För andra betydelser, se 1987 (olika betydelser).

1987 – MCMLXXXVII 37 år sedan
År 1984 | 1985 | 1986 1987 1988 | 1989 | 1990
Årtionde 1960-talet  | 1970-talet 1980-talet 1990-talet | 2000-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1987 MCMLXXXVII
Ab urbe condita	2739
Armeniska kalendern	1436 ԹՎ ՌՆԼԶ
Assyriska kalendern	6737
Bahaikalendern	143–144
Bengaliska kalendern	1394
Berberkalendern	2937
Brittiskt regeringsår	35 Eliz. 2 – 36 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2531
Burmesiska kalendern	1349
Bysantinska kalendern	7495–7496
Koptiska kalendern	1703–1704
Erianska kalendern	3153
Etiopiska kalendern	1979–1980
Judiska kalendern	5747–5748
Vikram Samvat	2043–2044
Sakakalendern	1909–1910
Kaliyuga	5088–5089
Holocen kalender	11987
Nri-Igbo	987–988
Persiska kalendern	1365–1366
Muslimska kalendern	1407–1408
Nengō (Japan)	Shōwa 62 (昭和62年)
Nordkoreanska kalendern	76
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4320
Minguokalendern	ROC 76 民國76年
Thailändsk kalender	2530
Unixtid	536457600–567993599

1987 (MCMLXXXVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

• 1 januari – I Northwest Territories, Kanada byter staden Frobisher Bay namn till Iqaluit.
  • I Sverige startar Miljö- och energidepartementet sitt arbete och övertar ärenden från Jordbruksdepartementet och Industridepartementet.
• 2 januari – I Sverige lämnar Karin Söder partiledarskapet i Centerpartiet på grund av sjukdom ^[1].
• 3 januari – 49 personer omkommer då ett brasilianskt passagerarflygplan störtar ^[2].
• 4 januari
  • 15 personer omkommer och 172 skadas vid en tågolycka i Maryland, USA ^[2].
  • Camilla Nilsson vinner som första svenska dam någonsin, en alpin världscupdeltävling i Maribor, Jugoslavien ^[3].
• 10 januari
  • En köldvåg drar över Sverige. I Nattavaara uppmäts -52 °C.
  • 2 personer omkommer då en frusen växel orsakar en krock mellan ett lok och ett stillastående persontåg vid Stöde, Sverige ^[2].
• 30 januari – 54 personer omkommer då ett etiopiskt militärflygplan störtar ^[2].
• 15 januari – Krigsmaterielinspektören Carl-Fredrik Algernon omkommer när han under oklara omständigheter ramlar under ett tunnelbanetåg i Stockholm. Han var ett av huvudvittnena i utredningen om Bofors vapenexport ^[4]. Omständigheterna kring dödsfallet är oklara.^[5]
• 19 januari – Bioteknikföretaget Fermenta stängs av från börsen sedan revisorerna har funnit allvarliga fel i bokföringen ^[6].
• 20 januari – En stor polisrazzia mot 20 kurder genomförs i jakten på Olof Palmes mördare. Spaningsledaren Hans Holmér medger att PKK är huvudspår ^[4].
• 21 januari – Bjarne Semb avsätts som chef för Thoraxkliniken vid Karolinska sjukhuset.
• 25 januari – 21-årige Stefan Edberg, Sverige vinner Australiska öppna.^[6]

• 1 februari – Patrik Sjöberg sätter världsrekord i höjdhopp inomhus med 2,41 m.
• 3 februari – En tjänsteman inom Stockholms stad spekulerar bort 442 miljoner kronor i optionsaffärer ^[3].
• 4 februari – Hans Holmér fråntas uppgiften som spaningsledare i jakten på Olof Palmes mördare då spaningarna urartat till en förvirrad och resultatlös process ^[1] efter en ifrågasatt razzia mot PKK.
• 8 februari – Sverige blir världsmästare i bandy genom att besegra Finland med 7-2 i finalen i Stockholm.
• 12 februari – Thomas Wassberg, Sverige blir världsmästare på 30 kilometer längdskidåkning för herrar i västtyska Oberstdorf före Aki Karvonen, Finland och Christer Majbäck, Sverige.
• 16 februari – En ny hundrakronorssedel med en bild av Carl von Linné introduceras i Sverige.
• 19 februari – Djurgårdsbrunns värdshus brinner ner.
• 20 februari – Mari-Helene Westin, Sverige blir världsmästare på 20 kilometer längdskidåkning för damer i västtyska Oberstdorf ^[3] före Anfisa Reztsova, Sovjetunionen och Larisa Ptistyna, Sovjetunionen.
• 21 februari – Olof Johansson väljs till Centerpartiets nye partiordförande vid en extrainsatt partistämma ^[1]. Karin Söder avgår efter 200 dagar på grund av sviktande hälsa ^[4].

• 1 mars – Nordiska språkkonventionen träder i kraft. Den stadgar att nordiska medborgare ska kunna använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter i hela Norden.
• 3 mars – Jan-Ove Waldner tar silvermedalj vid världsmästerskapen i bordtennis i New Delhi.
• 5 mars – Hans Holmér avgår som länspolismästare i Stockholm.
• 6 mars
  • 197 personer av 590 ombordvarande omkommer då färjan M/S Herald of Free Enterprise sjunker i hamnen i Zeebrygge, Belgien ^[1].
  • Martin Ardbo avgår som Bofors VD efter smugglingsanklagelser ^[3].
• 10 mars
  • Den svenska regeringen anklagas för kännedom om vapensmugglingen i Boforsaffären ^[7].
  • Den svenska TV-såpan Varuhuset har premiär.
• 16 mars
  • Panten på öl- och läskburkar i aluminium höjs till 50 öre.
  • Sveriges Radio avslöjar att Bofors har använt mutor för att sälja kanoner till Indien.

• 23 mars – Willy Brandt avgår som partiordförande för de västtyska socialdemokraterna efter 23 år.

• 1 april -- Påven Johannes Paulus II påbörjar ett statsbesök i diktaturens Chile, som varar i 6 dygn.

• 12 april – Bofors anklagas för att ha lämnat mutor i samband med vapenorder till Indien på kanoner för 8 miljarder SEK ^[4]. Indiens försvarsminister V.P. Singh anklagar företaget för att ha betalat 145 miljoner SEK i mutor ^[3].
• 14 april – Statens Industriverk ger sitt godkännande till ett kolkraftverk vid Lilla Värtan i Stockholm.
• 21 april – 113 personer omkommer då en bomb detonerar vid en bussterminal i Colombo, Sri Lanka.

• 26 april – SAAB visar upp det första provexemplaret av Saab 39 Gripen ^[6] i Linköping ^[3].
• April – Kristdemokraterna och Centerpartiet avslutar sitt valsamarbete.

• 3 maj – Sverige blir världsmästare i ishockey i Wien, vilket är Sveriges första världsmästartitel på 25 år ^[1].
• 6 maj – Sverige inför hjärndödsbegreppet efter omröstning i Sveriges riksdag ^[6]. Det nya dödsbegrepept underlättar för vissa typer av transplantationer ^[4].
• 9 maj – 183 personer omkommer då ett polskt flygplan störtar utanför Warszawa ^[2].
• 11 maj – Rättegången mot Klaus Barbie för krigsbrott begångna under andra världskriget inleds i Lyon, Frankrike.
• 17 maj – 37 personer omkommer då Irak avfyrar Exocetrobotar mot det amerikanska örlogsfartyget USS Stark i Persiska viken.
• 28 maj – 18-årige västtysken Mathias Rust landar med ett Cessnaflygplan på Röda torget i Moskva, efter att ha flugit från Västtyskland. Chefen för Sovjetunionens luftförsvar får sparken ^[3].

• 4 juni – Riksrevisionsverket i Sverige fastslår att Bofors har betalat cirka 145 miljoner SEK i mutor i samband med kanonförsäljning till Indien ^[4].
• 8 juni – Den amerikanska presidenthustrun Nancy Reagan kommer till Stockholm för att delta i en kampanj mot narkotika.
• 11 juni – I Storbritannien vinner Margaret Thatcher sitt tredje raka val ^[1].
• 19 juni – ETA genomför ett bombdåd i Barcelona varvid 18 personer omkommer.
• 30 juni – Patrik Sjöberg, Sverige sätter utomhusvärldsrekord i höjdhopp för herrar med 2,42 meter ^[6].

• 1 juli
  • Den svenska marinen fäller sjunkbomber mot en misstänkt ubåt i Törefjärden.
  • Sveriges Television omorganiseras i SVT1 och SVT2, två kanaler med olika profil.
• 2 juli – 125 personer omkommer vid en tåg- och lastbilkrock i Zaire ^[2].
• 4 juli – Klaus Barbie döms till livstids fängelse för brott mot mänskligheten i Lyon, Frankrike.
• 5 juli – Ett passagerarflygplan på väg från Arlanda till Ronneby landar av misstag på den lilla flygplatsen i Emmaboda.
• 7 juli – En tankbil med bensin exploderar i Herborn, Hessen, Västtyskland.

• 11 juli – Jordens befolkning uppskattas av FN till fem miljarder i antalet då ett barn föds i Zagreb, Jugoslavien.^[8]
• 19 juli
  • Femtio tunnor kreosot hittas intill en badplats i Vanån utanför Vansbro, Sverige. Fler tunnor hittas senare. De har dumpats i ån av SJ under 1960-talet ^[9].
  • Ett milslångt tjockoljebälte driver iland på svenska ön Ölands nordöstkust och drabbar bland annat Böda strand ^[9].

• 21 juli – Det amerikanska hårdrocksbandet Guns N' Roses släpper sitt debutalbum Appetite for Destruction.
• 22 juli – Syrien blir ett rymdfararland då syriern Mohammed Faris åker med en sovjetisk rymdfarkost.
• 24 juli – Svenskan Ulrika Jonsson, 20 år, utpekas som prins Edward av Storbritanniens flickvän.
• 26 juli – En 11-åring och en 5-åring försvinner i Horndal och hittas ihjälfrusna i ett låst skyddsrum två dagar senare.
• 28 juli – En veckolång värmebölja inleds i Greklands huvudstad Aten, vilket leder till att 900 människor dör.
• 29 juli – Den svenske modeskaparen Sighsten Herrgård träder fram och berättar, att han håller på att utveckla sjukdomen AIDS ^[1]. Antalet HIV-smittade i Sverige är 1 500, och 71 svenskar har avlidit i AIDS ^[4].

• 1 augusti – En libanesisk flykting grips på en förläggning i Motala misstänkt för mord på premiärminister Rashid Karami.
• 4 augusti – På 75-årsdagen av Raoul Wallenbergs födelse firas detta i bland annat Sverige och USA.
• 8 augusti – Amerikanskan Lynne Cox blir först med att simma över Berings sund.
• 10 augusti

• • Asea och schweiziska Brown Boveri offentliggör att man går samman till Asea Brown Boveri (ABB), med Percy Barnevik som den nya konstellationens VD ^[4].
  • Polis och ungdomsgäng drabbar samman i Kungsträdgården. Omkring 150 ungdomar grips under de så kallade Kungsträdgårdskravallerna.
• 13 augusti – Östen Johansson avgår som ordförande för Journalistförbundet efter kritik mot hans fastighetsaffärer.
• 16 augusti – 156 personer omkommer då ett amerikanskt passagerarflygplan störtar i strax efter start i Detroit, USA ^[2].
• 19 augusti – 16 personer skjuts ihjäl och 15 skadas i en masskjutning i Hungerford, England.
• 29 augusti – USA tillkännager att alla nya invandrare ska HIV-testas.
• 31 augusti
  • 83 personer omkommer då ett thailändskt flygplan störtar ^[2].
  • SVT börjar sända regionala nyheter för Stockholm och Uppsala.^[10]

• 5 september – En säkring i Kaknästornet går och hela Sverige blir utan radio och TV i två timmar.
• 9 september – Ingvar Carlsson besöker Vita huset i USA.
• 13 september – Tjockflytande spillolja drabbar västkusten på svenska ön Tjörn. Storm försvårar saneringen ^[9].
• 14 september
  • En tankbil exploderar efter att ha vält i en rondell i Stockholm.
  • Anker Jørgensen avgår som partiledare för Danmarks socialdemokrater.
• 18 september – Sovjetunionen och USA enas om att skrota alla landbaserade medeldistansrobotar ^[3].
• 23 september – USA inleder en serie militära operationer i Persiska viken ^[11].
• 24 september – I Sverige beslutar SAP:s partikongress att avskaffa kollektivanslutningen av LO-medlemmar till partiet ^[1].
• 27 september – En staty över Tage Danielsson avtäcks i Linköping.
• 28 september
  • Busslaster med kvinnor kommer till ungkarlstäta Pajala som firar 400-årsjubileum.
  • Skådespelaren Johannes Brost döms till en månads fängelse för innehav av kokain. I oktober går han ut offentligt och varnar andra för narkotika.

• 3 oktober – Den svenska FN-styrkan lämnar Cypern efter 24 år ^[7].
• 6 oktober
  • Fiji blir republik ^[12].
  • Stig Bergling, dömd till livstidsstraff för spioneri, rymmer ur fängelset då och försvinner spårlöst från Sverige med sin hustru Elisabeth under en delvis obevakad permission ^[1]. Efterspelet leder till att Sveriges justieieminister Sten Wickbom och Kriminalvårdsstyrelsens generaldirektör Ulf Larsson avgår ^[4].
• 10 oktober – USA utför militära operationer i Persiska viken ^[11].
• 12 oktober – Musikgruppen Twisted Sister splittras.
• 13 oktober – Bagdad utsätts för en robotattack från Iran varvid omkring 30 personer dör.
• 15 oktober – Storbritannien erkänner Fiji som republik ^[12].
• 15–16 oktober – En kraftig storm leder till minst 22 dödsfall i England och Frankrike.
• 19 oktober
  • Svarta måndagen inträffar. New York-börsen faller med 23 % på åtta timmar ^[1].
  • Sveriges justitieminister Sten Wickbom avgår på grund av Stig Berglings rymning.
• 20 oktober – USA utför militära operationer i Persiska viken ^[11].
• 22 oktober – Piloten på British Aerospace BAE Harrier GR5-registrerad ZD325 startar av misstag sitt flygplan vilket fortsätter flyga (obemannat) tills bränslet tar slut och flygplanet störtar i Irländska sjön.^[13]
• 24 oktober – Den sydafrikanske gruvarbetaren Cyril Ramaphosa tar emot det nyinstiftade Olof Palmepriset.
• 27 oktober – Folke Pudas från Övertorneå i Sverige, som i sex år har kämpat för att få tillbaka sitt trafiktillstånd, får rätt mot Sverige i Europadomstolen, som anser att han borde fått överklaga då ett trafiktillstånd för linjebil drogs in 1983, då han svarade med att hungerstrejka i en låda på Sergels torg i Stockholm ^[4].

28 oktober

• • Två svenska läkare, av kvällspressen kallade "Obducenten" och "Allmänläkaren" , grips för styckmordet på prostituerade Catrine da Costa.
  • Med röstsiffrorna 153-116 beslutar Riksdagen att de lokala skattemyndigheterna och Försäkringskassan övertar folkbokföringen från Svenska kyrkan.

• 8 november
  • IRA bombar Enniskillen i Nordirland.
  • En tjänsteman vid Götabanken upptäcks ha gjort av med flera hundra miljoner kronor av bankens pengar på optionsaffärer.
  • Tjuvar länsar drottning Silvias svit på ett hotell i London.
• 12 november – Den svenska regeringen höjer belöningen för upplysningar som leder till uppklarande av Palmemordet från 5 till 50 miljoner SEK ^[6].
• 16 november – 9 personer omkommer och ett 131 skadas när två snabbtåg kolliderar vid Lerum utanför Göteborg ^[1].
• 18 november – 31 personer omkommer och ett 60-tal skadas vid en brand i tunnelbanestationen King's Cross St. Pancras i London, Storbritannien ^[2].
• 28 november – 160 personer omkommer då ett sydafrikanskt flygplan störtar i Indiska oceanen ^[2].
• 29 november – 115 personer omkommer då ett sydkoreanskt flygplan sprängs ovanför Andamansjön ^[2].

• 1 december – Kanaltunneln mellan England och Frankrike börjar byggas.
• 5 december – Ett EG-möte i Köpenhamn slutar i total oenighet. Länderna kommer inte överens på någon punkt.
• 7 december – Intern kritik tvingar Socialdemokraternas ledare i Stockholm John-Olle Persson att avgå.
• 8 december
  • Michail Gorbatjov och Ronald Reagan undertecknar ett nedrustningsavtal vid en avspänd ceremoni i Vita huset, och avskaffar därmed alla landbaserade medeldistansrobotar ^[1].
  • Palestinier inleder den första intifadan i Gazaremsan och Västbanken mot Israel.^[1].
• 9 december – Windows 2.0 släpps. Den nya versionen har bl.a. funktionen att fönster kan överlappa varandra.
• 11 december – 64 personer, de flesta barn, dödas vid en krock mellan tåg och skolbuss i Egypten ^[2].
• 17 december – Gustáv Husák avgår som generalsekreterare för Tjeckoslovakiens kommunistiska parti.
• 20 december – Minst 4 375 personer omkommer då färjan Doña Paz krockar med tankerfartyget MT Vector i Filippinerna ^[2].
• 28 december – Den tecknade TV-serien Teenage Mutant Ninja Turtles har premiär i USA med avsnittet Turtle Tracks ^[14].
• 31 december – Reklamfinansierade TV3 premiärsänder i det svenska kabelnätet ^[1]. Kanalen sänder från London via satellit ^[6], och bryter svenska statens TV-monopol ^[4] samt blir den första svenskägda reklamfinansierade TV-kanalen.

• New York blir första delstat i USA att införa dubbla säkerhetsbälten i större skolbussar.
• Sverige får en sambolag, där förhållandet mellan samboende, som ej är gifta, regleras. Makarna likställs vad gäller rättig- och skyldigheter i äktenskapsbalken.
• Sverige inför en lag om homosexuella samboenden.^[15]
• KDS byter namn till Kristdemokratiska samhällspartiet (KD).
• Sveriges första kvinnliga justitieombudsman, Gunnel Norell Söderblom, utses.
• Anders Jacobsson och Sören Olsson ger ut Berts dagbok, första boken i Bertserien ^[16].
• Den civila fartygsproduktionen på Kockums läggs ner och man koncentrerar sig på militära fartyg.
• Romer likställs med samer och tornedalingar som etnisk minoritet i Sverige och får hemortsrätt.
• En svensk lag mot transitering av högteknologisk utrustning som kan klassas som krigsmateriel antas.
• Sverige inför handelsbojkott mot Sydafrika i protest mot landets apartheidpolitik.
• Den svenska regeringen beslutar att dra in biståndet till Vietnam om de vietnamesiska trupperna inte lämnar Kambodja.
• Carl Larssons målning Midvinterblot köps av en japansk konstsamlare för 10 miljoner kronor.
• Den första Österplanameteoriten hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige.

• 1 januari
  • Patric Hörnqvist, svensk ishockeyspelare
  • Meryl Davis, amerikansk isdansare
• 7 januari – Davide Astori, italiensk fotbollsspelare.
• 12 januari – Naya Rivera, amerikansk skådespelare.
• 13 januari – Jack Johnson, amerikansk ishockeyspelare.
• 20 januari – Evan Peters, amerikansk skådespelare.
• 22 januari - Astrid Jacobsen, norsk längdskidåkare
• 24 januari
  • Luis Suárez, uruguayansk fotbollsspelare.
  • Alexander Bonsaksen, norsk ishockeyspelare
• 27 januari – Lily Donaldson, brittisk fotomodell.

• 2 februari - Gerard Piqué, spansk fotbollsspelare.
• 5 februari - Linus Omark, svensk ishockeyspelare.
• 9 februari
  • Michael B. Jordan, amerikansk skådespelare.
  • Magdalena Neuner, tysk skidskytt.
• 11 februari – Ebba Busch, svensk kristdemokratisk politiker.
• 20 februari – Miles Teller, amerikansk skådespelare.
• 21 februari – Ellen Page, kanadensisk skådespelare.
• 25 februari – Andrew Poje, kanadensisk isdansare.
• 26 februari – Johan Sjöstrand, svensk handbollsmålvakt.

• 1 mars – Kesha, amerikansk sångerska.
• 10 mars – Tuukka Rask, finländsk ishockeymålvakt.
• 17 mars – Bobby Ryan, amerikansk ishockeyspelare.
• 18 mars – Arnd Peiffer, tysk skidskytt.
• 19 mars – Dmitrij Malysjko, rysk skidskytt.
• 24 mars
  • Franziska Hildebrand, tysk skidskytt.
  • Stefanie Hildebrand, tysk skidskytt.

• 11 april – Joss Stone, brittisk sångerska.
• 12 april – Brendon Urie, amerikansk musiker (Panic! at the Disco).
• 24 april – Kris Letang, kanadensisk ishockeyspelare.
• 30 april – Gizem Erdogan, svensk skådespelare.

• 15 maj – Anais Bescond, fransk skidskytt.
• 22 maj – Novak Đoković, serbisk tennisspelare.

• 10 juni – Anna Nordqvist, svensk golfspelare.
• 17 juni – Kendrick Lamar, amerikansk rappare.
• 24 juni
  • Lionel Messi, argentinsk fotbollsspelare.
  • Oscar Alsenfelt, svensk ishockeymålvakt
  • Pierre Vaultier, fransk snowboardåkare
• 27 juni – Gustav Kasselstrand, svensk politiker.

• 6 juli – Kate Nash, brittisk musiker.
• 7 juli – Veronica Wagner, svensk gymnast.
• 14 juli – Emma Knyckare, svensk komiker och programledare.
• 22 juli – Charlotte Kalla, svensk längdskidåkare.

• 7 augusti – Sidney Crosby, kanadensisk ishockeyspelare.
• 16 augusti – Carey Price, kanadensisk ishockeymålvakt.
• 21 augusti – Anton Sjipulin, rysk skidskytt.
• 25 augusti – Blake Lively, amerikansk skådespelare och fotomodell.
• 26 augusti – Saara Hyrkkö, finländsk politiker.

• 2 september – Scott Moir, kanadensisk konståkare.
• 8 september – Wiz Khalifa, amerikansk rappare.
• 22 september – Tom Felton, brittisk skådespelare.
• 28 september – Hilary Duff, amerikansk skådespelare och sångerska.

• 2 oktober – Phil Kessel, amerikansk ishockeyspelare.
• 18 oktober – Zac Efron, amerikansk skådespelare.
• 24 oktober – Charlie White, amerikansk isdansare.
• 26 oktober – Tommy Johansson, svensk multiinstrumentalist.
• 29 oktober – Tove Lo, svensk sångerska.

• 5 november – Kevin Jonas, amerikansk musiker och skådespelare.
• 14 november – Nour El Refai, svensk skådespelare och komiker.

• 3 december – Hedda Stiernstedt, svensk skådespelare.
• 30 december – Jeanette Ottesen, dansk simmare.

• 3 januari – William R. Poage, 87, amerikansk demokratisk politiker, kongressleadmot 1937–1978.
• 5 januari – Margaret Laurence, 60, kanadensisk författare.
• 9 januari – Olli Lyytikäinen, 37, finländsk målare, tecknare och fotograf.
• 10 januari – Håkan Malmrot, 86, svensk simmare.
• 14 januari
  • Douglas Sirk, 86, tysk-amerikansk filmregissör.
  • Rauli Somerjoki, 39, finländsk rocksångare.
• 15 januari – Carl-Fredrik Algernon, 61, svensk krigsmaterielinspektör.
• 16 januari – Joyce Jameson, 59, amerikansk skådespelare.
• 17 januari – Harry Darby, 91, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1949–1950.
• 21 januari – Lauri Haikola, 69, finländsk teolog.
• 22 januari – Barbro Alving, 78, svensk journalist^[6].
• 27 januari – Ove Rainer, 61, svensk politiker, jurist och ämbetsman, generaldirektör för Postverket 1973–1982 och Sveriges justitieminister 1982–1983.
• 29 januari
  • Carlo Cassola, 69, italiensk författare.
  • Gerhard Klopfer, 81, tysk nazistisk politiker.
• 31 januari – Yves Allégret, 81, fransk regissör.

• 2 februari – Alistair MacLean, 64, brittisk författare.
• 4 februari
  • Liberace, 67, amerikansk pianist och underhållare.
  • Carl Rogers, 85, amerikansk psykolog.
• 7 februari – Claudio Villa, 61, italiensk sångare och skådespelare.
• 12 februari – Dennis Poore, 70, brittisk racerförare och entreprenör.
• 14 februari – Dmitrij Kabalevskij, 82, sovjetisk kompositör.
• 15 februari – Osmo Lindeman, 57, finländsk pianist och kompositör.
• 22 februari – Andy Warhol, 58, amerikansk bildkonstnär.

• 2 mars – Randolph Scott, 89, amerikansk skådespelare.
• 3 mars – Danny Kaye, 76, amerikansk skådespelare.
• 6 mars – Edward Zorinsky, 58, amerikansk politiker, senator 1976–1987.
• 16 mars – Johan Otto von Spreckelsen, 57, dansk arkitekt.
• 18 mars – Kari Diesen, 72, norsk skådespelare.
• 21 mars – Robert Preston, 68, amerikansk skådespelare.
• 23 mars – Walter Walford Johnson, 82, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1950–1951.
• 28 mars – Patrick Troughton, 67, brittisk skådespelare.

• 1 april – Harald Johnsson, 88, svensk politiker (Bondeförbundet/Centerpartiet).
• 2 april – Buddy Rich, 69, amerikansk trumslagare.
• 11 april – Erskine Caldwell, 83, amerikansk författare.

• 3 maj – Dalida, 54, fransk sångerska.
• 4 maj – Paul Butterfield, 44, amerikansk musiker.
• 14 maj – Rita Hayworth, 68, amerikansk skådespelare.
• 17 maj – Gunnar Myrdal, 88, svensk nationalekonom och politiker (Socialdemokraterna), mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1974^[6].

• 8 juni – Gustaf "Stålfarfar" Håkansson, 101, svensk cyklist och rikskändis.
• 22 juni – Fred Astaire, 88, amerikansk skådespelare och dansare.
• 24 juni – Jackie Gleason, 71, amerikansk komiker och skådespelare.
• 29 juni – Heribert Seitz, 83, svensk museiman och militärhistoriker.

• 10 juli – John H. Hammond, 76, amerikansk musikproducent.
• 24 juli – Eugen Kogon, 84, tysk författare och sociolog.
• 25 juli – Malcolm Baldrige, 64, amerikansk republikansk politiker och affärsman, USA:s handelsminister 1981–1987.

• 

  1 augusti – Pola Negri, 90, polsk-amerikansk skådespelare.
• 17 augusti – Rudolf Hess, 93, tysk nazistisk politiker.
• 24 augusti – Bayard Rustin, 75, amerikansk medborgarrättskämpe.
• 28 augusti – John Huston, 81, amerikansk regissör.
• 29 augusti – Lee Marvin, 63, amerikansk skådespelare.

• 1 september – Gerhard Fieseler, 91, tyskt flygaräss och flygplanskonstruktör.
• 4 september – Richard Marquand, 49, brittisk regissör.
• 9 september – Vera Schmiterlöw, 83, svensk skådespelare.
• 11 september
  • Lorne Greene, 72, kanadensisk skådespelare.
  • Peter Tosh, 42, jamaicansk musiker.
• 15 september – Erik Lundberg, 80, svensk nationalekonom.
• 16 september – Martta Salmela-Järvinen, 95, finländsk politiker och författare.
• 19 september – Einar Gerhardsen, 90, norsk politiker, Norges statsminister 1945–1951, 1955–1963 och 1963–1965.
• 21 september
  • Sven Andersson, 77, svensk politiker (Socialdemokraterna) och statsråd.
  • Jaco Pastorius, 35, amerikansk basist.
• 25 september – Mary Astor, 81, amerikansk skådespelare.
• 29 september – Henry Ford II, 70, amerikansk industriman, chef för Ford Motor Company 1945–1960.
• 30 september – Alfred Bester, 73, amerikansk författare.

• 3 oktober – Jean Anouilh, 77, fransk författare.
• 4 oktober – Kalervo Palsa, 40, finländsk konstnär.
• 13 oktober
  • Kishore Kumar, 58, indisk sångare.
  • Sven Sörmark, 64, svensk chefredaktör och kriminalförfattare.
• 20 oktober – Andrej Kolmogorov, 84, sovjetisk matematiker.
• 29 oktober – Woody Herman, 74, amerikansk jazzmusiker.

• 6 november – Arne Borg, 86, svensk tävlingssimmare^[6].
• 12 november – Cornelis Vreeswijk, 50, nederländsk-svensk trubadur och visdiktare^[7].
• 13 november – Kishi Nobusuke, 90, japansk politiker, Japans premiärminister 1957–1960.
• 14 november – Pieter Menten, 88, nederländsk konsthandlare och dömd krigsförbrytare.
• 18 november – Jacques Anquetil, 53, fransk tävlingscyklist.
• 21 november – Jim Folsom, 79, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1947–1951 och 1955–1959.
• 22 november – W. Haydon Burns, 75, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1965–1967.
• 24 november – Gunnar Heckscher, 78, svensk politiker, ambassadör och professor i statsvetenskap, Högerpartiets partiordförande 1961–1965.

• 1 december – James Baldwin, 63, amerikansk författare.
• 10 december – Jascha Heifetz, 86, litauisk-amerikansk violinist.
• 14 december – Gerard Bonnier, 70, svensk förläggare.
• 17 december – Marguerite Yourcenar, 84, fransk författare.
• 24 december – Joop den Uyl, 68, nederländsk politiker, Nederländernas premiärminister 1973–1977.
• 29 december – Hans Viksten, 61, svensk konstnär.

• Fysik
  • J Georg Bednorz, Västtyskland
  • K Alexander Müller, Schweiz
• Kemi
  • Donald J Cram, USA
  • Jean-Marie Lehn, Frankrike
  • Charles J Pedersen, USA
• Medicin – Susumu Tonegawa, Japan
• Litteratur – Joseph Brodsky, USA
• Fred – Óscar Arias, Costa Rica
• Ekonomi – Robert Solow, USA

• Wikimedia Commons har media som rör 1987.
  Bilder & media