1748–1975; 2023: Svart 1975–2022: Blått, med gula kanter[1]
Motto
Nescit occasum
Dag
28 april
Behörighet
Före 1975: svenska och utländska medborgare samt Svenska kungahuset Efter 1975: Svenska kungahuset, utländska medborgare och statslösa. Återinförd för svenska medborgare 1 februari 2023.
Utdelas för
Före 1975: För medborgerliga förtjänster, ämbets- eller tjänstemannagärning, vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar. Efter 1975: Personliga insatser för Sverige eller för svenskt intresse.
Nordstjärneorden (NO), officiellt Kungliga Nordstjärneorden[4], är en svensk kunglig orden som 1975–2022 delades ut av regeringen till utländska medborgare eller statslösa personer som gjort personliga insatser för Sverige. Sedan 1 januari 2023 delas den ut till svenska och utländska medborgare samt statslösa genom beslut av Kungl. Maj:ts Orden på förord av regeringen[5][6]. Kungl. Maj:ts Orden är de svenskastatsordnarnas gemensamma organisation. Stormästare för Nordstjärneorden är Sveriges monark. Orden delades efter ordensreformen 1975 inte ut till svenska medborgare[7], men i maj 2018 meddelade sex ledamöter i Konstitutionsutskottet att ordensväsendet skulle ses över och att svenska medborgare återigen skulle kunna förlänas svenska ordnar och att tilldelningar av utmärkelser inom Nordstjärneorden, Vasaorden och Svärdsorden skulle återupptas.[8] Konstitutionsutskottets betänkande, 2021/22:KU39, kom 9 juni 2022 och den 15 juni 2022 fattade riksdagen beslut om att återinföra ordensväsendet, vilket innebar att förlänandet av Nordstjärneorden till svenska medborgare återinfördes 1 januari 2023.[9]
Nordstjärneorden har fem värdigheter. Bandet är i svart. Den hade mellan 1975 och 2022, för utländska medborgare och statslösa, blått band med gula kanter.[10] Ordens devis är Nescit occasum (latin: "den vet inte av någon nedgång") vilket syftar på Polstjärnan (Nordstjärnan) som är fixerad på himlavalvet. Till orden hör även Nordstjärnemedaljen.
Historia
Nordstjärneorden instiftades 1748 tillsammans med Serafimerorden och Svärdsorden efter beslut av sekreta utskottet på kanslipresidentCarl Gustaf Tessins initiativ. Den 23 februari 1748 skrevs de av riksrådet utarbetade statuterna under av kung Fredrik I. Nordstjärneorden var tänkt att vara en belöning för medborgerliga förtjänster, ämbets- eller tjänstemannagärning, vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar. Den hade ursprungligen två grader, kommendör och riddare, och svart band. Genom ordensreformen 1952 kan orden även utdelas till kvinnor, dessa benämns dock inte riddare, utan ledamot.
Kedjan består av elva par blå ryggställda F (för Fredrik I) krönta med kunglig krona förenade med vita nordstjärnor. Kedjan bärs över axlarna.
Kraschanen finns i två modeller. Storkorskraschanen består av ett malteserkors i silver belagt med en nordstjärna och med strålknippen utgående från vinklarna. Kommendörskraschanen är likadan bortsett från att den saknar strålknippen.
Ordenstecknet är ett vitt malteserkors med öppna kronor i vinklarna och belagd med en blå glob på vilken är anbragt en vit nordstjärna med omskriften NESCIT OCCASUM och krönt med kunglig krona. Ordenstecknet finns i två storlekar.
Ordensbandet - Ordensbandets färg var under åren 1748–1975 svart, samt är det återigen från 2023, detta då det swarta är thet okunskapens mörker stiernans stråålar will genomlysa.[15] Under åren 1975–2022 var bandet blått med gula kanter (detta då man ville att det skulle synas, att orden var svensk).[7] 2013 bars orden, enligt beslut av Konungen, i svart band även av prinsar inom kungahuset.[16]
Vid mottagares död
När en mottagare av Nordstjärneorden dör, skall ordenstecken samt eventuell kedja, i enlighet med ordens statuter, återsändas till skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.[17]
Briljanterade ordenstecken
En person kunde i vissa, sällsynta fall förlänas med en briljanterad orden.
Vanligtvis inträffade detta om personen gjort konungen eller kungafamiljen något personligt.
Till skillnad mot de ordinarie ordenstecknen så hade de briljanterade ordenstecknen en särställning. Dels var ordenstecknen personlig egendom och behövde inte återsändas till kungen vid innehavarens död, dels skulle innehavaren även bära de lägre graderna trots att en högre tilldelats.
Reinhold Rudbeck, kommendör med stora korset med briljanter, 1951.
Grader
Kvinnor och präster sågs traditionellt inte som "stridande" och kallades således inte Riddare, utan istället Ledamot av andliga ståndet för präster och Ledamot för kvinnor. Nordstjärneorden har fem grader:[7]
Ordenstecken
Kraschan
Kedja
Ordensgrad
Tillkomst
Anmärkning
Kommendör med stora korset (KmstkNO)
1748 som Kommendör. Från 1772 som Kommendör med stora korset
Kommendör av 1. klass (KNO1kl)
1873
Kommendör (KNO)
1772 som kommendör. Från 1873 kommendör av 2. klass.
Riddare av 1. klass (RNO1kl)
1748 som riddare. Från 1975 som Riddare 1. klass.
Riddare (RNO)
1975
Kommendör med stora korset (KmstkNO) – Bär det stora ordenstecknet i band över höger axel och storkorskraschan på vänster bröst.
Kommendör av första klassen (KNO1kl) – Bär det stora ordenstecknet i band om halsen och kommendörskraschan på vänster bröst.
Kommendör (KNO) – Bär det stora ordenstecknet i band om halsen.
Riddare eller ledamot av första klassen (RNO1kl/LNO1kl) – Bär det lilla ordenstecknet i guld i band (rosett för damer) på vänster bröst.
Riddare eller ledamot (RNO/LNO) – Bär det lilla ordenstecknet i silver i band (rosett för damer) på vänster bröst.
Ordenshärold
När Sverige införde riddarordnar 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd, det dröjde till 1785 innan de andra ordnarna fick sina egna härolder. Härolderna bar speciella häroldskåpor och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet (se bild nedan). Ämbetet som Nordstjärneordens härolder var obesatt från 1868,[24] och Nordstjärneordens härolder avskaffades med 1952 års ordensstadgar. Dock fanns Serafimerordens härolder samt den av Gustav III 1780 införda rikshärolden, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden kvar till ordensreformen 1974.[25]
Ordensdräkt
De svenska riddarordnarna hade alla ordensdräkter, som de som uppnått kommendörsgrad kunde bära. Senaste gången som ordendräkt bars var vid Oscar I:s kröning 1844. Nordstjärneordens dräkt som fastställdes 1762 var i rött siden, med vita detaljer, och över axlarna bars en slängkappa i rött med vita kanter i siden och sammet. Runt livet bars ett skärp i vitt. Från 1778 fick dräkten samma snitt som den nationella dräkten som instiftades av Gustaf III.[26]
Bilder
Greven och ambassadören Nils Barck iklädd ordensdräkten i ursprunglig modell från 1762, innan den ändrades 1778. Målning av Gustaf Lundberg.