Genren uppstod först i radio, men idag sänds de framförallt i tv. Situationskomediserierna kretsar vanligen kring en grupp fasta rollfigurer i en vardaglig miljö – hemmet, arbetsplatsen eller vänskapskretsen – och handlingen bygger på de humoristiska episoder som uppstår på dessa platser. I hemmiljö är vardagsrum vanliga. Varje avsnitt är i regel mellan tjugo och trettio minuter långt, undantaget reklamtid. En sitcom kan vara antingen animerad eller live action. Det är vanligt med publikskratt på ljudbandet, som antingen kan komma från en studiopublik eller vara pålagda i efterhand.
Precis som den engelska humorn i allmänhet har den brittiska situationskomedin rönt stor uppmärksamhet. Bland genrens företrädare märks bl.a. John Cleese och Rowan Atkinson.
Genren utvecklades i USA, men finns nu spridd över hela världen. Som den första utpräglade situationskomediserien för TV brukar räknas I Love Lucy som sändes i amerikansk TV mellan 1951 och 1957.
