Henry Moore var sjunde barnet i en gruvarbetarfamilj. Han var ett stort namn inom modern engelsk skulptur och blev välkänd för sina stora abstrakta skulpturer och hjälpte till att införa en speciell form av modernism i Storbritannien.
Moore blev tidigt inspirerad av grekisk, etruskisk, egyptisk, gammal mexikansk och av primitiv konst samt av Brancusi och Picasso. Han slog igenom på 1930-talet med rent nonfigurativa verk, mjukt rundade urgröpta former kombinerade med strängar.
Henry Moore i Nazityskland
År 1937 beslagtog Propagandaministeriet i Nazityskland vad som fanns av Henry Moore på tyska museer, därför att hans verk definierades som entartete Kunst och sådant skulle inte finnas i landet. Det var fem akvareller, alla utkast till skulpturer, vilka sedermera ingick i ett byte mot ett konstverk ("Künstlergesellschaft in Neapel") tillsammans med 22 teckningar av den konstnärligt fördömde Karl Hofer och en av den lika fördömde surrealistmålarenEdgar Jené. Även ett grafiskt blad beslagtogs, vilket i NS-protokollet är antecknat som "utplånat". En stenskulptur, Female Bust, av Henry Moore fanns på Museum für Kunst und Gewerbe i Hamburg, vilken konsthandlare Bernhard A. Böhmer som värderade godset bytte till sig direkt ur värdedepån efter beslaget. Skulpturens vidare proveniens är "okänd". Utöver detta togs även två teckningar i beslag, skisser till skulpturarbeten, och deras proveniens upphör efter 1940. (En av teckningarna ingick i det omnämnda bytet mot "Künstlergesellschaft in Neapel".)
Senare verk
Henry Moores senare verk är huvudsakligen figurativa: i en halvabstrakt stil med starkt förenklad har han särskilt ofta upprepat motiven "mor och barn" samt "vilande kvinna". Berömda är även hans suggestiva teckningar från Londons skyddsrum under andra världskriget, vilka berättar om bombkrigets ångest och apati.
Henry Moore i Norden
Offentlig skulptur av Henry Moore är relativt sällsynt i Sverige. Den största samlingen i Norden är finländsk och finns på Didrichsens konst- och kulturmuseum i Helsingfors (13 verk).
^SNAC, SNAC Ark-ID: w6wm1gp7, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^ [ab] Smithsonian American Art Museum person-/institutions-ID, Smithsonian American Art Museum person-/institutions-ID: 3392, läs online.[källa från Wikidata]