Namnet Björlanda är känt sedan 1381, då det skrevs Biorland, Byorland i slutet av 1300-talet, Biærlandsogen 1499, Bureland i mitten av 1600-talet och slutligen Björlanda under 1800-talet. Betydelsen anses vara av ordet bjur med betydelsen kilformigt markstycke, av den å som rinner genom kyrkbyn och bildar flera kilformiga uddar. Även betydelsen bjur som i bäver förekommer.[4]
Hisingens äldsta boplats
En boplats från äldre hensbackakultur, daterad cirka 8 500 år före Kristus, är belägen i Björlanda socken, 1,6 kilometer syd- sydväst om Björlanda kyrka, cirka 500 meter väster om Kongahällavägen. Undersökningsområdet ligger cirka 36 meter över havet i en liten sadeldal mellan två bergshöjder. Berget norr om sadeldalen är betydligt högre än berget söder om. När boplatsen låg nere vid stranden, utgjorde det södra berget ett utmärkt skydd mot det öppna havet åt söder. Boplatsen låg då långt ut i havet i den arkipelag som fanns i området vid slutet av den senaste istiden. Då strandlinjen låg 35 meter över nuvarande nivå har boplatsen legat på södra stranden av en ö, med endast få öar söder och väster därom. Precis väster och öster om boplatsytan har det funnits skyddade vikar och därför varit ett lämpligt boplatsläge i den mellanliggande dalen.
Hela undersökningsområdet är cirka 1 000 kvadratmeter, och boplatsytan var inte större än cirka 150 kvadratmeter. Man har påträffat rikligt med fynd i form av redskap och avfall av flinta. Dessutom påträffades enstaka skivyxor, avslag och stycken med tillslagningskant, borrspetsar och övriga kärnor. Troligen har här funnits en grupp människor på 5-10 stycken.[5]
Nyckeltal
Primärområdets utsträckning.
Björlanda
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
^Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10
^Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
^Göteborgs förorter : Från landsbygd till stadsbygd - Från isolerade småkommuner till integrerad storstadsregion, red. Christer Wigerfelt, utgiven av Konsultföretaget GF, Göteborg 1987 ISBN 91-7810-960-4 s. 24
^Gårdar i gränsmark, Lars Nyström, Wezäta, Göteborg 1964 s.18
^Hisingens äldsta boplats, [Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2003:1], red. Ulf Ragnesten, Stina Andersson, Johan Wigforss, Göteborgs stadsmuseum 2003 ISSN 1651-7636
Björlanda socken genom tiderna : en bygdeskildring från. [Björlanda]: [G. Persson]. 1955. Libris1434939
Jonsson, Oscar (1977). Västra Hisingens gamla skolor : en bok om gamla skolor i Björlanda, Torslanda, Rödbo. Göteborg: Sällsk. för folkundervisningens befrämjande inom Göteborgs stift. Libris221692
Nyström, Lars (1964). Gårdar i gränsmark : några anteckningar från Röra och Sörreds byar i Björlanda socken. Göteborg: AB Volvo. Libris1179043
Upptäck Hisingen! : det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2008. sid. 120-121. Libris11221252. ISBN 9789185488971
Wessberg, Werner (1995). Västra Hisingen : en bygd i förvandling. Torslanda: Björlanda-Torslanda hembygdsfören. Libris2115289
