PROFILPELAJAR.COM

Sir Alexander Fleming
	Sir Alexander Fleming
Född	6 augusti 1881; Gården Lochfield nära Darvel, East Ayrshire, Skottland
Död	11 mars 1955 (73 år); London, England
Nationalitet	skotte
Medborgarskap	Storbritannien
Yrke/uppdrag	Bakteriolog och immunolog
Känd för	Upptäckten av penicillin
Maka	Sarah Marion McElroy, 1915–1949; Amalia Koutsouri-Voureka, 1953–1955
Barn	Robert Fleming (1924-)
Föräldrar	Hugh Fleming (1816–1888); Grace Stirling Morton (1848–1928)
Utmärkelser	Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1945
Namnteckning

Fleming tar emot Nobelpriset av kung Gustaf V.

Sir Alexander Fleming, född 6 augusti 1881 på gården Lochfield nära Darvel i East Ayrshire i Skottland, död 11 mars 1955 i London, var en brittisk (skotsk) bakteriolog.^[1] Han är känd för att 1928 ha upptäckt penicillinet. År 1945 fick han tillsammans med Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey Nobelpriset i fysiologi eller medicin. De senare hade båda från 1939 arbetat med att isolera, rena, testa och massproducera Flemings grundupptäckt.^[1]

Biografi

Efter att 1906 ha tagit examen vid St. Mary's Hospital Medical School vid University of London började Fleming genomföra experiment för att ta fram antibakteriella ämnen som inte var skadliga för människan. Han tjänstgjorde under första världskriget i Royal Army Medical Corps, men bedrev samtidigt forskning. År 1918 återvände han till St. Mary's Hospital Medical School, där han forskade om bakterier och undervisade i bakteriologi. År 1928 blev han professor i ämnet, en position han behöll fram till sin pensionering 1948.^[1]

År 1921 upptäckte och isolerade Fleming lysozym, ett enzym som finns i vävnader och avföringen från vissa djur och har en antibiotisk effekt.^[1] Fleming upptäckte penicillinet 1928. Detta skedde genom en slump eftersom han lämnade en odiskad bakterieodling när han åkte på semester. Svampen i bakterieodlingen, vilken egentligen var penicillin (Penicillium chrysogenum, då känd under synonymen Penicillium notatum), avlägsnade de bakterier han hade studerat. Och kvar på brickan fanns mögelsvampen och bakterierna som hade flytt från svampen. Fleming förstod, när han kommit tillbaka från sin semester, att han upptäckt något intressant. Han forskade vidare och uppfann således penicillinet. Först 1941 började dock penicillinet att användas på människor.

Utmärkelser

1945 tilldelades Fleming Nobelpriset tillsammans med Howard Walter Florey och Ernst Boris Chain. Fleming valdes in i Royal Society 1944 och adlades 1945.

Nedslagskratern Fleming på månen är uppkallad efter honom.^[2]

Flera svenskspråkiga tidningar, bl.a. Ny Teknik^[3], framröstade - ibland genom omröstning bland läsarna - vid millennieskiftet penicillinet till årtusendets viktigaste upptäckt.

Alexander Fleming på ett färöiskt frimärke från 1983.
Alexander Flemings nobelpris-medalj.

Referenser

Noter

^ [a b c d] (på engelska) Encyclopædia Britannica, Alexander Fleming. Läst 11 maj 2007
^ ”Fleming on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/1979. Läst 4 februari 2023.
^ Österberg, Kerstin (16 december 1999). ”1 Penicillinet”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/digitalisering/1-penicillinet-6471879. Läst 13 juni 2009.

Tryckta källor

Danielsen, Hanne-Luise (2000). ”Slarv i laboratoriet resulterar i Nobelpris”. Illustrerad Vetenskap (nr. 3): sid. 67–70.
Larsdotter, Anna (2009). ”Hans upptäckt har räddat miljontals liv”. Allt om Historia (nr. 10): sid. 56–59.
Västerbro, Magnus (2007). ”Alexander Fleming upptäcker penicillinet”. Allt om Historia (nr. 8): sid. 54–55.