Fahlbeck kom från ett lantbrukarhem och började studera vid Lunds universitet 1870, avlade filosofie kandidatexamen 1875, filosofie licentiatexamen 1879 och disputerade 1880 för filosofie doktorsgrad varpå han utnämndes till docent i historia. Fahlbeck intresserade sig tidigt för nationalekonomi. 1887 väckte han allmän uppmärksamhet genom att mitt under den hetaste tullstriden ge ut den i protektionistisk anda skrivna broschyren "Den ekonomiska vetenskapen och näringsskyddet". Under de följande åren tog Fahlbeck livlig del i den offentliga diskussionen om politiska, statistiska, sociala och nationalekonomiska frågor. I huvudsak intog han en konservativ ståndpunkt, men med starkt individuell syn på tingen och självständig uppfattning. Förutom en mängd uppsatser i in- och utländska tidskrifter gav Fahlbeck ut åtskilliga arbeten i bokform, bland vilka kan nämnas:
Betänkande rörande grunderna för den ekonomiska mellanrikslagstiftningen emellan Sverige och Norge (1888)
Sveriges nationalförmögenhet, dess storlek och tillväxt (1890)
Stånd och klasser, en socialpolitisk öfverblick (1892)
Den statistiska typen (1897)
Sveriges adel, statistisk undersökning öfver de å riddarhuset introducerade ätterna del I (1898) & II (1902)
Sveriges författning och den moderna parlamentarismen (1904)
Engelsk parlamentarism contra svensk (1916)
Statistiken och den numeriska kunskapsmetoden (1918)
Fahlbeck utgav från 1897 Statsvetenskaplig tidskrift, i början tillsammans med andra vetenskapsmän, men från 1899 ensam. Han pensionerade sig från tidskriften 1918.
