New Hampshires guvernör (engelska: Governor of the State of New Hampshire) är det högsta offentliga ämbetet och den främste utövaren av verkställande makt i den amerikanska delstaten New Hampshiresdelstatsstyre (engelska: Government of New Hampshire).[1] Ämbetet är folkvalt av delstatens invånare och mandatperioden är på två år, det finns ingen begränsning i antalet gånger en sittande guvernör kan återväljas.[1]
Ämbetet som New Hampshires guvernör är fastställt i delstatens konstitution.[1] Delstatskonstitutionen beslutades 1783, trädde i kraft 1784 och har ändrats många gånger, senast 2019.[3]
Valbar till guvernör är den som fyllt 30 år och som varit bosatt i delstaten i sju år vid valtillfället.[1] Mandatperioden är på två år, utan någon begränsning antalet gånger en sittande guvernör kan återväljas.[1]
En viktig skillnad, jämfört med USA:s president och andra guvernörsämbeten i USA, är förekomsten i New Hampshire av det verkställandet rådet (engelska: Executive Council of the State of New Hampshire) som består av 5 stycken direktvalda ledamöter, på två åriga mandat, som tillsammans måste godkänna (kontrasignera) de flesta beslut som guvernören tar för att dessa ska träda i kraft.[4] Någon motsvarande kontrollfunktion finns inte någon annanstans i USA.[5][6] Bland de beslut av guvernören som måste godkännas av verkställande rådet är: tilldelningsbeslut av kontrakt med värde överstigande 10 000 amerikanska dollar, utnämningar av fredsdomare, tillsättningar av ledamöter i olika nämnder och styrelser samt förordnande av ämbetsmän liksom beviljande av nåd för personer dömda i delstatens domstolar.[4]
Guvernörens rätt att lägga in veto mot lagförslag från den lagstiftande församlingen samt befälet över delstatens nationalgarde (i delstatlig tjänstgöring) omfattas dock inte av det verkställande rådets godkännande.
Det finns ingen viceguvernör i New Hampshire, vid vakans i guvernörsämbetet övertar senatens president rollen som tillförordnad guvernör.[1]
Historik
Säkerhetskommitténs ordförande 1776–1784
Staten New Hampshire hade ingen guvernör efter självständigheten 1776. Säkerhetskommittén (Committee of Safety) innehade som kollektiv den högsta makten och dess ordförande var mellan 1776 och 1784 Meshech Weare. Titeln president var i bruk från 1784[7] till 1792[8].
De fyra första högsta ämbetsinnehavarna, även Weare efter 1784, var staten New Hampshires presidenter, medan New Hampshire blev delstat i egentlig mening under den tredje presidentens mandatperiod.
Den fjärde presidenten, Josiah Bartlett, tillträdde år 1792 det nya guvernörsämbetet men brukar räknas en gång som nummer 4 trots att han innehade två olika ämbeten under sin tid som innehavare av New Hampshires högsta verkställande ämbete. Även John Langdon innehade bådadera ämbeten, dessutom i olika omgångar.
^”State Constitution” (på engelska). www.nh.gov. State of New Hampshire. 2022. https://www.nh.gov/glance/constitution.htm. Läst 16 januari 2023. ”Established October 31, 1783 to take Effect June 2, 1784 as Subsequently Amended and in Force January 2019”
^Sununu, Chris (2022). ”New Hampshire’s Success Story” (på engelska). www.cato.org. Cato Institute. https://www.cato.org/policy-report/march/april-2022/new-hampshires-success-story. Läst 26 januari 2023. ”Constitutionally, you could say, I am one of the weaker governors. I have an executive council that checks all my contracts. Get this: in New Hampshire, every two weeks, every contract over $10,000 is openly debated with the five executive counselors and the governor in an open and public meeting anybody can come to, and we talk about every single contract. It’s an unbelievable process.”
^”Guide to Law Online: U.S. New Hampshire” (på engelska). Research Guides. Library of Congress. https://guides.loc.gov/law-us-new-hampshire/legislative. Läst 26 januari 2023. ”New Hampshire has a bicameral legislature, named the New Hampshire General Court, which consists of the New Hampshire House of Representatives and the New Hampshire Senate. The House has 400 members representing 204 districts, with members serving a two-year term. The Senate has 24 members representing 24 districts, each serving a two-year term. Members of the General Court do not have term limits.”