Mario Capecchi

Mario Capecchi Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2007
Mario Capecchi, 18 september 2013.
Född6 oktober 1937[1][2][3] (87 år)
Verona, Italien
Medborgare iUSA
Utbildad vidHarvard University
Antioch University
Antioch College
George School
SysselsättningBiolog, uppfinnare, genetiker, universitetslärare
ArbetsgivareHarvard University
University of Utah
Harvard Medical School (1969–1971)[4]
Harvard Medical School (1971–1973)[5]
University of Utah (1973–)[6]
Howard Hughes Medical Institute (1988–2015)[7]
University of Utah School of Medicine (1989–)[8]
Utmärkelser
Bristol-Myers Squibb Award för framstående prestation inom neurovetenskaplig forskning (1992)[9]
Gairdner Foundation International Award (1993)
Alfred P. Sloan, Jr. Prize (1994)[10]
Kyotopriset i grundforskning (1996)[11]
Franklinmedaljen (1997)
Albert Lasker Basic Medical Research Award (2001)[12]
National Medal of Science (2001)
John Scott-medaljen (2002)[13]
Wolfpriset i medicin (2002)[14]
Massry-priset (2002)
March of Dimes Prize in Developmental Biology (2005)
Clarivate Citation Laureates (2006)[15]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (2007)[16][17]
Gabbay-utmärkelsen (2007)[18]
AACR Award for Lifetime Achievement in Cancer Research (2015)[19]
Hedersdoktor vid Universitetet i Florens
Kyotopriset
Redigera Wikidata

Mario Renato Capecchi, född 6 oktober 1937 i Verona i Italien, numera amerikansk medborgare och professor i humangenetik och biologi vid universitetet i Utah, Salt Lake City, Utah, USA.

Cappecchi mottog 2007 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tillsammans med Martin Evans och Oliver Smithies, för deras upptäckter av "principer för att introducera specifika förändringar av gener i möss med användning av embryonala stamceller".

Deras upptäckter har gett upphov till en kraftfull teknik, s.k. riktad genmodifiering i möss, som möjliggjort både framsteg inom grundforskning och utveckling av en rad nya sjukdomsterapier. Tekniken gör det möjligt att producera s.k. knockoutmöss vars arvsmassa modifierats på i princip godtyckligt sätt, så att man därigenom kan fastställa enskilda geners betydelse för hälsa, åldrande och sjukdomar. Detta har resulterat i hundratals djurmodeller för mänskliga sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar, diabetes och cancer.

Vid genmodifieringen utgår man från embryonala stamceller från en musstam, modifierar dessas DNA med hjälp av retrovirus och injicerar dem i musembryon från en annan musstam. Detta ger upphov till s.k. mosaikmöss med celler från båda stammarna. Mosaikmössen korsas med normala möss och ger upphov till både genetiskt förändrad och normal avkomma. Genom att studera egenskaperna hos avkomman kan man fastställa de olika genernas betydelse och funktion i musen.

2001 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award. 2002/2003 tilldelades han Wolfpriset i medicin tillsammans med Ralph Brinster och Oliver Smithies.

Källor

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Mario-Capecchitopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: capecchi-mario-renato, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000026320, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ GRANTS AND AWARDS PROGRAM FACT SHEET (på engelska), läs online, läst: 14 januari 2013.[källa från Wikidata]
  10. ^ GM Cancer Previous Prize Winners (på engelska), läs online, läst: 12 augusti 2012.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.kyotoprize.org .[källa från Wikidata]
  12. ^ 2001 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, thejohnscottaward.github.io .[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, wolffund.org.il .[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  16. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2007, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  17. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.brandeis.edu .[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, www.aacr.org .[källa från Wikidata]

Externa länkar