Annedal fick sitt namn efter den herrgård (som fram till 1870-talet låg ungefär vid Västergatan 2 i kv. 2 Päronet, norr om Spekebergsängen.[3] Herrgården, eller landeriet, kallades Anneberg efter dåvarande ägaren, handelsmannen Hans Andersson Swebelius (död 1791) fru Anna Hedvig, född Moberg. Herrgården fick alltså heta Anneberg och Spekebergsängen kallades "Anne Dahl" redan 1786 (Annedahl 1819).[4]
Fram till början av 1870-talet fanns här mest ängs- och betesmark, förutom i närheten av Nilssonsberg där markerna var uppodlade. Innan stadsdelen fick sitt namn låg den oreglerade så kallade Albostaden söder och sydost om Nilssonsberg.[5] Annedal tillhörde historiskt Örgryte och låg på Älvsborgs Kungsladugårds[6] och Krokslätt Norgårdens ägor.
Vid ett laga skifte den 23 december 1863, skildes den 818 662 kvadratfot stora hemmansdelen från det övriga hemmanet.[7] Genom ett kungligt brev den 3 november 1870 stadgades att 3/80 mantal av frälsehemmanet Krokslätt Nordgården "... före innevarande års utgång... " skulle skiljas från Örgryte socken och införlivas med Göteborgs stads område.[8]
Staden köpte också egendomen Ryet i de södra delarna av det blivande Annedal och en stadsplan upprättades för hela området samma år. På förslag av tillförordnade stadsingenjören Brandel beslöt stadsfullmäktige den 28 november 1871 att stadsdelens namn skulle vara Annedal. Förstaden Annedal bestod av jordegendomarna Eden och Ryet. År 1872 godkändes den stadsplan för området som Robert Söderqvist uppgjort.
Den 28 september 2021 skedde ett sprängdåd i ett lägenhetshus på en adress vid Övre Husargatan, där ungefär 140 lägenheter fick evakueras.[9]
De allra första landshövdingehusen i kvarteret Ananasen byggdes 1876-1881, och en nyhet för den tiden var att flera hus uppfördes av byggnadsföreningar och bostadsbolag. Vid Seminariegatan byggdes de första arkitektritade landshövdingehusen i nationalromantisk stil.
Vid Rygatan 16 i Annedal öppnades Sveriges första "Änkehem", den 19 januari 1909.[11]
Rivning och nybyggnation
1961 började hus köpas upp för så kallad sanering i Annedal och 1967 revs bebyggelsen på Nilssons berg. Fyra år senare antogs den hårt kritiserade stadsplanen, varefter det övriga Annedal började rivas från norr till söder. All träbebyggelse var i princip borta år 1973. De äldre hus som bevarades var alla byggda i rött tegel. Det var Robert Dicksons stiftelses bostäder, Annedalsskolan, samtliga byggnader som Göteborgs Arbetarebostadsaktiebolag uppförde på östra sidan om Carl Grimbergsgatan samt ett enda av de hus nämnda bolag byggde väster om Carl Grimbergsgatan. Det sistnämnda är idag föreningshuset Annedalshuset som inrymmer Annedals lägenhetsmuseum på Brunnsgatan 14.
I stället uppfördes omkring 1 800 lägenheter i 8-vånings lamellhus.[12] De kvarvarande landshövdingehusen och villorna vid Linnéplatsen revs dock först i början av 1980-talet.
Annedals församling och distrikt
Annedals församling, som även omfattar bland annat stadsdelen Guldheden, har 17 102 invånare (2009).[13] Stadsdelen hade 3 889 invånare år 1977.[14]
1 januari 2016 inrättades distriktetAnnedal, med samma omfattning som Annedals församling hade 1999/2000, och vari denna stadsdel ingår.
Ortnamn och gatunamn
Bergen mellan Annedal och Landala kallades för Stora Bulleråsen på 1600-talet.[15]
I samband med ändringar av stadsplanen kring Nilssonsberg tillhör nu alla byggnader där kvarteret Körsbäret och tidigare kvarter i området såsom N:o 1 Äpplet, N:o 14 Oliven och N:o 24 Slånbäret har utgått. I den södra delen av stadsdelen har också många kvarter försvunnit efter uppförandet av de gula tegelhus som ersatte landshövdingehusen.
Gator
Brunnsgatan Annedal ca 1973
Gator, torg, trappor med mera. Helt eller delvis inom stadsdelen.
(Albogatan. Fick sitt namn 1872. Utgången i samband med de omfattande saneringarna av stadsdelen.)
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
^Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 228
^Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
^Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 844
^Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II - ortnamnen på Göteborgs Stads område, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1925 s. 2
^Karta öfver Göteborg sammandragen efter äldre och nyare kartor år 1872 af Rob. Söderqvist, Göteborgs stad: search.arkivnamnden.org/repository/kartor/centrum/FIa5681.djvu
^Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1868, N:is 1 - 35, Göteborg 1868, N:o 26, s. 6.
^Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut, Esbjörn Janson, Göteborgs Fastighetskontor, Göteborg 1988 ISBN 91-7970-264-3, s. 77, 79-80
^Garellick, Robert (1997). Göteborg före grävskoporna. Ett bildverk. sid. 10
^Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 394
^Göteborgs utbyggnad : några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria. Utveckling och planering i industriregioner, 99-0460320-0 ; 3. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. 1977. sid. 54. Libris447535
^Göteborgsguiden, Svenska Turistföreningen & Göteborgs Stads informationsavdelning 1979, s. 251
^Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 189f, "Detalj ur J. Rodenburgs befästningsplan av år 1639." Fortifikationsarkivet.
^Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad.. Göteborg: Lindgren & söner. 1923. Libris1472782, s. 9
^Karta över Göteborg i 20 blad, skala 1:4 000 ; (Annedal); Blad N:o 55, upprättad år 1923 av Arvid Södergren
^Annedal, Gösta Carlsson, Warne Förlag, Partille 2004 ISBN 91-86425-61-7, s. 163f
^Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7
Enmark, Romulo (1984). ”Bo och leva i Annedal - kvarteret Ananasen”. För hundra år sedan : skildringar från Göteborgs 1880-tal (1984): sid. 140-158 : ill.Libris10103282
Enmark, Romulo (1986). Mamma pappa barn : om en arbetarbefolkning i Göteborg. [1]. Skrifter från Etnologiska föreningen i Västsverige, 0283-0930 ; 1. Göteborg: Etnologiska fören. i Västsverige. Libris575673
Enmark, Romulo (1987). Mamma pappa barn : om en arbetarbefolkning i Göteborg. 2, Arbetarfamilj i empiri och teori. Skrifter från Etnologiska föreningen i Västsverige, 0283-0930 ; 2. Göteborg: Etnologiska fören. i Västsverige. Libris575674. ISBN 91-85838-04-7
.jpg)
