Göteborgs konstmuseum är Sveriges främsta museum för nordisk1880- och 1890-talskonst.
Dess samlingar omfattar även internationell konst från främst Europa och USA från 1400-talet till nutid. Verksamheten ingår i Göteborgs kulturförvaltning.
Museet skapades i samband med att konstsamlingarna från Göteborgs museum bröts ut för ett eget museum. Med ekonomiska medel bidrog bland annat bankdirektören Jonas Kjellberg, som 1916 donerade SKF-aktier.[8] Under 1917 och 1918 utlystes arkitekttävlingar för gestaltning av Götaplatsen. Planen var att arbetet skulle vara färdigt till Jubileumsutställningen 1923 och att platsen skulle utgöra "en monumental afslutning på Kungsportsavenyn"; det fanns däremot inget krav på ett konstmuseum.[9] Efter den andra tävlingsomgången tilldelades uppdraget arkitektkonsortiet ARES Arvid Bjerke, Ragnar Ossian Swensson, Ernst Torulf och Sigfrid Ericson, men det var bara Bjerke och Ericson som kom att arbeta med projektet.[9] Huvudritningarna började tas fram år 1919, och själva byggarbetet inleddes 1921.[10] Byggnaden stod klar 1923, och fasaden pryddes då med sju träsköldar med motiv som skapats av Carl Milles. Ursprungligen skulle de göras i brons och Sigfrid Ericsson skriver om dem att ’’I den mörknande bronsens kraftiga färg skulle de säkerligen stå vackert mot en grågul tegelyta’’. Troligen hann de inte bli klara i tid, utan man skapade tillfälliga i trä och gips som sedan kunde ersättas[11]. Dessa togs ner 1928, men uppsättningsanordningarna kan fortfarande ses ovan de sju valvbågarna.[12]
Redan på 1930-talet uppstod det behov att öka utställningsytan. Sigfrid Ericson utförde mellan 1938 och 1946 en serie skisser av en ny flygel i tre våningar, vilka idag förvaras vid Arkitektur- och designcentrum i Stockholm.[13] Den tänkta tillbyggnaden, som visade tydliga funktionalistiska drag, skulle placeras vid museibyggnadens sydvästra hörn.[13]
I områdets östra del tillbyggdes 1966–1968, efter ritningar av Rune Falk och WAAB White Arkitektkontor, en större utställningshall i tre etager och en glasad lokal för tillfälliga utställningar, den så kallade Falkhallen (efter namnbyte 2013: Stenahallen) med entré i gatuplan ut mot Götaplatsen.[14] Samtidigt byggdes även lokaler för restaurang, hörsal med mera.[15] Tillbyggnaden erhöll pris för bästa byggnad i Göteborg av Per och Alma Olssons fond 1968.
År 1990 anordnade Chalmersprofessorn Lars Ågren en omdebatterad utställning på Arkitektgalleriet där han visade upp förslag på förbättringar av konstmuseets utställningsytor och entré. Hans vision innehöll bland annat en tillbyggnad i sex våningar som reste sig kring ett halvcirkelformat atrium, som till sin form påminde om Solomon R. Guggenheim Museum i New York. Projektet skulle kräva en flytt av Poseidon och mottog mycket kritik, bland andra av Mårten Castenfors, som liknade det med "entrén till en gravkammare".[16]
Bottenvåningen med entrén färdigställdes i januari 1996 efter en ombyggnation till vilken Stena AB skänkte sju miljoner kronor.[17] Här finns Hasselblad Centers utställningshall, reception, restaurang och butik. Entrégrindarna i järn och brons är gjorda av konstnären Pål Svensson.[18] I anslutning till museet ligger Göteborgs konsthall.[19]
Redan från början hade arkitekterna lagt in en hisstrumma – ett stort gapande hål från källarvåningen till taket – ifall de 164 stegen från Götaplatsen till museets översta våning skulle upplevas som besvärliga. Hissen realiserades först långt senare.[20]
Utställningar och verk
Karl XII:s likfärd (1878, den första versionen) målad i Paris av konstnären Gustaf Cederström. Denna första version av målningen från 1878, med inv.nr GKM 1100, donerades 1938 av Gustaf Werner till Göteborgs konstmuseum. Gustaf Cederström gjorde även en replik av målningen 1884, vilken hänger på Nationalmuseum.
Göteborgs konstmuseum har omfattande samlingar av främst nordiskt sekelskiftesmåleri. Särskilt märks Pontus och Göthilda Fürstenbergs konstsamling i det så kallade Fürstenbergska galleriet. Museets samlingar innefattar även äldre konst från 1400-talet och framåt.[18][21]
Göteborgs museums konstsamlingar utökades genom donationer, bland annat skänkte Göteborgs konstförening 30 målningar och år 1876 testamenterade grosshandlarenBengt Erland Dahlgren flera målningar, samt 250 000 kronor till konstinköp. År 1902 donerades Pontus och Göthilda Fürstenbergs konstsamling. Skeppsredaren Werner Lundqvist donerade från år 1918 bland annat svensk 1700-talskonst. Direktör Gustaf Werner donerade år 1921 RembrandtsRiddaren med falken, vilken skulle följas av flera verk.[18][22] 1938 skänktes Gustaf Cederströms första version från 1878 av Karl XII:s likfärd av affärsmannen Gustaf Werner.
År 1950 bestod museets samlingar av: 1 614 oljemålningar, 484 skulpturer, 2 006 handteckningar och 20 000 grafiska blad till ett värde av 20 miljoner kronor. Cirka 500 konstverk, ungefär 1/4 av hela beståndet, var utlånade för att pryda sjukhus, skolor, expeditionsrum, poliskontor med mera. Antalet besökare var 100 000 per år.[24]
År 2016 omfattar samlingen 900 skulpturer, 3 000 målningar, 10 000 teckningar och akvareller, samt 50 000 grafiska blad.[25]
Skulpturhallen
Skulpturhallen presenterade under lång tid ungefär samma skulpturer, bland annat Carl MillesIndianhuvud i onyx. 2011 arrangerades utställningen om. Kvar av de äldre verken är skulpturen Ingeborg av svensk-danska Gerhard Henning, Ryttare i brons av Marino Marini och Familjegrupp av Henry Moore. Nya tillskott är bland andra Cajsa von ZeipelsSeconds in Ecstasy och Ulf RollofsBälg IV.[26][27][28]
Sergelgalleriet
Sergelgalleriet rymmer skulpturer, byster och medaljonger av Johan Tobias Sergel, en av Sveriges främsta 1700-talsskulptörer.[29]
Europeisk konst 1400- till 1600-tal
Den äldre konsten på museet domineras av religiösa motiv, så som Ludovico BreasTronande Madonna. Lucas Cranachs Salome representerar den nordeuropeiska renässansen. Paris Bordones Jupiter och Io,[30] vilka visar hur man i Venedig under det sena 1500-talet inspirerades av de stora mästarnas (bland andra Michelangelo) manér. Därför kallas stilen manierism.
Här finns även holländsk och flamländsk konst från 1600-talet som representeras av RembrandtsRiddaren med falken, Peter Paul Rubens med verk som Konungarnas tillbedjan och Henrik IV av Frankrike vid belägringen av Amiens och Jacob Jordaens som målat Satyren i bondens hus.[31][32] Samlingen innehåller även målningen Sångare av Hendrick Terbrugghen.
Rembrandts Riddaren med falken finns på Göteborgs konstmuseum.Nederländska rummet, fotograferat i mars 1925.
I Rembrandtrummet finns Riddaren med falken, som är ett av Rembrandts mer betydande sena verk från omkring 1661. I salen finns samtida verk, förutom en målning från Rembrandts skola även verk av bland andra Anthonis van Dyck, Juriaen Ovens, samt stillebenmåleri från 1600-tal till nutid.[31]
Göteborgs konstmuseum har Sveriges främsta samling med konst från det nordiska sekelskiftet 1900, till stor del tack vare Fürstenbergska galleriet. Men även utanför Fürstenbergska galleriet finns en betydande samling sekelskifteskonst. Denna spänner från 1880-talets naturalism och friluftsmåleri, en period då de så kallade opponenterna tog intryck av den franska konsten. Här återfinns exempelvis Porträtt av Venny Soldan-Brofeldt målad av Hanna Pauli,Anders ZornsUte, och Carl Fredrik HillsBlommande fruktträd, liksom Christian KrohgsSömmerska.[35][36]
Grafik- och teckningssamlingen tillhör landets största efter Nationalmuseum och innehåller omkring 50 000 verk från 1400-tal till nutid. Samlingen har till stor del tillkommit genom donationer.[48] Samling med verk på papper innehåller bland annat teckningar och träsnitt av Torsten Billman som verkade i Göteborg.[49] Huvudparten av Billmans träsnitts-stockar finns hos museet.
På museitrappan står kopior av fyra antika skulpturer och på etagerna framför museet finns Carl Milles skulpturer Danserskorna och Vingarna.
Konststöld – Flicka i vitt av Matisse
Den 19 maj 1973 stals målningen Flicka i vitt av Henri Matisse[51] som på den tiden värderades till 1–2 miljoner kronor. Duken hade skurits ut ur ramen men en bit blev kvar i ramen, bland annat den med signaturen.[52] Konstverket målades 1919 och är fortfarande försvunnet. Samtidigt hade man försökt att skära ut och stjäla målningarna Olivskog av Vincent van Gogh och Allé av Paul Cézanne men detta hade misslyckats.[53]
Vänföreningar
Vänföreningen Föreningen Konstmuseets Vänner grundades år 1942 och köper in konst till museet. Föreningen Barnboksbildens vänner bildades år 1989 och har genom donationer av original till nordiska barnboksillustrationer bidragit till att museets samlingar omfattar över 2 000 bilder av omkring 70 svenska och nordiska konstnärer.[54]
Museichefer
Fram till 1925, då Göteborgs konstmuseum öppnade vid Götaplatsen, avser listan intendent för Konstavdelningen i Göteborgs Museum:[55]
^Nilsson, Isabella (2014). ”Göteborgs konstmuseum. Inledning”. i Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze. Samlingen. Göteborgs konstmuseum. Göteborgs konstmuseum. sid. 21. Libris16582864. ISBN 9789187968839
^”Samlingen Moderna Museet”. http://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/samlingen/. Läst 6 oktober 2016. ”"Moderna Museets samling omfattar idag ca 6000 målningar, skulpturer och installationer, ca 25 000 akvareller, teckningar och grafiska blad, ca 400 konstvideor och filmer samt ca 100 000 fotografier (från fotografiets födelse till idag)."”
^Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson (1979) Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola, s:190
^Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris2901636. ISBN 91-89088-04-2
^Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 1, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1951 ISSN 0039-7237, s. 15
^Arvidsson Kristoffer, Dahlström Per, Hyltze Anna, red (2014). Samlingen: Göteborgs konstmuseum. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. Libris16582864. ISBN 9789187968839
^Gavel, Jonas (1992). ”Göteborgs Konstmuseum och dess samlingar. Bland grosshandlare och frisinnade”. i Håkan Wettre. Göteborgs konstmuseum dess historia och samlingar. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 6–25. Libris7768016. ISBN 9187968134
^Boström, Hans-Olof (2012). ”Fürstenbergska galleriet”. i Kristoffer Arvidsson, Jeff Werner (på svenska/engelska). Fådda och försmådda. Samlingarnas historia vid Göteborgs konstmuseum. Skiascope 5. Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 234–290. Libris13481740. ISBN 978-91-87968-79-2
^Hjelm, Camilla (2012). ”På papper. Grafik- och teckningssamlingen”. i Kristoffer Arvidsson, Jeff Werner (på svenska/engelska). Fådda och försmådda. Samlingarnas historia vid Göteborgs konstmuseum. Skiascope 5. Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 430–502. Libris13481740. ISBN 978-91-87968-79-2
^Gavel, Jonas (1992). ”Göteborgs Konstmuseum och dess samlingar. Bland grosshandlare och frisinnade”. i Håkan Wettre. Göteborgs konstmuseum dess historia och samlingar. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 6–25. Libris7768016. ISBN 91-87968-13-4
Hagelqvist, Stina (2015). ”Från tempel till fabrik. Göteborgs konstmuseum som konvergens- och konfliktyta”. i Kristoffer Arvidsson (på svenska/engelska). Konstmuseiarkitektur. Skiascope 7. Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. Libris18429634. ISBN 9789187968921
Arvidsson, Kristoffer (2012). ”Donatorernas museum? Göteborgs konstmuseum från grosshandlare till sponsorer”. i Arvidsson Kristoffer, Werner Jeff (på svenska/engelska). Fådda och försmådda: samlingarnas historia vid Göteborgs konstmuseum = Received and rejected : the history of the collections at the Gothenburg Museum of Art. Skiascope, 2001-872X ; 5. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. Libris13481740. ISBN 978-91-87968-79-2
Vidare läsning
Göteborgs konstmuseum : [dess historia och samlingar]. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. 1992. Libris7768016. ISBN 91-87968-13-4
Fådda och försmådda : samlingarnas historia vid Göteborgs konstmuseum = Received and rejected : the history of the collections at the Gothenburg Museum of Art. Skiascope, 2001-872X ; 5. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. 2012. Libris13481740. ISBN 978-91-87968-79-2
Hängda och utställda : om hängningarnas och utställningarnas historia på Göteborgs konstmuseum = Permanent hangings, temporary exhibitions : on the history of collection display and exhibitions at Göteborg Museum of Art. Skiascope, 2001-872X ; 1. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. 2009. Libris11436573. ISBN 91-87968-64-9
Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 60–61. Libris7611738. ISBN 91-7156-114-5
Wiberg, Totte; Berg, Håkan (2009). Fürstenbergska galleriet : mecenatparet, konstnärerna och samlingen. Sävedalen: Warne. Libris11354426. ISBN 978-91-85597-20-8
