Hafez

Hafez
Född1325 (cirka)[1][2]
Shiraz, Iran
Död1389[1][2]
Shiraz, Iran
BegravdShiraz
Andra namnحافظ
SysselsättningPoet, sångtextförfattare, författare[3]
Redigera Wikidata

Shams al-din Mohammad Hafez, (eg. Shams al-Din Mohammad Hafiz Shirazi , persiska: خواجه شمس‌الدین محمد حافظ شیرازی), född cirka 1325, död 1389 eller 1390 i Shiraz i södra Persien, var en persisk mystiker och skald. Goethe betraktade Hafez dikter som verkliga pärlor i världslitteraturen.

Biografi

I sin ungdom studerade Hafez islamisk teologi, persisk litteratur och språk. Under en period var han lärare i korantolkning. Han levde under en orolig period i Persiens historia och beskyddades av flera olika furstar, däribland Shah Shuja. Enligt historikern Daulatshah Samarqandi träffade han Timur Lenk vid dennes erövring av Shiraz.

Verk

Hafez är författare till en lyriksamling, så kallad Divan, som omfattar omkring 500 korta ghaseldikter. Inget egenhändigt manuskript av Hafez finns bevarat och den äldsta version av hans diktsamling som vi har tillgång till är nedskriven av hans lärjunge Mohammed Gulandam. Det bärande temat i Hafez poesi är kärleken, vinet, skönheten och den älskade. Hans livssyn brukar kännetecknas som skeptiskt rörlig: han är på samma gång profan och andlig. Han är en mystiker och samtidigt en hyllare av den jordiska skönheten och kärleken, vinets rus och den älskades sötma. På grund av sin ambivalens kom hans poesi tidigt att användas för att önska sig något, be om vägledning eller om någon annans välfärd.

Divān-e Hāfez, Persien, 1585.

Översättningar och inflytande

Hafez är en portalgestalt i iransk litteratur och kulturliv och har även inspirerat flera muslimska diktare långt utanför Irans gränser, från Bosnien till Bengalen. Den svenske upptäcktsresanden Sven Hedin som besökte Persien vid flera tillfällen kallade Hafez för "österlandets Bellman". Goethe jämförde Hafez med Anakreon och Horatius och betraktade hans dikter som verkliga pärlor i världslitteraturen. Den persiske poeten inspirerade Goethe att skriva Väst-östlig divan. Rabindranath Tagore vallfärdade till Hafez grav i Shiraz och såg honom som sin poetiska förebild.

Hafez poesi finns i sin helhet översatt till flera språk som engelska, franska och tyska. Han har tolkats direkt till svenska av iranisten Ashk Dahlén och Fateme Behros, samt via tyska av Erik Blomberg och Jan Östergren. Ashk Dahléns översättning är den första från det persiska originalet till något skandinaviskt språk.

Hafez i svensk översättning

Om Hafez på svenska

Referenser

  1. ^ [a b] Encyclopédie Larousse en ligne, läs online, läst: 24 maj 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läst: 24 maj 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

v • r
Persisk litteratur
Antiken
Zarathustra (Gatha, ca 1400 f.Kr.) • Pahlavilitteraturen (300- till 900-talet) • Bozorgmehr Bokhtagan (500-talet) • Barbad (600-talet e.Kr.)
Persisk miniatyr med verser av Hafez
Medeltiden
Ruzbeh Pur Dāduē (d. 756) • Rudaki (d. 941) • Daqiqi (d. 980) • Ferdousi (Shahnameh, d. 1020) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (d. 1037) • Manuchehri Damghani (d. 1040) • Hujwiri (d. 1077) • Nizam al-Mulk (d. 1092) • Mohammad Ghazali (d. 1111) • Omar Khayyam (d. 1122) • Ahmad Ghazali (d. 1126) • Hamadani (d. 1131) • Suhrawardi (d. 1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Nezami (d. 1209) • Attâr (d. 1230) • Shams ad-din Tabrizi (d. 1248) • Jalal al-din Rumi (d. 1273) • Fakhr ad-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (d. 1292) • Kermani (d. 1352) • Hafez (d. 1390) • Jami (d. 1492) • Mohammad Fozuli (d. 1556)
Modern tid
Iraj Mirza (d. 1926) • Mohammad Iqbal (d. 1938) • Ahmad Kasravi (d. 1946) • Muhammad-Taqi Bahar (d. 1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (d. 1997) • Nima Yushij (d. 1959) • Sadeq Hedayat (d. 1951) • Bozorg Alavi (d. 1997) • Ahmad Shamlu (d. 2000) • Parvin E'tesami (d. 1941) • Sohrab Sepehri (d. 1980) • Forough Farrokhzad (d. 1967) • Simin Daneshvar (d. 2012) • Bahram Beyzai (1938–) • Goli Taraghi (1939–) • Mina Assadi (1943–) • Hushang Moradi Kermani (1944–) • Shahrnush Parsipur (1946–) • Jila Mossaed (1948–) • Robab Moheb (1953–) • Mana Aghaee (1973–)
Iranister, översättare
och litteraturvetare
Institutioner
v • r
Sufism (taṣawwuf)
Termer
Dervisch · Dhikr · Enneagram · Fakir · Khanaqa · Lataif · Vali
Ordnar
Klassiska sufier
Personer inom sufismen
och sufistudier i modern tid
Auktoritetsdata