Afghansk litteratur skrivs på något av Afghanistans språk, inklusive persiska (kallat dari i Afghanistan sedan 1964), pashto, uzbekiska och tadzjikiska. En stor del av afghansk litteratur är poesi.[1] Under senare år har en stor del av litteraturen författats av författare i exil, ibland med originalpublicering på engelska eller franska.
Historik
Modern afghansk litteratur har sina rötter i den äldre persiska litteraturen. En av de viktigaste litterära verken under den "klassiska perioden" var det rimmade persiska dikteposet Shahnameh ("Kungaboken"), färdigställt år 1010 av Ferdousi.[2]
Ända sedan medeltiden har litteratur och miniatyrmåleri i Afghanistan och Iran tillhört en gemensam kulturtradition. Många afghanska författare publiceras på förlag i Iran. Afghanska författare i exil skriver oftast på persiska.[3]
Den afghanska litteraturen har sedan 1980-talet till stor del skapats i exil. Under senare årtionden har landet upplevt långa strider, under Afghansk-sovjetiska kriget och Afghanistankriget.[3] Däremellan har Talibans styre av landet inneburit utmaningar för landets litteratur.
Khaled Hosseini och Atiq Rahimi är två av senare års mer framstående afghanska författare i exil. Hosseinis debutroman Flyga drake (The Kite Runner) blev uppmärksammad via en filmatisering, och berättelsens beskrivningar av våldtäkt och etniska konflikter ledde 2008 till att filmen förbjöds av regimen i Kabul. Rahimi vann samma år det franska Goncourtpriset för sin debutroman,[3] översatt till svenska som Tålamodets sten.[4]
Framgångarna för de afghanska exilförfattarna har också lett till ett visst uppsving för den litterära scenen i hemlandet. Där har också återvändande författare bidragit till fler förlagsaktiviteter.[5]
Ett ökande antal kvinnor deltar i den nutida afghanska litteraturen, inklusive inom poetiska genrer som ghasel.[6]
Sedan 2016 har unga afghaner som sökt asyl i Sverige publicerat självbiografiska berättelser, romaner och dikter på svenska och engelska.[7]
