Vättle härad (tidigare även Vätle , Vettle och Wädtle ) var ett härad i västligaste Västergötland och tidigare Älvsborgs län inom nuvarande Göteborgs och Lerums kommuner . Häradets areal var 366,63 kvadratkilometer varav 324,97 land. [ 1] Tinget låg i Lerum till 1928 då det flyttade till Alingsås.
I sigillet från 1500-talet avbildas ett oxhuvud som nu går igen i Lerums kommunvapen .
Namnet
Vättle är omnämnt från 1200-talets slut (Vætluhæraði ). Namnet tros kunna vara bildat till ett gammalt ånamn, det fornsvenska Vætla (vattendrag), som kan ha syftat på Lärjeån .[ 2]
Socknar
I Göteborgs kommun
Angered . 1930 överfördes en del av socknen till Göteborgs stad. 1935 överfördes södra Surte till Nödinge socken i Ale härad. 1967 uppgick resten av socknen i Göteborgs stad.[ 3] [ 4] Bergum uppgick 1967 i Göteborgs stadI Lerums kommun
Geografi
Angränsande härader var Ale , Kulling , Bollebygd , Sävedal och Västra Hising .
Området genomkorsas av de båda åarna Säveån och Lärjeån . I nordost finns en flik av Mjörn , den näst största sjön är Aspen . Dalgångarna med odlingsmark vid åarna och sjöarna omgärdas av kuperade skogstrakter. I nordväst utgörs gränstrakterna av vildmarksområdet Vättlefjäll , i väster utgör Göta älv gräns.[ 5]
I Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna Sjöborg avbildad, nära byn Hjällsnäs i Stora Lundby socken.[ 6] sätesgårdar är Floda säteri (Skallsjö),[ 7] [ 8] Nääs slott (Skallsjö),[ 9] [ 10] Ekuddens herrgård (Skallsjö),[ 11] Öjareds säteri (Stora Lundby),[ 12] [ 13] Lärjeholms herrgård (Angered),[ 14] [ 15] Aspenäs säteri (Lerum)[ 16] [ 17] Hede herrgård (Lerum),[ 18] [ 19] Hulans herrgård (Lerum),[ 20] Kolboryds herrgård (Lerum)[ 21] Almekärrs herrgård (Lerum).[ 22] Södra Surte herrgård [ 23] Nödinge socken i Ale härad .
Gästgiverier fanns i Agnesberg (Angered),[ 24] Tollered (Skallsjö)[källa behövs [ 25]
Sedan 1857 genomkorsas häradets södra del av Västra stambanan , idag trafikerade av pendeltåg med hållplatser vid Aspen , Aspedalen, Lerum och Stenkullen , alla i Lerum, samt Floda och Norsesund i Skallsjö.
Mellan 1900 och 1967 gick Västergötland-Göteborgs Järnväg (VGJ / Västgötabanan) genom häradets västra del. Stationer och hållplatser i Vättle härad var Hjällbo och Gunnilse i Angered; Björsared och Olofstorp i Bergum, samt Stannum , Gråbo och Björboholm i Stora Lundby.
Historia
Vättle härad räknades till Utlanden som helt eller delvis var danskt territorium till mitten av 1200-talet. Huruvida Vättle tillhörde Danmark eller Sverige innan denna period är dock inte klarlagt. Vättle var ett av tio härader i Lungs bo , ett av de åtta bon Västergötland var indelat i.
Vid freden i Helsingborg 1310 tillföll Vättle härad, tillsammans med vad som då motsvarade Skara stift , hertig Erik (1282-1318). Vättle var en del av hertigdömet till Nyköpings gästabud 1317. Från 1371 ingick Vättle, tillsammans med resten av Eriks forna hertigdöme, i Magnus Erikssons (1316-1374) underhållsländer . När denne dog 1374 vägrade hans son, Norges kung Håkan Magnusson (1340-1380) återlämna faderns underhållsländer till Sverige.[källa behövs
Åren 1569-1598 och 1600-1612 ingick Vättle härad i Visingsborgs grevskap under riksrådet Per Brahe d.ä. (1520-1590), följd av sönerna Erik (1522-1614) och Magnus (1564-1633).
År 1573 lades Vättle under Gullbergs slott , och vid freden i Knäred 1613 kom häradet – tillsammans med sex närgränsande härader – under Danmark som pant för Älvsborgs lösen . Efter sex år återlämnades de till svenska kronan, då Vättle som tidigare kom under Gullbergs slott. [ 26]
Häradet hörde mellan 1634 och 1998 till Älvsborgs län , därefter till Västra Götalands län . Angereds och Bergums socknar tillhörde mellan 1967 och 1998 Göteborgs och Bohus län . Församlingarna tillhörde Göteborgs stift
Under det yngre indelningsverket hörde Vättle härad huvudsakligen till Västgöta regemente , Barne kompani, samt alternativt till Västergötlands båtsmanskompani och Extra båtsmansroteringen till sjöss.
Häradets socknar hörde till följande fögderier :
1686-1917 Väne fögderi
1918-1945 Kullings fögderi
1946-1990 Ale-Vättle fögderi Häradets socknar tillhörde följande domsagor , tingslag och tingsrätter :
1680-1927 Vättle tingslag i
1680-1695 Vättle, Ale, Gäsene och Kullings häraders domsaga
1696-1781 Ale, Bjärke, Flundre, Väne och Vättle häraders domsaga
1782-1792 Ale, Bjärke och Vättle häraders domsaga
1793-1848 Ale, Bjärke, Flundre, Väne och Vättle häraders domsaga
1849-1927 Ale, Kullings och Vättle domsaga
1928-1933 Vättle och Kullings tingslag i Ale, Kullings och Vättle häraders domsaga
1934-1970 Vättle, Ale och Kullings tingslag i Ale, Kullings och Vättle häraders domsaga
Noter
^ Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län Wahlström & Widstrand . Libris 9941 ^ Vätle härad , Nationalencyklopedin (läst 22 maj 2016)^ Harlén, Hans & Harlén, Eivy: Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok , Stockholm 2003, ISBN 91-7345-139-8
^ goteborg.se, "Införlivning med Göteborgs kommun 1868- " ^ Vätle härad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870^ Karl-Erik Andersson & Bo Björklund: Risveden - En västsvensk obygds historia , del 1, Älvängen 2001, ISBN 91-631-0778-3 , sid 218
^ Floda , i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige , Stockholm 1882-1883^ Floda i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870^ Näs , i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige , Stockholm 1882-1883^ Nääs i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870^ Ekudden , i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige , Stockholm 1882-1883^ Öjared , i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige , Stockholm 1882-1883^ Öijared i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870^ Lerjeholm , i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige , Stockholm 1882-1883^ Lärje i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870^ Aspenäs , i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige , Stockholm 1882-1883^ Aspenäs i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870^ Hede , i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige , Stockholm 1882-1883^ Lerum i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870^ Hulan , i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige , Stockholm 1882-1883^ Kolboryd , i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige , Stockholm 1882-1883^ Almenkärr , i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige , Stockholm 1882-1883^ Södra Surte , i Carl Martin Rosenberg : Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige , Stockholm 1882-1883^ Agnesberg , i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige , Stockholm 1882-1883^ Lerum , i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige , Stockholm 1882-1883^ Vädtle härad , [beskrifvet af:], F.E. Edgren, Göteborg 1887, s. 12
Vätle härad i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige . Stockholm: A.V. Carlsons förlag.Wädtle härad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
