PROFILPELAJAR.COM

	Norrköpings kommun; Kommun
	Norrköpings rådhus (kommunhus)
Slogan	Upplev Norrköping
	; Norrköpings stadsvapen
Land	Sverige
Landskap	Östergötland
Län	Östergötlands län
Centralort	Norrköping
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	144 938 (2024-06-30)
Areal	2 047,65 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 494,71 kvadratkilometer
- därav vatten	552,94 kvadratkilometer
Bef.täthet	96,97 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	58°35′31″N 16°11′08″Ö / 58.591944444444°N 16.185555555556°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Norrköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0456
Anställda	10 975 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0581
GeoNames	2688367
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Norrköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Norrköping.

Utmed Bråvikens och sjön Glans norra stränder delas kommunen av en stor förkastningszon med ett odlat slättområde i söder och ett barrskogsområde i norr. Motala ström med sina fall i Norrköping användes tidigt av industrier och under 1800-talet och fram till 1970-talet var kommunen en textilstad som vissa perioder stod för 80 procent av rikets textilproduktion. Senare ersattes dessa med andra typer av industrier.

Sedan mitten av 1980-talet har befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna har genomgående varit det största partiet. Efter valen 2014 och 2018 har dock kommunen styrts av regnbågskoalitioner.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Borg, Dagsberg, Furingstad, Häradshammar, Jonsberg, Kimstad, Konungsund, Krokek, Kuddby, Kullerstad, Kvarsebo, Kvillinge, Rönö, Sankt Johannes, Simonstorp, Skärkind, Styrstad, Tingstad, Tåby, Vånga, Å, Östra Eneby, Östra Husby, Östra Ny och Östra Stenby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Norrköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Norrköpings norra förstäders municipalsamhälle inrättades 20 februari 1885 och upplöstes 1917 när Östra Eneby landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. 1918 inkorporerades Sankt Johannes landskommun i Norrköpings stad. Borgs villastads municipalsamhälle inrättades 16 mars 1900 och upplöstes 1936 när Borgs landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. Kolmårdens municipalsamhälle inrättades 14 februari 1936 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Kolmården (av de tidigare kommunerna Krokek och Kvarsebo), Kvillinge (av Kvillinge och Simonstorp), Norsholm (av Kimstad och Skärkind), Skärblacka (av Kullerstad och Vånga), Västra Vikbolandet (av Dagsberg, Furingstad, Konungsund, Kuddby, Tåby, Å och Östra Stenby) samt Östra Vikbolandet (av Häradshammar, Jonsberg, Rönö, Östra Husby och Östra Ny). Samtidigt uppgick landskommunerna Styrstad och Tingstad i Norrköpings stad.

1963 uppgick Norsholms landskommun i Skärblacka landskommun.

Vikbolandets landskommun bildades 1967 av Östra och Västra Vikbolandets landskommuner. Norrköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Norrköpings stad och landskommunerna Kolmården, Kvillinge och Skärblacka. 1974 införlivades Vikbolandets kommun.^[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings domsaga.^[9]

Kommunen ingår sedan 2012 i Förvaltningsområdet för finska. ^[10]

Geografi

Kommunen, som med sina drygt 1600 kvadratkilometer är länets största, ligger i landskapet Östergötlands nordöstra del, med en mindre del av Kvarsebo socken som räknas till Södermanland, och har Bråviken och Östersjön i öster. I söder gränsar Norrköpings kommun till Söderköpings kommun, i sydväst till Linköpings kommun och i nordväst Finspångs kommun, alla i Östergötlands län. I norr gränsar kommunen till Katrineholms kommun och i nordöst till Nyköpings kommun i Södermanlands län.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Norrköpings kommun

Utmed Bråvikens och sjön Glans norra stränder delas av en stor förkastningszon i berggrunden. Förkastningen delar i kommunen i ett odlat slättområde i söder och ett barrskogsområde i norr. Den norra delen, som inkluderar Kolmården, består av moränklädd urbergsterräng som är kuperad och rik på sjöar. Vid exempelvis Åby och mellan Svärtinge och Ringstad finns de mellansvenska ändmoränerna representerade med stora isälvsavlagringar. Den södra delen består istället av en bördig lerslätt. På Vikbolandet finns rikligt med delvis moränklädda bergknallar och i östra delen av Vikbolandet finns ett område där åkermark varieras med betesmark och skog. Norrköpings skärgårds innersta öar består av ett äldre odlingslandskap medan den yttre delen av skärgården består av kala skär.^[11]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[12]

Norrköpings kommun

Hela riket

Bebyggelse (7,1 %)

Skog (57,9 %)

Öppen myrmark (1,6 %)

Jordbruksmark (26,3 %)

Övrig mark (7,1 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2022 fanns 55 naturreservat i kommunen,^[13] varav 13 var kommunala.^[14] Resterande förvaltades av Länsstyrelsen i Östergötlands län. Totalt var 24 av reservaten även klassade som Natura 2000-områden.^[13]

Flera av reservaten är förlagda till skärgården, däribland det kommunala reservaten Kopparholmarna^[15] och Esterön.^[16] Vid Slätbakens förkastning finns Korpbergets naturreservat med 400 år gamla tallar vilka är hem för flera hotade arter, exempelvis tallticka och svart praktbagge.^[17] Även Bråvikenbrantens naturreservat är förlagt vid en förkastningsbrant. I reservatet finns "enormt grova tallar, knotiga, skulpturliknande torrträd, frodiga bäckdalar och kryddoftande klippängar".^[18]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Jonsberg, Kolmården, Norrköpings Borg, Norrköpings S:t Johannes, Norrköpings S:t Olof, Västra Vikbolandet och Östra Husby.

Från 2016 indelas kommunen istället i 30 distrikt.^[19]

De 30 distrikten i Norrköpings kommun
Borg Dagsberg Furingstad Häradshammar Jonsberg Kimstad Konungsund Krokek Kuddby Kullerstad Kvarsebo Kvillinge Norrköpings Hedvig Norrköpings Matteus Norrköpings Sankt Johannes Norrköpings Sankt Olai Rönö Simonstorp Skärkind Styrstad Svärtinge Tingstad Tåby Vrinnevi Vånga Å Östra Eneby Östra Husby Östra Ny Östra Stenby

Tätorter

Tätorter i Norrköpings kommun 2015.^[20]

Nr	Tätort	Befolkning
1	Norrköping	&&&&&&&&&&093765.&&&&&093 765
2	Åby	&&&&&&&&&&&06917.&&&&&06 917
3	Krokek	&&&&&&&&&&&05053.&&&&&05 053
4	Lindö	&&&&&&&&&&&04763.&&&&&04 763
5	Skärblacka	&&&&&&&&&&&04023.&&&&&04 023
6	Svärtinge	&&&&&&&&&&&03326.&&&&&03 326
7	Kimstad	&&&&&&&&&&&01469.&&&&&01 469
8	Östra Husby	&&&&&&&&&&&&0868.&&&&&0868
9	Ljunga	&&&&&&&&&&&&0751.&&&&&0751
10	Öbonäs	&&&&&&&&&&&&0646.&&&&&0646
11	Norsholm	&&&&&&&&&&&&0566.&&&&&0566
12	Graversfors	&&&&&&&&&&&&0560.&&&&&0560
13	Eksund	&&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0500
14	Berga	&&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275
15	Marbystrand	&&&&&&&&&&&&0255.&&&&&0255
16	Simonstorp	&&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242
17	Herstadberg	&&&&&&&&&&&&0236.&&&&&0236
18	Djurön	&&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235
19	Kvarsebo	&&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203

Styre och politik

Styre

Under mandatperioderna 2014–2018 och 2018–2022 styrdes kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.^[21] Koalitionen, som fick namnet Kvartetten, var först en majoritetskoalition och därefter en minoritetskoalition med stöd av Miljöpartiet i budgetfrågor.

Efter valet 2022 bildade Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna en ny minoritetskoalition under namnet Borgerlig samverkan. Med stöd av Sverigedemokraterna har Borgerlig samverkan en majoritet i kommunfullmäktige, med 45 av 85 ledamöter, inför budgetomröstningar.^[22]^[23]^[24]

Politiskt styre i Norrköping (ofullständig)
År	Partier
1994-1998^[25]	S	V
2010–2014^[26]	S	MP	V
2014–2018^[27]	S	FP	C	KD
2018–2022^[21]	S	C	L	KD
2022–(2026)^[22]	M	KD	L

Kommunfullmäktige

Presidium

Kommunfullmäktiges presidium 2022–2026
Ordförande	M	Anna Sotkasiira Wik
Förste vice ordförande	M	Simon Johansson
Andre vice ordförande	S	Irma Görtz

Mandatfördelning 1970–2022

Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga kommunval. Partiet hade även egen majoritet från och med valet 1970 till och med valet 1973 samt från och med valet 1982 till och med valet 1985. Näst största parti var Folkpartiet i valet 1970, Centerpartiet i valen 1973 till 1976 och Moderaterna i valen 1979 och framåt.

Nedanstående tabell presenterar mandatfördelning i kommunfullmäktige till följd av allmänna val 1970–2022. Under mandatperioden kan dock mandatfördelningen ha varierat till följd av partibyten, avhopp och så kallade politiska vildar.

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

3

43

11

43

11

79

87,3

64

15

1973

3

43

19

6

14

43

19

6

14

85

89,5

65

20

1976

3

42

17

8

15

42

17

8

15

85

89,4

63

22

1979

5

42

11

8

19

5

42

11

8

19

85

87,8

59

26

1982

5

45

9

4

22

5

45

9

4

22

85

88,9

55

30

1985

4

43

6

10

22

4

43

6

10

22

85

87,2

56

29

1988

4

39

5

8

9

1

19

4

39

5

8

9

19

85

82,5

47

38

1991

4

34

1

4

5

8

7

22

4

34

4

5

8

7

22

85

83,4

54

31

1994

4

42

4

5

4

2

24

4

42

4

5

4

24

85

83,7

48

37

1998

9

34

4

2

3

8

23

9

34

4

8

23

85

76,74

50

35

2002

7

35

4

2

4

8

7

18

7

35

4

8

7

18

85

76,41

49

36

2006

5

32

5

2

5

6

23

5

32

5

6

23

85

78,96

52

33

2010

5

31

7

4

6

4

24

5

31

7

4

6

4

24

85

81,22

48

37

2014

5

29

5

1

10

4

6

4

21

5

29

5

10

4

6

4

21

85

82,97

50

35

2018

7

26

3

14

5

20

7

26

14

5

20

85

83,68

46

39

2022

8

25

3

15

4

5

21

8

25

15

4

5

21

85

79,28

46

39

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter, varav en ordförande och två vice ordförande, samt tretton ersättare. Under mandatperioden 2022–2026 har den styrande koalitionen med samverkansparti sju av de tretton ledamotsplatserna. I den styrande koalitionen har Moderaterna tre ledamöter och Kristdemokraterna och Liberalerna har en ledamot vardera. Samarbetspartner Sverigedemokraterna har två ledamöter medan Socialdemokraterna har tre ledamöter och Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.^[28]

Kommunstyrelsens presidium 2022–2026
Ordförande	M	Sophia Jarl
Förste vice ordförande	KD	Eva-Britt Sjöberg
Andre vice ordförande	S	Olle Vikmång

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn		Tillträdde	Avgick
S	Manne Jarméus ^[a]	1970	1976
S	Karl Erik Wernersson	1976	31 december 1988
S	Kaj Krantz	1 januari 1989	31 oktober 1991
M	Stefan Hagfeldt	1 november 1991	31 oktober 1994
S	Kjell Norberg	1 november 1994	25 februari 2000
S	Gunnel Gennebäck ^[b]	27 april 2000	26 april 2001
S	Mattias Ottosson	15 juni 2001	31 oktober 2010
S	Lars Stjernkvist	1 november 2010	30 november 2020
S	Olle Vikmång	1 december 2020	17 oktober 2022
M	Sophia Jarl ^[c] ^[30]	17oktober 2022

Övriga nämnder

Med undantag av kommunstyrelsen och revisionen löper nämndernas mandatperioder fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum.^[31] Nedan presenteras nämndernas presidium perioden 1 januari 2019–31 december 2022.

Nämnd	Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden	KD	Eva-Britt Sjöberg	S	Senad Mutic	M	Sten Alstander
Byggnads- och miljöskyddsnämnden	S	Lars Karlsson	KD	Tomas Tekmen	M	Lina Alm
Kultur- och fritidsnämnden	S	Olle Johansson	C	Lars-Olof Johansson	M	Sylvia Nilsson
Socialnämnden	S	Maria Sayeler	L	Monica Holtstad	M	Patrik Palm
Samhällsplaneringsnämnden	L	Reidar Svedahl	S	Claes Nöid	M	Christer Frey
Tekniska nämnden	C	Karin Jonsson	S	Åsa Sköldestig	M	Anna Sotkasiira Wik
Utbildningsnämnden	S	Kikki Liljeblad	L	Håkan Wetell	M	Ingrid Cassel
Valnämnden	S	Inger Petersson	S	Jerry Wiklund	M	Christina Brusén
Vård- och omsorgsnämnden	S	Andreas Bohlin	KD	Erik Tingberg	M	Mia Vargö
Överförmyndarnämnden	S	Lena Wass	M	Christina Blomqvist

Internationella relationer

Norrköpings kommun var i början på 2020-talet medlemmar i fyra internationella nätverk – Unescos nätverk för kreativa städer, EUniverCities Network, Sweden Emilia Romagna Network och Nordic City Network.^[32]

På 1940-talet inledde kommunen samarbete med de nordiska vänorterna Tammerfors i Finland, Odense i Danmark och Trondheim i Norge. Senare har även orterna Kopavógur på Island och Klaksvik på Färöarna inkluderats i samarbetet. Orterna har ett tätt samarbete. Exempelvis bedrivs erfarenhets- och kunskapsutbyte och man skapar möten mellan elever och lärare. Lokala projekt kan också med hjälp av vänortskontakten enklare expandera till vänorterna, så som Stadium Sportscamp till Tammerfors. Kommunen kan ge föreningsbidrag för utbyte med vän- och samverkansorter. Förutom de nordiska vänorterna har kommunen haft vänortssamarbete med tyska Esslingen am Neckar sedan 1960-talet. Det finns också samverkansavtal med Riga i Lettland och Linz i Österrike.^[33]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

År 1674 startar verksamheten vid Kolmårdens marmorbruk. En av de första beställningarna är marmorkrubbor till det kungliga stallet på Helgeandsholmen i Stockholm. År 1677 anlades ett segelduks- och buldansväveri vid Rodga säteri i Simonstorps socken. Som mest försörjdes 500 hushåll av verksamheten, som pågick ända fram till 1852. Fram till 1845 gick svenska folket mest klädda i yllekläder, men från och med nu så blev bomullskläder vanligare. Bomull var billigare än ull, och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. Det var då som fabrikör Hjalmar Leopold startade Torshags Bomullsspinneri i Åby vid Torshag.^{[källa behövs]}

Industrin, i synnerhet textilindustrin, slog igenom i kommunen under 1800-talet och vissa perioder stod kommunens industrier för 80 procent av rikets textilproduktion. Efter andra världskriget ledde hård konkurrens från andra länder till att textilindustrin i princip avvecklades under åren fram till 1970-talet. Senare ersattes dessa med andra typer av industrier, så som pappers- och förpackningsindustri, elektronik, geoinformatik, logistik, informationsteknologi och ytbehandlingsprocesser. Bland dessa märks företag som pappersbruken Holmen Paper AB och BillerudKorsnäs AB. Kunskapsintensiva företag hittas vid Norrköping Science Park som är beläget vid Campus Norrköping. Kommunens näringsliv relaterar också starkt till samfärdselsektorn med en av landets största oljehamnar och statliga verk som Sjöfartsverket och Luftfartsverket. Andra myndigheter i kommunen är Kriminalvården, Migrationsverket och SMHI.^[11]

Turism

År 1965 invigdes Kolmårdens djurpark under ledning av Ulf Svensson. Parken blev senare Nordens största djurpark och lockade i början av 2020-talet omkring 700 000 besökare per år.^[34]

Infrastruktur

Transporter

Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4 och från Norrköping utgår E22 i sydöstlig riktning, riksväg 51 i nordvästlig riktning samt riksväg 55 och riksväg 56 norrut. Från Norrköping och österut sträcker sig länsväg 209 österut och i kommunens södra del avtar länsväg 215 åt nordväst från europavägen.

3 juli 1866 invigdes järnvägen till Katrineholm och Stockholm, förutom i Norrköping stannade tågen även i Kimstad, Eksund, Fiskeby, Åby, Graversfors och Näkna. År 1915 invigdes SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Nya stationer byggdes längs banan, bland annat vid Getå och Krokek.

Från nordöst till sydväst sträcker sig också Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Östgötapendelns regiontåg mot Linköping och Tranås respektive Motala samt regiontåget Uven-tåget mot Västerås och Sala via anslutningen järnvägslinjen Sala–Oxelösund norrut. Genom södra delen av kommunen sträcker sig Göta kanal i väst-östlig riktning.

Utbildning

År 2022 fanns ett 50-tal kommunala grundskolor varav 12 hade högstadie.^[35] Därtill fanns 11 fristående grundskolor, varav alla utom en hade högstadie.^[36] Det fanns samtidigt åtta kommunala gymnasium, däribland De Geergymnasiet och Ebersteinska gymnasiet,^[37] och 10 fristående gymnasier. Himmelstalundsgymnasiet drivs av Region Östergötland.^[38]

Campus Norrköping är en del av Linköpings universitet, och där studerade omkring 5000 studenter år 2022.^[39] Sedan 2019 utbildas läkarstudenter vid Vrinnevisjukhuset.^[40] År 2021 var andelen personer i åldersgruppen 25-64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning 25,3 procent, vilket var lägre än genomsnittet för Sverige där motsvarande siffra var 29,6 procent.^[41]

Sjukvård

År 1988 invigdes Vrinnevisjukhuset i Norrköping, som i början av 2020-talet hade omkring 2400 anställda. På sjukhuset bedrevs "barnakut, förlossningsvård och specialistkliniker inom ett stort antal medicinska områden".^[40]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 144 938 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 10:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Norrköpings kommun 1970–2020^[42]

År			Folkmängd
1970			120 959
1975			119 169
1980			119 238
1985			118 567
1990			120 522
1995			123 795
2000			122 199
2005			124 642
2010			130 050
2015			137 035
2020			143 478

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 229, eller 23,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 135 283 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 403, eller 16,55 % av befolkningen (hela befolkningen: 123 303 den 31 december 2002).^[43]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Norrköpings kommun 135 283 personer. Av dessa var 23 135 personer (17,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[44]

Födelseland^[44]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&0112148.&&&&&0112 148
2	Syrien	&&&&&&&&&&&03121.&&&&&03 121
3	Irak	&&&&&&&&&&&02406.&&&&&02 406
4	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&02136.&&&&&02 136
5	Finland	&&&&&&&&&&&02101.&&&&&02 101
6	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01748.&&&&&01 748
7	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01582.&&&&&01 582
8	Somalia	&&&&&&&&&&&01327.&&&&&01 327
9	Sydamerika	&&&&&&&&&&&01301.&&&&&01 301
10	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&01243.&&&&&01 243
11	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0990.&&&&&0990
12	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0840.&&&&&0840
13	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0838.&&&&&0838
14	Polen	&&&&&&&&&&&&0640.&&&&&0640
15	Thailand	&&&&&&&&&&&&0521.&&&&&0521
16	Iran	&&&&&&&&&&&&0485.&&&&&0485
17	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0478.&&&&&0478
18	Norge	&&&&&&&&&&&&0295.&&&&&0295
19	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0283.&&&&&0283
20	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0229.&&&&&0229
21	Danmark	&&&&&&&&&&&&0222.&&&&&0222
22	Kina	&&&&&&&&&&&&0221.&&&&&0221
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&053.&&&&&053
24	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&035.&&&&&035
25	Island	&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09

Kultur

Kulturarv

År 2022 fanns 5183 fornlämningar, som hittats i kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.^[45]

Det område där Norrköpings kommun nu breder ut sig var täckt av is under istiden, ungefär 50 000–11 000 f.Kr. Den plats där Norrköping ligger var då täckt av vatten. Så småningom sökte sig människor till trakten, och det finns fynd av enkla yxor från Smedby, Borgsmon och Hultsbruk.

Från bronsåldern finns ett stort antal hällristningar. Exempelvis finns ett av Sveriges förnämsta hällristningsområde mellan centralorten och sjön Glan, med mer än 7000 ristningar. Andra fynd från bronsåldern inkluderar bronsyxor, svärd, halsringar och andra smycken. Vid Motala ström har även en lämning efter en boplats som inkluderade 30 byggnader hittats.^[46] Människorna som skapade hällristningarna antas ha haft en högtstående kultur som bland annat var duktiga på konsthantverk. En av de arkeologer som utforskade dessa 1903 var den dåvarande prinsen, Gustaf Adolf, detta blev hans första självständiga arkeologiska arbete. Alla hällristningar är ännu inte kartlagda. Motiven togs från människornas omgivning, många föreställer skepp, djur, människor, vapen, fyrekriga hjul, solsymboler, fiskeredskap samt djur av olika slag. På den tiden stod havsytan 15 meter högre än idag så hällristningarna låg nästan direkt vid kanten av Strömmen.

Det finns många fornlämningar från järnåldern, till exempel gravfält, stensättningar och fornborgar. Vid Fiskeby har man hittat ett gravfält med mer än 500 gravar i lager på varandra. Troligtvis har platsen använts som begravningsplats från bronsåldern ända fram till vikingatid.

Historieskrivaren Saxo Grammaticus skrev i boken Gesta Danorum om Bråvalla slag, som påstås ha utspelats under 700-talet. Det finns dock inget som tyder på att slaget ägt rum.^[47]

Kommunsymboler

Kommunvapen

Blasonering: I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple.

S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Denna bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974.

Logotyp

Kommunen använder numera vanligen en logotyp bestående av ett stiliserat "N" i olika färger, framtaget 1984 i samband med en tävling inför att staden Norrköping firade 600-årsjubileum. Logotypen designades av konstnären Curt Dahlén, som vann tävlingen. Då logotypen för firandet fick stort genomslag antog kommunfullmäktige symbolen som logotyp och kommunsymbol 1985. Typografin i N-logotypen har ändrats två gånger, 1997 och 2007.^[48]

Ovanligt nog används denna logotyp även på kommungränsskyltarna i stället för vapnet. "Guld-Olle", som kommunvapnet ofta kallas, används dock alltjämt på spårvagnarna.

Kommunfågel

År 2014 valde Östergötlands ornitologiska förening (Ögof) ut en fågel per kommun i länet. Där Norrköpings kommun direkt nappade. Inledningsvis tilldelades kommunen ängshök, något som refuserades av kommunen som istället tilldelades kungsfiskare.^[49]

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Jarméus var drätselkammarens ordförande från 1955, innan kammaren bytte namn till kommunstyrelsen.
^ Gennebäck tillträdde mitt under mandatperioden, efter att Norberg avlidit, och blev då den första kvinnan på posten som kommunstyrelsens ordförande.^[29]
^ Jarl blev därmed första kvinna att väljas till uppdraget efter allmänna val.^[29]

Noter

^ Bra slogan guld värd för kommunen, Sydsvenskan, 15 juli 2007, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”SFS 2011:1530 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2011/1500-1599/d_981797-sfs-2011_1530-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
^ [a b] ”Norrköping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norrk%C3%B6ping. Läst 9 juli 2022.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022.
^ [a b] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/sok.html. Läst 10 juli 2022.
^ ”Naturreservat”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/se-och-gora/friluftsomraden/naturreservat. Läst 10 juli 2022.
^ ”Kopparholmarna naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/kopparholmarna-naturreservat.html. Läst 10 juli 2022.
^ ”Esteröns naturreservat”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/se-och-gora/friluftsomraden/naturreservat/esterons-naturreservat. Läst 10 juli 2022.
^ ”Korpberget naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/korpberget-naturreservat.html. Läst 10 juli 2022.
^ ”Bråvikenbranten naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/bravikenbranten-naturreservat.html. Läst 10 juli 2022.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ [a b] Sveriges Radio, 18 september 2018: Kvartetten fortsätter styra i Norrköping Läst 17 oktober 2020
^ [a b] Tersmeden, Carl Bruno (23 september 2029). ”Historisk dag när Norrköping fick maktskifte”. SVT Östnytt. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/historisk-dag-nar-norrkoping-fick-maktskifte. Läst 17 oktober 2022.
^ Jensen, Eva (26 september 2022). ”Så blir SD:s roll i det nya styret i Norrköping”. Norrköpings tidningar. https://nt.se/nyheter/norrkoping/artikel/sa-stort-blir-sds-inflytande-i-nya-politiska-styret-jarl-m-vi-ar-arliga-med-en-gang-till-skillnad-fran-kvartetten/jppdgv6j. Läst 17 oktober 2022.
^ ”Norrköping får ett nytt styre”. Norrköpings kommun. 17 oktober 2022. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221017142404/https://norrkoping.se/nyhetsarkiv/nyheter/2022-10-17-norrkoping-far-ett-nytt-styre. Läst 17 oktober 2022.
^ Andersson, Sten. 2000. Politik och demokrati. I Nilsson, Hans (red.). Norrköpings historia, 1900-talet. Linköping: Centrum för lokalhistoria, sid 345f och 353.
^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 17 januari 2016
^ Sveriges Radio, 13 oktober 2014: Valfrihet med nytt politiskt styre Läst 17 januari 2016
^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Norrköpings kommun”. norrkoping.tromanpublik.se. https://norrkoping.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=788f144f-580a-4e8e-948a-2462ae437349. Läst 23 oktober 2022.
^ [a b] Jensen, Eva (11 oktober 2022). ”Efter åtta år i opposition – nu tar Jarl över makten”. Norrköpings tidningar. https://nt.se/nyheter/norrkoping/artikel/sophia-jarl-om-samarbetet-med-sd-jag-star-trygg-i-mina-varderingar-jag-ar-inte-ett-dugg-radd-for-att-jag-ska-hamna-snett/jo9d1vqj. Läst 17 oktober 2022.
^ Jensen, Eva; Pihlblad, Mikael (17 oktober 2022). ”Första fullmäktige med Borgerlig samverkan vid makten”. Norrköpings tidningar. https://nt.se/nyheter/norrkoping/artikel/klart-jarl-m-vald-till-ny-ks-ordforande-en-stor-dag-for-norrkoping-moderaterna-och-mig-personligen/r3yeog2l. Läst 17 oktober 2022.
^ ”Reglemente för Norrköpings kommuns nämnder : Allmänna nämndreglementet (ANR) KS 2021/0378”. Norrköpings kommun. 31 maj 2021. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221017151806/https://norrkoping.se/download/18.604017f11797e624a1333ab/1625141703500/ANR-2021-05-31.pdf. Läst 17 oktober 2022.
^ ”Internationella nätverk”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/organisation/internationell-samverkan/internationella-natverk. Läst 10 juli 2022.
^ ”Vänorter”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/organisation/internationell-samverkan/vanorter. Läst 10 juli 2022.
^ ”Om Kolmården”. www.kolmarden.com. https://www.kolmarden.com/parken/om-kolmarden. Läst 9 juli 2022.
^ ”Kommunala grundskolor”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/grundskola/kommunala-grundskolor. Läst 10 juli 2022.
^ ”Fristående grundskolor”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/grundskola/fristaende-grundskolor. Läst 10 juli 2022.
^ ”Kommunala gymnasieskolor i Norrköping”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/gymnasieskola/kommunala-gymnasieskolor-i-norrkoping. Läst 10 juli 2022.
^ ”Fristående gymnasieskolor i Norrköping”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/gymnasieskola/fristaende-gymnasieskolor-i-norrkoping. Läst 10 juli 2022.
^ ”Campus Norrköping”. liu.se. https://liu.se/artikel/campus-norrkoping. Läst 10 juli 2022.
^ [a b] ”Vrinnevisjukhuset i Norrköping”. www.regionostergotland.se. Arkiverad från originalet den 10 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220710183900/https://www.regionostergotland.se/Halsa-och-vard/Vara-sjukhus/Vrinnevisjukhuset-i-Norrkoping/. Läst 10 juli 2022.
^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 10 juli 2022.
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 10 juli 2022.
^ Hertz, Ann-Charlotte (1999). Hällristningar i Norrköping– En vägvisare. Informationskontoret, Norrköpings kommun, på uppdrag av Norrköpings stadsmuseum.
^ Harrison, Dick (29 juni 2019). ”Har slaget vid Bråvalla verkligen ägt rum?”. Popularhistoria.se. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/vikingatiden/har-slaget-vid-bravalla-verkligen-agt-rum. Läst 10 juli 2022.
^ ”Logotyp”. Norrköpings kommun. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221007092426/https://norrkoping.se/organisation/mal-for-norrkopings-kommun/varumarke/grafisk-profilmanual/vara-profilelement/var-logotyp/logotyp. Läst 9 juli 2022.
^ Pettersson, Birgitta (27 oktober 2014). ”Tretton kommunfåglar i länet för bättre miljö – Corren”. corren.se. Arkiverad från originalet den 9 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220709211025/https://corren.se/nyheter/tretton-kommunfaglar-i-lanet-for-battre-miljo-7461557.aspx. Läst 9 juli 2022.

Externa länkar

Norrköpings kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Norrköpings kommun.
Bilder & media

[29] Jarméus var drätselkammarens ordförande från 1955, innan kammaren bytte namn till kommunstyrelsen.

[31] Gennebäck tillträdde mitt under mandatperioden, efter att Norberg avlidit, och blev då den första kvinnan på posten som kommunstyrelsens ordförande.^[29]

[32] Jarl blev därmed första kvinna att väljas till uppdraget efter allmänna val.^[29]

[daee69124b11dcd7b55930e32b2bc7da2778186f-1] Bra slogan guld värd för kommunen, Sydsvenskan, 15 juli 2007, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-2] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}

[dd37014d46cb8506b1846f47bc0a25274a61be36-3] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-4] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-5] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-6] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-7] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[8] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[9] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[10] ”SFS 2011:1530 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2011/1500-1599/d_981797-sfs-2011_1530-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.

[:1-11] [a b] ”Norrköping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norrk%C3%B6ping. Läst 9 juli 2022.

[SCB_markanvändning-12] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022.

[:2-13] [a b] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/sok.html. Läst 10 juli 2022.

[14] ”Naturreservat”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/se-och-gora/friluftsomraden/naturreservat. Läst 10 juli 2022.

[15] ”Kopparholmarna naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/kopparholmarna-naturreservat.html. Läst 10 juli 2022.

[16] ”Esteröns naturreservat”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/se-och-gora/friluftsomraden/naturreservat/esterons-naturreservat. Läst 10 juli 2022.

[17] ”Korpberget naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/korpberget-naturreservat.html. Läst 10 juli 2022.

[18] ”Bråvikenbranten naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/bravikenbranten-naturreservat.html. Läst 10 juli 2022.

[19] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[23] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-20] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[SR2018styre-21] [a b] Sveriges Radio, 18 september 2018: Kvartetten fortsätter styra i Norrköping Läst 17 oktober 2020

[SVT_2022-09-23-22] [a b] Tersmeden, Carl Bruno (23 september 2029). ”Historisk dag när Norrköping fick maktskifte”. SVT Östnytt. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/historisk-dag-nar-norrkoping-fick-maktskifte. Läst 17 oktober 2022.

[23] Jensen, Eva (26 september 2022). ”Så blir SD:s roll i det nya styret i Norrköping”. Norrköpings tidningar. https://nt.se/nyheter/norrkoping/artikel/sa-stort-blir-sds-inflytande-i-nya-politiska-styret-jarl-m-vi-ar-arliga-med-en-gang-till-skillnad-fran-kvartetten/jppdgv6j. Läst 17 oktober 2022.

[24] ”Norrköping får ett nytt styre”. Norrköpings kommun. 17 oktober 2022. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221017142404/https://norrkoping.se/nyhetsarkiv/nyheter/2022-10-17-norrkoping-far-ett-nytt-styre. Läst 17 oktober 2022.

[Norrköpings_historia-25] Andersson, Sten. 2000. Politik och demokrati. I Nilsson, Hans (red.). Norrköpings historia, 1900-talet. Linköping: Centrum för lokalhistoria, sid 345f och 353.

[SKLval-26] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 17 januari 2016

[SR2014styre-27] Sveriges Radio, 13 oktober 2014: Valfrihet med nytt politiskt styre Läst 17 januari 2016

[28] ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Norrköpings kommun”. norrkoping.tromanpublik.se. https://norrkoping.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=788f144f-580a-4e8e-948a-2462ae437349. Läst 23 oktober 2022.

[NT_221011-30] [a b] Jensen, Eva (11 oktober 2022). ”Efter åtta år i opposition – nu tar Jarl över makten”. Norrköpings tidningar. https://nt.se/nyheter/norrkoping/artikel/sophia-jarl-om-samarbetet-med-sd-jag-star-trygg-i-mina-varderingar-jag-ar-inte-ett-dugg-radd-for-att-jag-ska-hamna-snett/jo9d1vqj. Läst 17 oktober 2022.

[33] Jensen, Eva; Pihlblad, Mikael (17 oktober 2022). ”Första fullmäktige med Borgerlig samverkan vid makten”. Norrköpings tidningar. https://nt.se/nyheter/norrkoping/artikel/klart-jarl-m-vald-till-ny-ks-ordforande-en-stor-dag-for-norrkoping-moderaterna-och-mig-personligen/r3yeog2l. Läst 17 oktober 2022.

[34] ”Reglemente för Norrköpings kommuns nämnder : Allmänna nämndreglementet (ANR) KS 2021/0378”. Norrköpings kommun. 31 maj 2021. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221017151806/https://norrkoping.se/download/18.604017f11797e624a1333ab/1625141703500/ANR-2021-05-31.pdf. Läst 17 oktober 2022.

[35] ”Internationella nätverk”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/organisation/internationell-samverkan/internationella-natverk. Läst 10 juli 2022.

[36] ”Vänorter”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/organisation/internationell-samverkan/vanorter. Läst 10 juli 2022.

[37] ”Om Kolmården”. www.kolmarden.com. https://www.kolmarden.com/parken/om-kolmarden. Läst 9 juli 2022.

[38] ”Kommunala grundskolor”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/grundskola/kommunala-grundskolor. Läst 10 juli 2022.

[39] ”Fristående grundskolor”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/grundskola/fristaende-grundskolor. Läst 10 juli 2022.

[40] ”Kommunala gymnasieskolor i Norrköping”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/gymnasieskola/kommunala-gymnasieskolor-i-norrkoping. Läst 10 juli 2022.

[41] ”Fristående gymnasieskolor i Norrköping”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/gymnasieskola/fristaende-gymnasieskolor-i-norrkoping. Läst 10 juli 2022.

[42] ”Campus Norrköping”. liu.se. https://liu.se/artikel/campus-norrkoping. Läst 10 juli 2022.

[:0-43] [a b] ”Vrinnevisjukhuset i Norrköping”. www.regionostergotland.se. Arkiverad från originalet den 10 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220710183900/https://www.regionostergotland.se/Halsa-och-vard/Vara-sjukhus/Vrinnevisjukhuset-i-Norrkoping/. Läst 10 juli 2022.

[44] ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 10 juli 2022.

[45] ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[46] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)

[Scbfödelseland-47] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016

[48] ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 10 juli 2022.

[49] Hertz, Ann-Charlotte (1999). Hällristningar i Norrköping– En vägvisare. Informationskontoret, Norrköpings kommun, på uppdrag av Norrköpings stadsmuseum.

[50] Harrison, Dick (29 juni 2019). ”Har slaget vid Bråvalla verkligen ägt rum?”. Popularhistoria.se. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/vikingatiden/har-slaget-vid-bravalla-verkligen-agt-rum. Läst 10 juli 2022.

[51] ”Logotyp”. Norrköpings kommun. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221007092426/https://norrkoping.se/organisation/mal-for-norrkopings-kommun/varumarke/grafisk-profilmanual/vara-profilelement/var-logotyp/logotyp. Läst 9 juli 2022.

[52] Pettersson, Birgitta (27 oktober 2014). ”Tretton kommunfåglar i länet för bättre miljö – Corren”. corren.se. Arkiverad från originalet den 9 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220709211025/https://corren.se/nyheter/tretton-kommunfaglar-i-lanet-for-battre-miljo-7461557.aspx. Läst 9 juli 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[a]

[b]

[c]

[30]

[31]

[32]

[33]

[34]

[35]

[36]

[37]

[38]

[39]

[40]

[41]

[42]

[43]

[44]

[45]

[46]

[47]

[48]

[49]

[29]