Namnet Fiskebäck förekommer i skriftliga källor första gången 1550 i namnformen Fiskebäch, vidare Fiæskebeck 1565, Feskebeck 1576 med betydelsen bäcken där man fiskar.[2] Bäcken är numera kulverterad, och rinner nästan parallellt med Stora Fiskebäcksvägen ut mot havet.[3]
Bebyggelse
Bebyggelsen i Fiskebäck består idag nästan uteslutande av villor och radhus samt enstaka äldre byggnader. Från början fanns det två bebyggda områden: Södra Fiskebäck (Sörgån') och Norra Fiskebäck (Nole Fiskebäck). Södra Fiskebäck kom senare att heta Lilla Fiskebäck. Troligen är bebyggelsen i norr (Stora Fiskebäck) äldst och Lilla Fiskebäcks tillblivelse ett tecken på utökad uppodling men även att fisket ökade i betydelse vid Fiskebäckens mynning. Ur detta uppstod i början av 1500-talet tre byar, från söder till norr; Lilla Fiskebäck, Fiskebäcks Mellangård och Stora Fiskebäck.[4]
Den moderna fiskehamnen tillkom på 1950-talet genom utfyllning med rivningsmassor från Majorna. Fiskebäck är Sveriges största fiskeläge och fiskarfamiljerna är numera också i flera fall redare.[6] I hamnen finns en isfabrik och en nätfabrik i falurött, som ritades på 1960-talet av arkitekten Voldemars Vasilis.
Småbåtshamn och bad
För filuftslivet finns en stor småbåtshamn med varv och marinbutiker och därintill ligger Fiskebäcksbadet.
Utbildning
Fiskebäcksskolan, som tillkom 1974 och byggdes till på 2000-talet, ligger mitt i ett långsträckt område med radhus och atriumhus längs Fiskebäcksvägen.
Fornminnen
Ovanför badplatsen finns omfattande rösen och stensättningar, som Fiskebäcks vale.
Nyckeltal
Primärområdets utsträckning.
Fiskebäck
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
^Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
^Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 28 >
Upptäck Västra Frölunda!. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2007. sid. 62-66. Libris10604397. ISBN 9789185488940
Vidare läsning
Filadelfiaförsamlingen Fiskebäck-Näset 1923-1963: minnesskrift utgiven med anledning av församlingens 40-årsjubileum. Göteborg: församl. 1963. Libris1242089
Lisberg Jensen, Ole (1989). ”Fiskarna i Fiskebäck”. Unda maris 1986/1988,: sid. 69-111 : ill.. 0349-0335. ISSN0349-0335.Libris8772447
Mannerfelt, Jonas (2013). Hur BIM kan ge ett mervärde i tidiga skeden i byggprocessen : en fallstudie av Fiskebäck Brygga - Arkitektbyrån Design. Examensarbete (LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg), 1651-2197 ; THID-13/5318. Helsingborg: LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg, Lunds universitet. Libris14679812
