Tomas Birger von Brömssen, född 8 maj1943[2] i Örgryte[3] i Göteborg,[1] är en svensk skådespelare.[4] Han är bland annat känd från TV-serierna Albert & Herbert (som Herbert) och Saltön (som tobakshandlaren Blomgren). Sedan 1970-talet har han synts i en mängd teaterproduktioner i främst hemstaden Göteborg.
Tomas von Brömssen är son till konstnären Birger von Brömssen (1894–1990) och Elvi Tengblad (1910–1991). Han växte upp i en lägenhet i stadsdelen Lunden[3] i Göteborg. År 1965 sökte han till scenskolan i Göteborg, men antogs då inte.[3] Året därpå kom han in på Statens scenskola i Malmö,[3] där han gick ut 1969.[7]
I början av 1970-talet spelade han med Unga Teatern i Malmö, en del av Malmö stadsteater.[2] Dessutom medverkade han i några TV-produktioner, bland annat Hemkomsten med Georg Rydeberg. Han återvände till hemstaden 1973, och blev därefter engagerad vid Göteborgs stadsteater 1974–1978[8] samt därefter vid Folkteatern i Göteborg.
von Brömssen har gjort en lång rad roller på Folkteatern i Göteborg, bland annat i titelrollerna i Tok-Alfred (hans egna genombrott på teaterscenen[3]) och Peer Gynt (1986[3]). Han kom till teatern på 1980-talet och pensionerades därifrån 2003;[2] periodvis var han tjänstledig på grund av andra engagemang.[3]
Han har varit cirkusclown[3] och gjort barnprogram som Bulleribock och Harry & Larry med Lars-Eric Brossner. Redan 1975 skrev han manus till ungdomsföreställningen Rycket ihop med Ola Lindgren (det hela sattes 1984 upp för TV).[3]
Han medverkade 1986 i revyn Jubel i busken med Sten-Åke Cederhök och Sonya Hedenbratt[2]på Lisebergshallen, en succé som även gick ut på folkparksturné och avslutades 1989 på Berns i Stockholm.
1990- och 2000-talet
År 1990 satte von Brömssen upp sin första egna revy, Tomas revy,[2] på Lisebergsteatern. Föreställningen, som till stor del byggde på von Brömssens uppväxt i Lunden,[3] spelades för utsålda hus i två år och fortsatte därefter på Folkan i Stockholm och Chat Noir i Oslo. Uppföljaren Tomas revy II & III[2] blev också en stor framgång i både Sverige och Norge. Han återkom 2007 med en ny revy på Lisebergsteatern, Återkomsten,[2] och 2015 med Tomas sista revy.[9]
von Brömssen tilldelades 1995 utmärkelsen Årets göteborgare. Samma år medverkade han i Povel Ramels revy Kolla klotet,[2] först på Lorensbergsteatern i Göteborg och därefter på Cirkus i Stockholm. Tillsammans med Ulla Skoog gjorde han succé med showerna Rent under (1999[10]) och Fritt fall (2004[2]).
På TV har han gestaltat H.C. Andersen i Från regnormarnas liv1998, Bellman i Lovisa & Carl Michael2005 och tobakshandlare Blomgren[11] i Saltön2005, 2007 och 2010. Han medverkade 2007 i Allsång på Skansen. På scen och i andra sammanhang trakterar von Brömssen ofta klarinett,[9] och han är medlem i orkestern Majornas Tredje Rote.[8]
Två år senare spelade han rollen huvudfiguren Påls farfar Rolle i Känn ingen sorg.[13] Filmen är baserad på Håkan Hellströms låtar.[14]
von Brömssen har återkommande spelat olika roller i Eva Bergmans teateruppsättningar.[15] 2022 spelade han titelrollen i hennes Kontrabasen på Göteborgs stadsteater;[16] pjäsen var ursprungligen planerad till år 2020,[17] men en covid-19-pandemi kom emellan.
von Brömssen var från 1966 till 2000 gift med Eva Rask (1944–2000).[20][21] Han gifte 20 november 2004 om sig i Morlanda kyrka med lärarinnan Dorte Velling Pedersen (född 1954 i Danmark), som tidigare varit svägerska till hans första hustru.[22]
Stil
von Brömssen har haft en stor flexibilitet i rollvalen under sin karriär. Ett gemensamt drag är dock en viss vilsenhet – parad med hjälpsamhet – som i någon mån kan karaktäriseras som "överåriga oskulder" med ett perspektiv underifrån på samhället.[3] Han har kombinerat en sorts gestaltskapande förmåga med en ovanlig folklighet.[2]
I Lennart Hjulströms uppsättning av Peer Gynt (1986) lyfte von Brömssen fram rollfigurens inneboende ångest.
^Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 183
