Väne härad var ett härad i nordvästra Västergötland inom nuvarande Vänersborgs kommun och Trollhättans kommun. Häradets areal var 386,78 kvadratkilometer varav 372,28 land.[1]Tingsställe var i början av 1680-talet i Skalltorp i Väne-Åsaka socken för att 1687 flytta till Härestad[förtydliga] för att mellan 1702 och 1748 vara i Bastorp i Gärdhems socken. Från 1749 till 1896 var tingsstället beläget vid gästgiveriet i Gärdhem och därefter i Trollhättan.
Namnet
Namnet är genitivform av det fornnordiska ordet vin med innebörden "ängsmark, betesmark". Viniæhæræd (1200-tal) betydde sålunda ungefär "ängens härad", och syftade på att häradet hade sin samlingsplats på eller vid någon äng. Dess ursprungliga form framträder tydligare, dels i inbyggarbeteckningen vinbo, dels i de ekvivalenta ortnamnen Vinje, Vinja, Vinjo m.fl. som är yppigt förekommande i Norge.[2][3]
Västra Tunhem (med en mindre del i Trollhättans kommun)
Geografi
Häradet var beläget runt Göta älvs översta del vid sjön Vänerns utlopp däri. Trakten väster om älven är kuperad och öster om älven finns den bördiga Tunhemsslätten.[3]
Häradet berördes av den vanligast använda vägen från Norge till södra Sverige, vilken gick över älven vid Naglumssund. En annan mycket gammal väg var den så kallade Edsvägen från platsen för nuvarande staden Vänersborg till Lilla Edet och vidare till Bohus[4].
Under 1600-talet utbröts från Vassända först Brätte stad och 1644 dess ersättare Vänersborgs stad, som alltså avskildes från häradet i judiciell mening. Trollhättan bröts ut ur Gärdhem 1860, och 1888 slogs Vassända och Naglum ihop till Vassända-Naglum. Trollhättan fick stadsrättigheter samt utvidgades betydligt 1916, och skildes därmed från häradet, även om staden låg kvar under landsrätt. 1945 upphörde Vassända-Naglum och delades upp mellan Trollhättan och Vänersborg.
Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
