1912 – MCMXII 112 år sedan
År 1909 | 1910 | 1911 1912 1913 | 1914 | 1915
Årtionde 1890-talet  | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1912 MCMXII
Ab urbe condita	2664
Armeniska kalendern	1361 ԹՎ ՌՅԿԱ
Assyriska kalendern	6662
Bahaikalendern	68–69
Bengaliska kalendern	1319
Berberkalendern	2862
Brittiskt regeringsår	1 Geo. 5 – 2 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2456
Burmesiska kalendern	1274
Bysantinska kalendern	7420–7421
Koptiska kalendern	1628–1629
Erianska kalendern	3078
Etiopiska kalendern	1904–1905
Judiska kalendern	5672–5673
Vikram Samvat	1968–1969
Sakakalendern	1834–1835
Kaliyuga	5013–5014
Holocen kalender	11912
Nri-Igbo	912–913
Persiska kalendern	1290–1291
Muslimska kalendern	1330–1331
Nengō (Japan)	Meiji 45  Taishō 1 (大正元年)
Nordkoreanska kalendern	1
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4245
Minguokalendern	ROC 1 民國1年
Thailändsk kalender	2455
Unixtid

1912 (MCMXII) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

• 1 januari – Kinas första president Sun Yat-sen tvingas avträda till förmån för överbefälhavaren Yuan Shikai.
• 3 januari – Svenska Scoutförbundet bildas ^[1]

• 6 januari – New Mexico blir den 47:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[2]
• 8 januari – African National Congress (ANC) bildas i Sydafrika.
• 14 januari – I opposition mot beslutet att inställa byggandet av svensk pansarbåt startar kyrkomannen Manfred Björkquist en insamling för en sådan ^[3].
• 15 januari – Sven Hedins inlägg i den svenska försvarsfrågan, Ett varningsord, utkommer och sprids i en miljon exemplar ^[3].
• 17 januari – Robert Scott kommer fram till sydpolen, en månad efter Roald Amundsen, och fryser ihjäl på tillbakavägen ^[4].
• 22 januari – August Strindberg uppvaktas på sin 63-årsdag av 10 000 personer i ett fackeltåg utanför sin bostad ^[3]. Han får ett alternativt Nobelpris efter en insamling.
• 26 januari – Ännu en insamling, Svenska pansarbåtsföreningen, bildas ^[3] för att samla in pengar till svensk pansarbåt ^[5].

• 13 februari – Inför hot om inbördeskrig avsäger sig kinesiske regenten Chun sin son Pu Yis kejsartitel, och Kinas regering utropar republik. Sun Yat-sen drar sig tillbaka och den kejserlige regeringschefen blir Kinas förste president ^[1].

• 14 februari – Arizona blir den 48:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen ^[6].
• 22 februari – Flygplanstillverkaren Fokker grundas.
• 23 februari – 5-årige Karl Gunnar Åberg blir en av Carnegiestiftelsens första hjältar då han har räddat sina syskon vid en brand ^[1].

• 2 mars – Den insamlade svenska nationalgåvan på 45 000 SEK överlämnas till August Strindberg ^[3].
• 5 mars – 500 personer omkommer då spanska ångbåten "Principe de Asturias" går på en klippa ^[7].

• 2 april – Den svenska regeringen lägger fram ett förslag om kvinnlig rösträtt som dock stoppas av FK ^[1].
• 6 april – Kinematografen Svea i Sundsvall, som hittills har huserat i tillfälliga lokaler, invigs på sin nuvarande plats i ett biografpalats ritat av Ragnar Östberg.

• 14–15 april – Det brittiska passagerarfartyget Titanic sjunker efter att ha kolliderat med ett isberg i Atlanten ^[6] cirka 600 kilometer utanför Newfoundland under färd mellan Southampton och New York. 2227 personer finns ombord, av dessa omkommer 1522. Omkring 130 svenskar finns med ombord, varav 90 omkommer.
• 28 april – En välgörenhetsmatiné arrangeras i Stockholm för de svenska offren i Titanickatastrofen ^[3].

• 1 maj – Ryska socialisten och blivande Sovjetambassadören Aleksandra Kollontaj förstamaj-talar på Gärdet i Stockholm ^[8].
• 5 maj – Första numret av ryska kommunisternas tidning Pravda utkommer ^[1].
• 7 maj – Efter en nationalinsamling överlämnar Svenska pansarbåtsföreningen drygt 10 miljoner SEK till Sveriges kung och statsminister ^[3].
• 8 maj – Sveriges riksdag beslutar att inrätta Socialstyrelsen från 1 januari 1913 ^[3].
• 12 maj – Brynäs IF grundas.
• 14 maj – Vid Fredrik VIII:s död efterträds han som kung av Danmark av sin son Kristian X.
• 18 maj – Förslaget om kvinnlig svensk rösträtt faller på Första kammarens motstånd.
• 19 maj – August Strindberg begravs, och stora skaror kantar kortegevägen ^[3]. Nathan Söderblom är officiant vid begravningen ^[5], som sker vid "Nya kyrkogården" (Norra begravningsplatsen) i Stockholm ^[1].
• 22 maj – Den ryska dagstidningen Pravda utkommer med sitt första nummer.
• 24 maj – Socialdemokraten Carl Lindhagens motion om att införa republik i Sverige avslås i AK med rösterna 118-12. Enligt Hjalmar Branting är frågan om införandet av republik "för närvarande inte aktuell" ^[5].

• 1 juni
  • Stockholms stadion invigs, ritad av Torben Grut, inför olympiska spelen. Bygget har kostat 1 188 000 SEK ^[5].
  • Den första postflygningen i Sverige sker mellan Eslöv och Marieholm.
• 5 juni–5 augusti – USA skickar soldater till Kuba för att skydda USA:s intressen i Orienteprovinsen och Havanna ^[9].
• 6 juni – Novarupta, en vulkan i Alaska, har ett utbrott som är cirka 10 gånger så kraftigt som Mount St Helens. I historisk tid har endast utbrottet på Santorini varit kraftigare.^{[källa behövs]}
• 16 juni – På grund av försumlighet från en växelskötare krockar två tåg vid Malmslätt. 22 människor dör och 14 skadas, August Strindbergs dotter Greta von Philp finns bland de omkomna ^[10].
• 23 juni – 47 personer drunknar under broras vid Niagarafallen i USA ^[7]
• 26 juni – Gustav Mahlers symfoni nr 9 har urpremiär i Wien.

• 6–22 juli – De 5:e moderna olympiska spelen hålls i Stockholm, med nybyggda stadion som huvudarena. Representanter för 28 länder deltar, och Sverige vinner medaljligan ^[6] före USA. 2 387 idrottare deltar, och totalt kommer 327 000 åskådare ^[5].
• 30 juli – Den japanske kejsaren Mutsushito avlider och efterträds av Yoshihito den nuvarande kejsarens farfar.

• Augusti–november – USA skickar soldater till Nicaragua för att skydda USA:s intressen under ett revolutionsförsök. En mindre styrka stannar kvar för att skydda USA:s legation och försöka få till fred ^[9].
• 2 augusti – En svensk utredning visar att gårdfarihandeln har ökat så mycket att övrig handel lider avbräck ^[3].
• 8 augusti – 115 personer omkommer vid en gruvolycka i Tyskland ^[7]
• 14 augusti – Amerikanska trupper anländer till Nicaragua för att skydda amerikanska intressen från revolt.
• 16 augusti – Det första svenska flygfotografiet presenteras ^[3].
• 16 augusti – Högsta domstolen fastställer en dom där fingeravtryck ingår i bevisningen.
• 16 augusti – Svenska Televerket börjar erbjuda tjänsten lyxtelegram.^[11]
• 24–26 augusti – USA skickar soldater till Kentuckyön, Kina för att skydda USA:s intressen i under revolutionär aktivitet ^[9].
• 26–30 augusti – USA skickar soldater till Camp Nicholson, Kina för att skydda USA:s intressen under revolutionär aktivitet ^[9].
• 25 augusti – Barnförlamning (polio) härjar i Sverige, och totalt har 1 459 fall inträffat under året, mot 476 under hela föregående år ^[5].
• 29 augusti – Philips glödlampsfabrik startar sin verksamhet i Eindhoven.

• 17 september – Pingstförsamlingen i Skövde grundas som en av Sveriges första pingstförsamlingar.
• 27 september – 42-årige svenske ingenjören och uppfinnaren Gustaf Dalén, sedan 1909 AGA:s direktör, förlorar synen då ett experiment orsakar explosioner i behållare ^[6].

• Oktober – 200–300 personer omkommer då två tåg kolliderar i Aziza, Osmanska riket.^[7]

• 1 oktober – Montenegro förklarar Osmanska riket krig. De tre övriga allierade i Balkanförbundet (Bulgarien, Grekland och Serbien) ger Osmanska riket ultimatum att ge Montenegro självstyre.
• 6 oktober – DN anordnar en tävling om Sveriges populäraste namn. Erik vinner före Karl, Margit och Anna ^[5].
• 8 oktober – Då Osmanska riket vägrar tillmötesgå Balkanförbundets ultimatum utbryter Första Balkankriget mellan Osmanska riket på ena sidan och Bulgarien, Grekland, Montenegro och Serbien på den andra.
• 17 oktober – Bulgarien, Grekland, Montenegro och Serbien förklarar krig mot Osmanska riket ^[6].
• 18 oktober – Kriget mellan Italien och Osmanska riket tar slut ^[12].
• 30 oktober - Mitt under valkampanjen avlider USA:s vicepresident James S. Sherman, i Utica, New York. De 8 elektorsröster som i presidentvalet i november tillfaller honom som republikanernas vicepresidentkandidat, ges i stället åt universitetsrektorn Nicholas Murray Butler från New York.

• 5 november – Demokraten Woodrow Wilson vinner presidentvalet i USA ^[1] före republikanen William Howard Taft och progressiva Theodore Roosevelt (tidigare republikan).
• 14 november – Erik Axel Karlfeldt utses till Svenska Akademiens ständige sekreterare ^[5].
• 16 november – Arbetarnas bildningsförbund (ABF) bildas i Sverige på initiativ av Rickard Sandler ^[6].
• 18 november – 3 december – USA skickar soldater till Osmanska riket USA:s legation i Konstantinopel under krig på Balkan ^[9].
• 27 november – Lastfartyget S/S Malmberget försvinner i en orkan i Norska havet med 43 besättningsmedlemmar.
• 28 november – Albanien förklarar sig självständigt från det Osmanska riket.

• December
  • Gregorianska kalendern införs i Albanien.^[13]
  • Dammsugaren Luxur börjar säljas i Sverige ^[1].
• 1 december
  • Den första etappen av järnvägen Inlandsbanan, Östersund–Strömsund, öppnas för trafik i Sverige ^[6].
  • Traditionen att använda adventsstjärnor introduceras i Sverige av Sven Erik Aurelius fru Julia.
• 3 december – Alla deltagare i Balkankriget kommer överens om vapenstillestånd utom Grekland ^[6].
• 4 december – Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken utkommer ^[3].
• 7 december – Vid utgrävningar i fornegyptiska staden El-Amarna hittar tyske arkeologen Ludwig Borchardt en byst som är målad i kalksten och föreställer drottning Nefertiti ^[6].
• 10 december – Gustaf Dalén får Nobelpriset i fysik för att han uppfann den automatiska fyren ^[3].
• 18 december – Piltdownmannen, som sedermera visar sig vara en förfalskning, upptäcks.
• 20 december
  • I Sverige utkommer den svenska författaren och sångtextförfattaren Anna Maria Roos med läseböckerna "Sörgården" och "I Önnemo", avsedda som läroböcker för den svenska småskolan ^[6].
  • Grosshandlare Carl Fredrik Liljevalchs dödsbo beslutar att anslå 500 000 SEK till byggandet av en konsthall ^[5].
• 24 december – 245 personer omkommer vid en gruvexplosion på Hokkaido i Japan ^[7]
• 31 december – Under året har 15 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige ^[14].

• Amerikanska soldater landstiger i Honduras för att hindra att en järnväg i amerikansk ägo vid Puerto Cortez förstatligades, men drar sig tillbaka då USA motsätter sig ingripande ^[9].
• USA skickar soldater till Panama, med stöd av både demokrater och republikaner, för att övervaka val i Panama utanför Panamakanalzonen ^[9].
• International Council of Jewish Women bildas.
• 3 000 personer dödas vid en jordbävning i Osmanska riket ^[15].
• Internationella opiumkonventionen hålls i Haag, Nederländerna ^[16].
• Arvid Lindman blir ledare för den svenska högerns riksorganisation, det Allmänna Valmansförbundet.
• Den tyske geofysikern Alfred Wegener presenterar sin teori om kontinentalförskjutningen.
• Dammsugaren Lux börjar säljas i Sverige.
• Den konservativa oppositionen angriper den svenska regeringen över sockertullar och utnämningsförfarande.
• Den obetalda ledigheten för nyblivna svenska mödrar utökas till sex veckor.
• I nyvalet till Första kammaren i Sverige backar högern med 47 mandat; de frisinnade är valets största segrare.
• LO:s kongress antar industriförbundsprincipen, det vill säga att ett fackförbund inom sitt rekryteringsområde skall organisera alla arbetare på en arbetsplats eller i ett företag.
• Det första konservativa svenska riksdagspartiet, Lantmanna- och borgarepartiet, bildas genom sammanslagning av Lantmannapartiet och Nationella framstegspartiet.
• Den militära flygskolan Malmslätt grundas.
• Det första dieseldrivna fartyget börjar trafikera den Svenska Amerika Linien.
• En svensk sjukvårdsgrupp anländer till Belgrad för att ta hand om sårade under det första balkankriget.
• Kiruna kyrka står färdig och invigs.
• I Sverige börjar statsunderstöd utgå till främjandet av folkskolebarnens studieresor och till "skolungdomens allmänna fjällfärder".
• Paracelsus benrester flyttas.

• 6 januari – Johnny Bode, svensk textförfattare och sångare.
• 8 januari
  • José Ferrer, puertoricansk skådespelare.
  • Folke Hamrin, svensk skådespelare.
• 10 januari – Maria Mandl, tysk SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942–1944.
• 14 januari – Tillie Olsen, amerikansk feministisk författare.
• 16 januari – Frank Sundström, svensk skådespelare.
• 18 januari – Daniel T. McCarty, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1953.
• 23 januari – Manne Grünberger, svensk skådespelare.
• 26 januari – Gösta Kjellertz, svensk sångare.
• 27 januari – Arne Næss, norsk filosof.
• 28 januari – Jackson Pollock, amerikansk målare.
• 31 januari – August Häfner, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 3 februari – Jacques Soustelle, fransk antropolog, etnolog och politiker.

• 1 februari – Rolf Gülich, svensk motorcykelförare.
• 4 februari – Byron Nelson, amerikansk golfspelare.
• 5 februari
  • Josef Blösche, tysk SS-Rottenführer och avrättad krigsförbrytare.
  • Nelly Diener, schweizisk flygvärdinna.
  • Gustaf Wallenius, svensk skådespelare.
• 6 februari – Eva Braun, Adolf Hitlers älskarinna och hustru.
• 12 februari – Thore Christiansen, svensk sångare (baryton).
• 13 februari – Boijan Liljeson, svensk skådespelare.
• 16 februari – Machito eg. Frank Grillo, kubansk sångare.
• 17 februari – Birgit Lennartsson, svensk skådespelare och sångerska.
• 18 februari
  • Bo Hederström, svensk skådespelare.
  • Bengt Lissegårdh, svensk konstnär.
• 19 februari – Stan Kenton, amerikansk orkesterledare.
• 28 februari
  • Bertil, svensk prins och arvfurste, hertig av Halland, son till dåvarande svenska kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Margareta ^[3].
  • Clara Petacci, Benito Mussolinis älskarinna.

• 8 mars – Preston Smith, amerikansk demokratisk politiker.
• 12 mars – Sixten Sason, svensk industriformgivare.
• 14 mars
  • Rolf Edberg, svensk politiker, landshövding, tidningsman, ambassadör och författare av böcker om natur och miljö^[3].
  • Les Brown, amerikansk storbandsledare.
• 16 mars – Patricia Nixon, amerikansk skådespelare, Richard Nixons hustru.
• 17 mars – W. Haydon Burns, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1965–1967.
• 18 mars – Henrik Dyfverman, svensk skådespelare och tv-producent.
• 22 mars
  • Karl Malden, amerikansk skådespelare.
  • Agnes Martin, amerikansk konstnär inom minimalismen.
  • Per-Erik Rundquist, svensk författare och manusförfattare.
• 23 mars – Wernher von Braun tysk-amerikansk raketkonstruktör.
• 27 mars – James Callaghan, brittisk premiärminister 1976–1979.

• 1 april – Sven-Otto Lindqvist, svensk skådespelare.
• 2 april – Sigvard Törnqvist, svensk ryttare och kompositör.
• 5 april – John Le Mesurier, brittisk skådespelare.
• 7 april – Sven Bertil Norberg, svensk skådespelare.
• 8 april
  • Walentin Chorell, finlandssvensk författare, dramatiker och manusförfattare.
  • Sonja Henie, norsk-amerikansk skådespelare och konståkerska, olympisk guldmedaljör.
• 15 april – Kim Il Sung, nordkoreansk diktator.
• 19 april – Glenn Seaborg, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 20 april – Erik "Kiruna-Lasse" Larsson, svensk längdåkare, OS-medaljör.
• 26 april – A.E. van Vogt, science fiction–författare.

• 1 maj – Otto Kretschmer, tysk ubåtsbefälhavare under andra världskriget.
• 2 maj – Marten Toonder, nederländsk serietecknare, skapade Tom Puss.
• 4 maj – Britta Brunius, svensk skådespelare.
• 7 maj – Rune Landsberg, svensk skådespelare.
• 8 maj – Dagny Carlsson, svensk bloggare.
• 9 maj – Pedro Armendáriz, mexikansk skådespelare.
• 12 maj – Archibald Cox, amerikansk jurist.
• 18 maj – Perry Como, amerikansk populärsångare och TV-idol.
• 21 maj
  • Sven Melin, svensk skådespelare och sångare.
  • Lille Bror Söderlundh, svensk tonsättare och vissångare.
  • Kurt Bolender, tysk SS-officer.
  • Ingmar Ström, svensk biskop^[3].
• 23 maj
  • Marius Goring, brittisk skådespelare.
  • John Payne, amerikansk skådespelare.
• 25 maj – Herbert Wahlberg, kompositör och kapellmästare.
• 26 maj – Jay Silverheels, amerikansk skådespelare.
• 27 maj – Sam Snead, amerikansk golfspelare.

• 4 juni – Robert Jacobsen, dansk konstnär.
• 11 juni – William Baziotes, amerikansk konstnär.
• 14 juni
  • Annibale Bugnini, italiensk katolsk ordenspräst, titulärärkebiskop.
  • Sid McMath, amerikansk demokratisk politiker, jurist och general, guvernör i Arkansas 1949–1953.
• 23 juni – Alan Turing, engelsk matematiker.
• 28 juni – Sergiu Celibidache, rumänsk dirigent.
• 29 juni – Bertil Sjödin, svensk skådespelare.
• 30 juni – Ludwig Bölkow, tysk flygkonstruktör, arbetade med det första jetjaktplanet Messerschmitt Me 262.

• 1 juli – Volodja Semitjov, svensk journalist och manusförfattare.
• 2 juli – Edwin L. Mechem, amerikansk republikansk politiker.
• 6 juli
  • Heinrich Harrer, österrikisk bergsklättrare.
  • Ruth Moberg, svensk skådespelare och operasångerska(sopran).
• 11 juli – Aino Taube, svensk skådespelare.
• 14 juli
  • Woody Guthrie, amerikansk musiker.
  • Per-Martin Hamberg, svensk kompositör, manusförfattare, regissör och radioproducent.
• 23 juli – Michael Wilding, brittisk skådespelare.
• 31 juli – Milton Friedman, amerikansk nationalekonom.

• 2 augusti – Ann Dvorak, amerikansk skådespelare.
• 4 augusti – Raoul Wallenberg, svensk diplomat^[3].
• 8 augusti – Ilse-Nore Tromm, svensk skådespelare.
• 12 augusti – Feroze Gandhi, indisk politiker som var gift med Indira Gandhi.
• 13 augusti
  • Ben Hogan, amerikansk golfspelare.
  • Dorothy Layton, amerikans skådespelare.
• 15 augusti – Dame Wendy Hiller, brittisk skådespelare.
• 21 augusti – Natalia Dudinskaja, rysk ballerina och balettlärare.
• 23 augusti – Gene Kelly, amerikansk skådespelare, dansare och koreograf.
• 25 augusti
  • Erich Honecker, östtysk politiker, statschef 1976–1989.
  • Marta Lindberg, svensk socialdemokratisk politiker.

• 5 september
  • John Cage, amerikansk kompositör.
  • Frank Thomas, amerikansk animationsregissör, animatör och manusförfattare.
• 8 september – Alexander Mackendrick, amerikansk-brittisk filmregissör och lärare.
• 9 september
  • Wilhelm Oxenius, tysk major.
  • Marianne Zetterström, svensk journalist, författare och kåsör.
• 10 september – Basappa Danappa Jatti, tillförordnad president i Indien 1977.
• 12 september – Jacques Fath, fransk modeskapare.
• 21 september – Gösta Björling, svensk operasångare (tenor).
• 29 september
  • Michelangelo Antonioni, italiensk filmregissör.
  • Sture Ericson, svensk skådespelare och regissör.

• 5 oktober – Karl Hass, tysk SS-officer.
• 6 oktober – Karin Albihn, svensk skådespelare.
• 16 oktober – Clifford Hansen, amerikansk republikansk politiker, senator 1967–1978.
• 17 oktober – Johannes Paulus I, född Albino Luciani, påve från 26 augusti till 28 september 1978.
• 21 oktober – Georg Solti, ungersk-brittisk dirigent.
• 22 oktober – Henrik Sandblad, svensk idéhistoriker och professor.
• 28 oktober – Philibert Tsiranana, president av Madagaskar 1959–1972.

• 1 november – Kenneth A. Roberts, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1951–1965.
• 9 november – Aimo Oskari Halila, finländsk historiker.
• 11 november – Walter Walker, brittisk general.
• 14 november – Åke Jensen, svensk skådespelare och sångare.
• 18 november – Clement J. Zablocki, amerikansk demokratisk politiker.
• 20 november – Otto von Habsburg, tysk politiker, europaparlamentariker 1979–1999, kronprins av Österrike-Ungern 1916–1918.
• 25 november
  • Henry Denker, amerikansk roman-, pjäs- och manusförfattare.
  • Francis Durbridge, brittisk deckarförfattare.
• 26 november
  • Hans Schreiber, dansk kompositör.
  • Gunnar Sønstevold, norsk kompositör, arrangör av filmmusik.
• 27 november – Birgit Rosengren, svensk skådespelare.

• 1 december – Minoru Yamasaki, amerikansk arkitekt.
• 10 december – Philip Hart, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1976.
• 11 december – Carlo Ponti, italiensk filmproducent.
• 21 december – Brita Appelgren, svensk balettdansös och skådespelare.
• 22 december – Lady Bird Johnson, amerikansk presidenthustru 1963–1969 (gift med Lyndon B. Johnson).
• 25 december – Tony Martin, amerikansk sångare.
• 26 december – Richard L. Neuberger, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1955–1960.
• 28 december
  • James Allen, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969–1978.
  • Harry Berg, svensk ombudsman och socialdemokratisk politiker.
• 29 december – Thore Ehrling, svensk kompositör, arrangör av filmmusik, orkesterledare och musiker.

• 3 januari – Felix Dahn, 77, tysk jurist, historiker och författare.
• 4 januari – Francis T. Nicholls, 77, amerikansk militär och politiker.
• 14 januari – Otto Liebmann, 71, tysk filosof.
• 15 januari – Henry du Pré Labouchère, 80, brittisk politiker och publicist.
• 16 januari – Georg Heym, 24, tysk författare.
• 18 januari – Hermann Winkelmann, 64, tysk operasångare.
• 29 januari – Herman Bang, 54, dansk författare och journalist.

• 4 februari – Franz Reichelt, 33, österrikisk fallskärmsdesigner.
• 9 februari – Hyacinthe Loyson, 84, fransk predikant.
• 10 februari – Joseph Lister, 84, brittisk kirurg.
• 12 februari – Gerhard Armauer Hansen, 70, norsk läkare.
• 17 februari – Alois Lexa von Aehrenthal, 57, österrikisk politiker, Österrike-Ungerns utrikesminister 1906–1912.
• 21 februari – Osborne Reynolds, 69, irländsk ingenjör.
• 25 februari – Vilhelm IV, 59, regent av Luxemburg 1905–1912.

• 17 mars – Anna Filosofova, 74, grundaren av den ryska kvinnorörelsen.
• 22 mars – John Willock Noble, 80, amerikansk politiker och jurist.
• 29 mars – John Gerrard Keulemans, 69, nederländsk konstnär och illustratör.
• 30 mars – Karl May, 70, tysk författare av framför allt Vilda Västern-böcker.
• 31 mars – Robert Love Taylor, 61, amerikansk demokratisk politiker.

• 4 april – Mauritz Frohm, 71, svensk arkitekt.
• 6 april – Giovanni Pascoli, 56, italiensk poet.
• 13 april – Henri Brisson, 76, fransk politiker.
• 15 april
  • Omkomna under Titanics förlisning:
    • John Jacob Astor IV, 47, amerikansk miljonär och världens rikaste man.
    • Edward Smith, 62, brittisk sjöman, Titanics kapten.
    • William Murdoch, 39, brittisk sjöman, förste styrman på Titanic.
    • Henry Tingle Wilde, 39, brittisk sjöman, överstyrman på Titanic.
    • James Paul Moody, 24, brittisk sjöman, sjätte styrman på Titanic.
    • Thomas Andrews, 39, irländsk affärsman och fartygskonstruktör.
    • Benjamin Guggenheim, 46, amerikansk affärsman och miljonär.
    • Isidor Straus, 67, tysk-judisk amerikan.
    • Ida Straus, 63, Isidor Straus fru och delägare i varuhuskedjan Macy's.
    • Harry Elkins Widener, 27, amerikansk affärsman och boksamlare.
    • Archibald Butt, 46, militär medhjälpare till USA:s president.
    • Jacques Futrelle, 37, amerikansk författare och journalist.
    • Luigi Gatti, 37, italiensk krögare och affärsman.
    • Sidney Leslie Goodwin, känd som "det okända barnet".
    • Henry B. Harris, 45, amerikansk teaterägare och teaterproducent.
    • Wallace Hartley, 33, engelsk violinist och bandledare.
    • Charles Melville Hays, 55, amerikanskfödd järnvägsmagnat
    • Francis Davis Millet, 63, amerikansk konstnär, skulptör och journalist.
    • Jack Phillips, 25, engelsk telegrafist.
    • William Thomas Stead, 62, engelsk journalist och redaktör
    • Frank M. Warren, Sr., 63, amerikansk affärsman.
    • George Dunton Widener, 50, amerikansk affärsman.
• 20 april – Bram Stoker, 64, irländsk författare.
• 27 april – Karl Forsström, 62, finländsk sjökapten, godsägare och entreprenör.

• 14 maj
  • August Strindberg, 63, svensk författare, dramatiker och konstnär (död i Stockholm).^[6]
  • Fredrik VIII, 68, kung av Danmark sedan 1906.
• 16 maj – Theodor Tallqvist, 72, finländsk ingenjör och järnvägsman.
• 18 maj – James D. Porter, 83, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1875–1879.
• 19 maj – Bolesław Prus, 64, polsk författare.
• 25 maj – Austin Lane Crothers, 52, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Maryland 1908–1912.
• 30 maj – Wilbur Wright, 45, amerikansk flygpionjär.

• 1 juni – Daniel Burnham, 65, amerikansk arkitekt.
• 5 juni – George S. Nixon, 52, amerikansk republikansk politiker, senator 1905-1912.
• 12 juni – Frédéric Passy, 90, fransk ekonom, mottagare av Nobels fredspris.
• 25 juni – Lawrence Alma-Tadema, 76, brittisk målare.
• 26 juni – Anthony Higgins, 71, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1889–1895.

• 1 juli – Harriet Quimby, 37, amerikansk flygpionjär.
• 4 juli – Hinrich Wrage, 69, tysk målare.
• 15 juli – Francisco Lázaro, 24, portugisisk maratonlöpare.
• 29 juli – William D. Washburn, 81, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
• 30 juli – Meiji, 59, japansk kejsare 1867-1912.

• 2 augusti – August Fellman, 72, finländsk jordbrukare och industriman.
• 10 augusti – Paul Wallot, 71, tysk arkitekt.
• 16 augusti – Johann Martin Schleyer, 81, tysk präst och uppfinnare av volapük.
• 20 augusti – William Booth, 83, Frälsningsarméns grundare.

• 7 september – Martin Kähler, 77, tysk teolog.
• 18 september – Hernando Money, 73, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1911.
• 24 september – Adolf Marschall von Bieberstein, 69, tysk politiker, Tysklands utrikesminister 1890–1897.
• 28 september – John J. Patterson, 82, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1879.
• 29 september – Franz Skutsch, 47, tysk klassisk filolog.

• 5 oktober – Lewis Boss, 65, amerikansk astronom.
• 6 oktober
  • Auguste Beernaert, 83, belgisk politiker, nobelpristagare.
  • William A. Peffer, 81, amerikansk politiker, senator 1891–1897.
• 17 oktober – Weldon B. Heyburn, 60, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1912.
• 30 oktober – James S. Sherman, 57, amerikansk republikansk politiker, USA:s vicepresident 1909–1912.

• 6 november
  • Botho zu Eulenburg, 81, preussisk greve och statsman.
  • Mykola Lysenko, 70, ukrainsk tonsättare.
  • John L. Wilson, 62, amerikansk republikansk politiker och publicist.
• 12 november – José Canalejas, 58, spansk ministerpresident 1912 (mördad).
• 14 november – Hilda Käkikoski, 48, finländsk lärare och politiker.
• 15 november – Dmitrij Mamin-Sibirjak, 60, rysk författare.
• 17 november – Joseph M. Terrell, 51, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1902–1907, senator 1910–1911.
• 25 november – Isidor Rayner, 62, amerikansk demokratisk politiker, senator 1905–1912.
• 27 november – John P. Jones, 83, engelsk-amerikansk affärsman och politiker, senator 1873–1903.
• 28 november – Helge Rancken, 55, finländsk arkitekt.

• 4 december – Archibald Gracie IV, 54, amerikansk skribent, amatörhistoriker och fastighetsinvesterare som överlevde Titanics förlisning.
• 7 december – George Darwin, 67, brittisk matematiker och astronom.
• 9 december – Carl Justi, 80, tysk konsthistoriker.
• 12 december – Luitpold, 91, prinsregent av Bayern 1886–1912.
• 13 december – August Eklöf, 75, finländsk industriman.
• 15 december
  • Lars Knutson Liestøl, 73, norsk politiker.
  • Whitelaw Reid, 75, amerikansk politiker, diplomat och publicist.
• 23 december – Édouard Detaille, 64, fransk målare.
• 27 december – Alvah A. Clark, 72, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1877–1881.

• Fysik – Gustaf Dalén, Sverige
• Kemi
  • Victor Grignard, Frankrike
  • Paul Sabatier, Frankrike
• Medicin – Alexis Carrel, Frankrike
• Litteratur – Gerhart Hauptmann, Tyskland
• Fred – Elihu Root, USA

• Wikimedia Commons har media som rör 1912.
  Bilder & media