Förtjänster inom jordbruk, bergshantering, konst, handel och industri, för nyttiga skrifter i dessa ämnen samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag
Vasaorden (VO, ursprungligen stavat Wasaorden), officiellt Kungliga Vasaorden[2], är en svensk kunglig orden. Den instiftades av Gustav III den 29 maj 1772, vid hans kröning, avsedd att belöna förtjänster inom de områden där Svärdsorden och Nordstjärneorden inte kunde komma ifråga.
Orden var sedan ordensreformen 1975 vilande.[3] I maj 2018 meddelade dock sex ledamöter i Konstitutionsutskottet att ordensväsendet skulle ses över, att svenska medborgare återigen skulle kunna förlänas svenska ordnar, och att tilldelningar av utmärkelser inom Vasaorden skulle återupptas.[4] Konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU39 kom 9 juni 2022, och den 15 juni 2022 fattade riksdagen beslut om att återinföra ordensväsendet. Detta innebar att förlänandet av Vasaorden till svenska medborgare återinfördes 1 februari 2023.[5]
Orden tillkom som åminnelse av Gustav Vasa och har fem grader. När en präst eller en kvinna belönas med Vasaorden kallas han eller hon inte riddare, utan ledamot av Vasaorden, precis som för övriga svenska riddarordnar. Orden var dessutom fri i det att den för sin tid var mycket demokratisk. Den kunde utdelas till vem som helst, utan hänsyn till klass och börd, alltså även till icke adelsmän.
Konungen utdelade graderna allt efter förtjänst. Somliga grader var dock belagda med avgift, men de kunde inte köpas, utan bara erhållas. För de stora korset erlades 800 daler silvermynt, för kommendörer 400 daler silvermynt medan riddarna var befriade från avgiften. Den femte paragrafen stadgade att ”Denna Ordens Riddare skola Femtio vara samt dessutom Sex stora Kors och Åtta Commendeurer, Konungen och Ordens-Cantzleren inbegripne.”
Ordens första ledamöter (riddare och kommendörer) dubbades i Kungliga slottskapellet den 17 juli 1772; de var 43 till antalet, varav 14 var ledamöter av Vetenskapsakademien.
Kraschanen finns i två modeller. Storkorskraschanen består av ett malteserkors i silver med nässelblad i korsvinklarna, i korsets mitt finns en vase i silver. Kommendörskraschanen är likadan, men saknar nässelbladen.
Ordenstecknet är ett vitt malteserkors i emalj med kronor i korsvinklarna. I mitten finns en gyllene vase på en blå oval omgiven av en röd som bär texten "Konung Gustaf III ins. MDCCLXXII" och samma innehåll på reversen. Det ursprungliga ordenstecknet var en vase i en oval medaljong allmänt kallad "vasatrissan", vilken 1860 placerades som mittglob i ett åttaflikigt malteserkors.
Ordensbandet - Ordensband i grönt, merkantilismens, manufakturismens och lantbrukets färg.
Vid mottagares död
När en mottagare av Vasaorden dör, skall ordenstecken samt eventuell kedja, i enlighet med ordens statuter, återsändas till skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.[6]
Briljanterade ordenstecken
Carl Fredrik Fredenheim iklädd lilla serafimerdräkten, med Vasaordens kommendörstecken i briljanter runt halsen.
En person kunde i vissa, sällsynta fall förlänas med en briljanterad orden.
Vanligtvis inträffade detta om personen gjort kungen eller kungafamiljen något personligt.
Till skillnad mot de ordinarie ordenstecknen så hade de briljanterade ordenstecknen en särställning dels var ordenstecknen personlig egendom och behövde inte återsändas till kungen vid innehavarens död dels skulle innehavaren även bära de lägre graderna trots att en högre tilldelats.
Sven Hedin, kommendör av första klass med briljanter, 16 januari 1909.[9]
Nils Rudebeck, kommendör med stora korset med briljanter.
Grader
Vasaorden har sedan 1889 fem klasser. Kvinnor och präster sågs traditionellt inte som "stridande" och kallades således inte riddare, utan istället Ledamot av andliga ståndet för präster och Ledamot för kvinnor.[3]
Ordenstecken
Kraschan
Kedja
Ordensgrad
Tillkomst
Anmärkning
Kommendör med stora korset (KmstkVO)
1772
Kommendör av 1. klass (KVO1kl)
1873
Kommendör (KVO)
1772 som kommendör. 1873 kommendör 2. klass.
Riddare av 1. klass (RVO1kl)
1772 som Riddare. 1889 som Riddare 1. klass.
Riddare (RVO)
1889
Kommendör med stora korset (KmstkVO) - Bär det stora ordenstecknet i band över höger axel och storkorskraschan på vänster bröst.
Kommendör av första klassen (KVO1kl) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen och kommendörskraschan på vänster bröst.
Kommendör (KVO) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen.
Riddare/ledamot av första klassen (RVO1kl/LVO1kl) - Bär det lilla ordenstecknet i guld i band (rosett för damer) på vänster bröst.
Riddare/ledamot av andra klassen (RVO2kl/LVO2kl) - Bär det lilla ordenstecknet i silver i band (rosett för damer) på vänster bröst.
Vasaordens häroldskåpa med ordens härskri på kanten GUSTAF DEN III INSTIKTARE MDCCLXXII samt dess ordenstecken i mitten.
När Sverige införde riddarordnar 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd, det dröjde till 1785 innan de andra ordnarna fick sina egna härolder. Härolderna bar speciella häroldskåpor och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet (se bild nedan). Ämbetet som Vasaordens härolder var obesatt från 1872,[10] och Vasaordens härolder avskaffades genom 1952 års ordensstadga. Serafimerordens härolder tillsammans med den av Gustaf III redan 1780 införda rikshärolden, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden, fanns kvar till Ordensreformen 1974.[11]
Ordensdräkt
Vasaordens ordensdräkt från ca 1820.
De svenska riddarordnarna hade alla ordensdräkter, som de som uppnått kommendörsgrad kunde bära. En av de sista officiella gångerna som ordendräkt bars var vid Oscar I:s kröning 1844. Vasaordens dräkt var i grön sammet, med vita detaljer, och över axlarna bars en slängkappa i grönt siden med kanter och foder i vitt siden. Runt livet bars ett skärp i vitt siden med bullioner (tofsar) i guld längs ytterkanterna. Hela dräkten hade samma snitt som den Nationella dräkten som instiftades av Gustaf III 1778.[12]
Bilder
Dräkt för kommendör med stora korset av Vasaorden.
Det ursprungliga ordenstecknet (1772–1860), efter sitt utseende populärt kallat ”Vasatrissan”.
Briljanterat ordenstecken
Tord Magnuson med kommendörstecknet av Vasaorden runt halsen i grönt band.
Mottagare (urval)
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Vems är urvalet? (2024-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Överstelöjtnant Mekanikus, uppfinnare och industriman och ledamot av Konstakademien. Han är kanske främst känd för att han göt den av Sergel skapade statyn av Gustav III på Skeppsbron i Stockholm.
Viceamiral, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, kabinettskammarherre. Brorson och arvtagare till konstnären Hilma af Klint, grundade Stiftelsen Hilma af Klints Verk.
Kungliga Vasaorden, [Verket omfattar de med Vasaorden dekorerade personer, vilka finnas upptagna i statskalendern årgång 1944], huvudredaktör: historiografen och sekreteraren i Riksheraldikerämbetet Johan Kleberg (1883-1957), Almqvist & Wiksell, Uppsala 1944 s. XI
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, K.V.O., 1904–1926.
_-2.jpg)
_ribbon_-vector.svg){kind=small}
.png){kind=small}
.png){kind=small}
_utan_sv%C3%A4rd.png){kind=small}
