Lennart Hjalmar Hjulström, född 18 juli 1938 i Karlstad,[1] död 3 juli 2022[2][3][4] i Västerleds distrikt i Stockholm,[5] var en svensk regissör och skådespelare.
Bakgrund och Göteborgs Stadsteater
Hjulström växte upp i en akademisk miljö i Uppsala som son till geografiprofessorn Filip Hjulström och handarbetsläraren Astrid, ogift Elmér.[6] Han avlade studentexamen 1958. Därefter studerade han sociologi vid universitetet – samtidigt som han deltog i studentteaterns verksamhet och studentspex och ingick i produktionsledningen för Slottsspelen i Uppsala i början av 1960-talet, innan han 1961 kom till elevskolan vid Göteborgs Stadsteater, där han också blev premiärelev 1963 och fortsatte verka under många år som skådespelare från 1964 och senare även regissör 1967–1976. Inom ramen för den nya radikala tidens samhällsengagerade kollektivteaterform under 1960- och 1970-talen ingick Hjulström i den grupp av teatermänniskor som vid stadsteatern skapade en mängd uppmärksammade, centrala föreställningar, såsom trilogin Flotten, Hemmet och Sandlådan tillsammans med Bengt Bratt och Kent Andersson. Även som regissör vid SVT Göteborg gjorde han ett flertal TV-filmer och -serier vid denna tid från Ett nytt liv (1972) och filmdebuten som skådespelare och i egen regi 1975, Gyllene år.
Folkteatern och vidare
Åren 1976–1984 var Hjulström chef för Folkteatern i Göteborg (1978–1980 tillsammans med Ragnar Lyth) och satsade då på att skapa en ny sorts repertoar baserad på arbetarförfattare.[7] Han arbetade sedan alltmer med film och regisserade prisbelönta filmer som Berget på månens baksida (1983) och Rusar i hans famn (1996) och var en drivande kraft för att söka vidga folkteaterformen för att nå ut till en större landstäckande, teaterovan publik med försökssatsningen Folkteatern Sverige, som producerade en del föreställningar i samverkan med Riksteatern och Södra teatern i Stockholm under senare 1980- och 1990-talet. Åren 1988–2002 var han dessutom verksam som regissör och skådespelare vid Dramaten, där han bland annat spelade rollen som Victor Sjöström i Ingmar Bergmans uppsättning av P.O. Enquists Bildmakarna, som även gjordes som SVT-produktion 1998. Sedan 2002 arbetade han vid Stockholms stadsteater, där han bland annat regisserade August Strindbergs Mäster Olof för tredje gången (efter Göteborgs Stadsteater 1969 och Dramaten 1988).
Åren 1989–1994 var han Sveriges första professor i regi vid Dramatiska institutet. Han tilldelades Svenska Dagbladets Thaliapris 1968, Svenska teaterkritikers förenings teaterpris 1974, det av Svenska Akademien utdelade Carl Åkermarks stipendium 1985 samt Dramatens O'Neill-stipendiet 1994. År 1995 erhöll han för sitt arbete den kungliga medaljen Litteris et Artibus.
Genom sitt breda register är han för olika grupper av publik mer känd för olika saker, utöver sitt folkteater-engagemang, i roller såsom flygöverste i TV-serien Tre kärlekar (1989–1991), som klassisk TV-teater-aktör i en mängd uppsättningar och serier eller som obehagliga bovar eller maktmänniskor, som rollen som Lennart Gavling, Martin Becks ärkefiende i tv-filmerna från 1997. Han arbetade med regissörer/dramatiker som Bo Widerberg, Jan Troell, Lars Molin, Lars Norén, Bille August, Lasse Hallström, Colin Nutley med flera. Hjulström samarbetade även ofta med hustrun Gunilla Nyroos.
Familj
Lennart Hjulström var gift första gången 1961–1982 med Ulla Söderdal (född 1935), dotter till hemmansägaren Bertil Söderdal och Hilma Jacobsson. De fick tre barn: artisten Niklas (född 1962), journalisten Carin Hjulström (född 1963)[8] och Fredrik Hjulström (född 1968).[1] År 1986[9] blev han sambo och 2007 gifte han sig med skådespelaren Gunilla Nyroos (född 1945). De fick en dotter, Hanna Nyroos (född 1986).[10]
Priser och utmärkelser
Filmografi i urval
Teater
Roller (ej komplett)
Regi (ej komplett)
Bibliografi
- Berndt och Anita : en föreställning av TV2-teatern 1969, avhandling av Ingeborg Luttrup – 1971
- Död mans hand & Tok Alfred, dramatisering av Lennart Hjulström. – 1984. – ISBN 91-970339-6-0
- Idealisten är död! Leve idealisten! : en brevväxling mellan Per Nyström och Lennart Hjulström, redaktion: Carl-Edvard Nattsén, Dramaten. – 1988. – ISBN 91-85750-11-5
- Scenfolk : 18 porträtt, intervjuer, av Christina Rosenqvist. – 1994. – ISBN 91-7798-892-2
- Slanten i vanten : scener från teatern och livet, Lennart Hjulström. – 2006. – ISBN 91-7343-127-3
- Entré – sorti, av Lennart Hjulström. – 2011
Källor
- ^ [a b] Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1
- ^ Agnes Laurell (4 juli 2022). ”Regissören och skådespelaren Lennart Hjulström är död”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/regissoren-och-skadespelaren-lennart-hjulstrom-ar-dod/. Läst 4 juli 2022.
- ^ https://www.ratsit.se/19380718-Lennart_Hjalmar_Hjulstrom_Bromma/q24e3sQauAGlQ_ri9WgFetZxAXHh2-ML4ZJdklATz8g
- ^ https://www.minnesrummet.se/#/Case/793144/Dodsannons
- ^ https://www.ratsit.se/19380718-Lennart_Hjalmar_Hjulstrom_Bromma/q24e3sQauAGlQ_ri9WgFetZxAXHh2-ML4ZJdklATz8g#personuppgifter
- ^ Hjulström, Lennart H, regissör, professor, Sthlm i Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1993 / s 490.
- ^ Folkteaterns historik, om Hjulströms chefstid Arkiverad 23 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ HJULSTRÖM, LENNART H, skådespelare, Gbg i Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965 / s 489.
- ^ Nyroos, Gunilla B, skådespelerska, Sthlm i Vem är hon / s 348 (1988).
- ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917
- ^ SvD - Recension: Galileis liv (131209)
Externa länkar
