, som påstås ha varit biskop i York. Han ska i Växjö ha fått en uppenbarelse om att anlägga en kyrka på platsen och till sin hjälp att sprida det kristna budskapet bland Värends hedningar hade han sina systersöner Unaman, Sunaman och Vinaman.
Under många år gällde Sigfridslegenden som sanning, men senare forskning har visat att rätt många fakta inte stämmer, även om Sigfrid säkert spelade roll för Växjös kristnande och finns begravd i Växjö domkyrka. Legenden var dock ett framgångsrikt hjälpmedel då man pläderade för Växjö som blivande biskopssäte. Och namnen av såväl Sigfrid, som hans systersöner, lever kvar genom både statyer och för att ha gett namn åt skolor, gator, kvarter etc.
Cirka 1170 blev Växjö biskopssäte. Detta hade en avgörande betydelse för stadens utveckling som både religiöst och kulturellt centrum samt som skolstad.[9][10]
Stadsprivilegier och handelscentrum
År 1342 fick Växjö stadsprivilegier av kung Magnus Eriksson.
Växjö var känt för sina två marknader – Sigfridsmässomarknaden i mitten av februari och Brittmässomarknaden i början av oktober. De omtalas första gången 1473, men i alla fall den första har betydligt äldre anor. Båda pågick i tre-fyra dagar och var frimarknader, vilket innebar att de var öppna för borgare från när och fjärran. Eftersom Växjö var en gränsstad kom många handlare även från de dåvarande danska städerna Ronneby och Vä (numera Kristianstad).
Växjös utsatta läge nära gränsen mot Danmark innebar att staden anfölls och ödelades flera gånger, bland annat 1570 och 1612. Efter freden i Roskilde 1658 kom Växjö att befinna sig långt från riksgränsen. Några månader senare samma år drabbades staden av ännu en brand som innebar ännu en ödeläggelse, den tredje på mindre än 90 år. Detta innebar att Växjö kunde överge sin gamla, vildvuxna stadsplanering och bygga upp staden efter ett modernt, regelbundet rutmönster.[9]
Såsom stiftsstad fick Växjö en så kallad domskola redan på 1300-talet. År 1643 fick skolan gymnasieprivilegier och blev därmed Sveriges sjätte gymnasieskola i ordningen. År 1824 blev Esaias Tegnér biskop i Växjö, tillika rektor för Katedralskolan. Även om Tegnér kom att betyda mycket för staden, visar hans korrespondens att han inte trivdes, varken med Växjö eller Växjöborna. Han blev dock kvar som biskop fram till sin död 1846 och är begravd på kyrkogården som bär hans namn, Tegnérkyrkogården.[9]
Järnvägen dras fram
1843 drabbades Växjö åter av en förödande brand, den största i stadens historia. 1100 människor blev hemlösa och förlorade det mesta de ägde, men ingen miste livet och planerna för en återuppbyggnad var snart igång. Den nya stadsplanen 1844 innebar att torget blev mycket större och en tomt avsattes för ett residens åt landshövdingen.
1865 kom järnvägen från Alvesta till Växjö, 1874 utsträckt till Karlskrona och Kalmar. Smalspåriga linjer tillkom i etapper 1895–1922 till Västervik och 1897 till Karlshamn.
Växjö har haft få industrier, men 1868 grundades Wäxjö Tändsticksfabrik, som blev stadens största arbetsplats med som mest drygt 400 anställda 1887. 1922 brann fabriken ner och byggdes inte upp igen.
Växjös ställning som skolstad förstärktes ytterligare då den obligatoriska folkskolan infördes 1842. Året efter startade folkskoleseminariet. Redan 1835 hade småskoleseminariet börjat sin verksamhet. I slutet av 1800-talet fick Växjö också en skola för blinda och en skola för dövstumma.[9]
1900-talet
Under 1900-talets första hälft förstärktes karaktären av Växjö som tjänstemannastad. Inga större industrier fanns kvar efter branden i Wäxjö Tändsticksfabrik 1922, men en utbyggnad skedde av skolor, sjukhus och regementet. Antalet invånare ökade stadigt under 1900-talet, särskilt snabbt under 1960-talet, då befolkning ökade med mellan 900 och 1 800 personer per år.
Växjö har i takt med den ökade folkmängden expanderat med nya stadsdelar, som Vikaholm i söder.[9]
Militär närvaro
Kronobergs regemente bildades 1623 och hade i slutet av 1600-talet Bäckaslövsfälten som exercisområde. På 1770-talet hade regementet Kronobergshed som övningsplats.
Efter avskaffandet av den indelta armén 1901, togs beslut 1907 om inrättande av infanteriregementet I11 i Växjö. Kasernområdet blev färdigt 1920, och regementet blev med drygt 300 anställda stadens största arbetsplats.
Beslut om avveckling av regementet togs efter Försvarsutredning 1988. År 1992 upphörde grundutbildningen av värnpliktiga och 1997 avvecklades regementet med dess försvarsområdesstab. Sedan 2005 finns staben för Försvarsmaktens utbildningsenhet Kalmar- och Kronobergsgruppen förlagd till Växjö. Det tidigare regementsområdet är omvandlad till företagsstaden I 11.[9]
Administrativa tillhörigheter
Växjö stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun omgiven av Växjö socken/landskommun, där även en del av ortens bebyggelse kom att ligga och Växjö Östregårds municipalsamhälle inrättas 12 december 1919. Socknen/landskommunen med municipalsamhället uppgick 1940 i stadskommunen som sedan 1971 uppgick i Växjö kommun där Växjö sedan dess är centralort.[11]
I södra Växjö, i stadsdelen Teleborg, finns Linnéuniversitetet och dess Växjöcampus. Utmed den centrala Växjösjön ligger Växjös sjukhus, Centrallasarettet Växjö. Strax nordost om lasarettet ligger Växjö domkyrka, en av stadens kända byggnader. Väster om domkyrkan ligger Växjös stadskärna uppbyggt med rutbebyggelse.[15] Fem torg finns i stadskärnan, dessa är Stortorget, Teatertorget, Båtsmanstorget, Vattentorget och Oxtorget. Samtliga av stadens torg utom Vattentorget och Båtsmanstorget fungerar till största del som parkeringsplatser i staden. I området finns även flera affärer, restauranger, caféer, teater, bio, hotell och annan service.
ICON Växjö i Arenastaden som färdigställdes 2018 är med sina 67 meter Växjös högsta byggnad.
Teleborg är den största stadsdelen med 11 460 invånare (2010).[17]
Dessutom finns ytterligare delar av staden som ibland beskrivs som stadsdelar. En sådan är Dalbo,[18] administrativt en del av Araby; ibland omnämns området som Araby/Dalbo.[19] Under 2020 fortsatte expansionen av Växjös västra del med det helt nya området Bredvik med 450 nya bostäder.[20]
Kommunikationer
Järnväg
Växjö station och kommunhus april 2023.
I centrala Växjö ligger stations- och kommunhuset som invigdes 2021[21]. Järnvägsstationen har fyra plattformsspår och ligger vid Kust till Kust-banan. Skåne och Köpenhamn trafikeras också genom Öresundstågstrafiken. Regionaltågen Krösatågen går till Jönköping, Nässjö och Hässleholm. Växjös gamla järnvägsstation är unik i Sverige, och tillhör en liten skara om ett tiotal i världen, med att ha haft spår med tre olika spårvidder.[22][källa behövs]
Länstrafiken Kronoberg administrerar ett bussnät som utgår från resecentrum och täcker hela länet. Nobina och Svenska Buss trafikerar linjer som passerar Växjö.
Grand Samarkand utnämndes till Sveriges bästa köpcentrum 2011–2012.
Näringsliv
Växjö ligger i ett skogrikt län och skogen är sedan länge en viktig bas för näringslivet. Bland annat har Södra Skogsägarna sitt huvudkontor i staden. Efterhand har tillkommit företag inom till exempel maskin- och elektroteknik. Företag som grundats i Växjö är bland andra Scandinavian PC Systems (1984), Boss Media (1999) och Fortnox (2001).
En stor del av Växjös energibehov tillgodoses genom fjärrvärme från kraftvärmeverket Sandviksverket.
Köpcentret Grand Samarkand valdes till Sveriges bästa köpcentrum 2011-2012.[24]
Videum Science Park, som samverkar med det närbelägna Linnéuniversitetet, har mer än 100 företag och andra organisationer.[25]
Växjö Art Site är ett konststråk runt Växjösjön som initierades 2008 och som kontinuerligt byggs ut med nya konstverk. Spegelbollen, populärt kallas Discobollen, av det tyska konstnärskollektivet Inges Idee sjösattes 2010.
Karl-Oskardagarna är en årligen återkommande festival i Växjö.[34] Festivalen anordnas normalt första helgen i augusti.
Karolinerhuset – gamla gymnasiet – stod färdigt 1715. Idag är det en del av Domkyrkocentrum.
Utbildning
Växjö kallades tidigare för "stifts- och skolstad" med en skola i direkt anslutning till domkyrkan där pojkar kunde få grundläggande utbildning i läsning och skrivning utanför hemmet och på en något högre nivå. Utöver rena yrkesutbildningar till lärare och sjuksköterskor på de olika seminarierna, Norra, Östra respektive Västra seminariet, så har staden haft riksutbildning för döva flickor på en internatskola på gymnasienivå och "Statens skola för nyblinda vuxna" startade där.
Växjö är både nationellt och internationellt känd som idrottsstad. Många idrottsprofiler och lag har genom åren satt staden på kartan med svenska mästerskapstitlar inom bland annat ishockey, fotboll, orientering, friidrott och tennis och internationella framgångar inom bland annat friidrott, orientering, bilsport, Ju-jutsu och tennis. Carolina Klüft — olympia-, världs- och europamästarinna i sjukamp — tävlade för IFK Växjö. I dag finns idrott på såväl elit- som folkrörelsenivå. Flera skolor i Växjö erbjuder utbildningar med idrottsprofil, och Växjö universitet har utbildningsprogram mot Coaching och Sport Management.[38] De bedriver dessutom idrottsrelaterad forskning.[39]
År 2007 utnämnde Brittiska BBC i en artikel Växjö till Europas grönaste stad för sitt målmedvetna arbete att sänka sin klimatpåverkan.[40].
År 2017 tilldelades Växjö, tillsammans med belgiska Leuven, priset European Green Leaf Award. Priset delas ut till städer som visar ett bra resultat när det gäller miljö och som engagerar sig för att generera grön tillväxt [41].
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
Lars-Olof Larsson, Växjö genom 1000 år. Stockholm 1991, 586 sid.
Harald Berg & Ivan Svalenius, Växjö stads historia. 1. Tiden fram till 1718. Växjö 1956.
Henry Lindström & P.G. Vejde, Växjö stads historia. 2. 1719-1862. 1863-1942. Växjö 1942.
Kenneth Johansson m.fl., Växjö under det industriella genombrottets tid (ActaWexionensida 1:6.) Växjö 1988.
Åhman, Eva (1983). Växjö. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 46. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris7618999. ISBN 91-7192-561-9
