Nathans föddes som det yngsta av nio barn ryska judiska invandrarföräldrar, Sarah (Levitan) och Samuel Nathans. Under den stora depressionen förlorade hans far sitt lilla företag och var arbetslös under lång tid.
Nathans tog en paus innan han blev klinisk medarbetare vid National Cancer Institute vid National Institutes of Health i Bethesda, Maryland. Där delade han sin tid mellan att ta hand om patienter som fick experimentell cancerkemoterapi och forskning om nyligen upptäckta plasmacellstumörer hos möss, liknande människans multipelt myelom. Slagen av hur lite som var känt om cancerbiologi blev han intresserad av proteinsyntes i myelomtumörer och publicerade sina första artiklar om denna forskning.
Vetenskaplig karriär
Nathans återvände till Columbia Presbyterian Medical Center för en tvåårig tjänst 1957, återigen under Robert Loebs. Han fortsatte att arbeta med problemet med proteinsyntesen så länge som tiden tillät. 1959 bestämde han sig för att arbeta med forskningen på heltid och blev forskningsassistent vid Fritz Lipmanns labb vid Rockefeller Institute i New York.
År 1962 kom Nathans till Johns Hopkins School of Medicine som biträdande professor i mikrobiologi. Han befordrades till docent 1965 och till professor 1967. Han blev chef för mikrobiologiavdelningen 1972 och tjänstgjorde i den positionen fram till 1982. År 1981 döptes Institutionen för mikrobiologi om till Institutionen för molekylärbiologi och genetik.
År 1982 gjorde Johns Hopkins University Nathans till universitetsprofessor, en position som han innehade fram till sin död 1999. Han blev också senior utredare vid Howard Hughes Medical Institute-enheten vid Johns Hopkins School of Medicine 1982. Åren 1995 till 1996 var han också universitetets interimspresident.
I januari 1999 grundade Johns Hopkins School of Medicine McKusick-Nathans Institute of Genetic Medicine, ett tvärvetenskapligt kliniskt forskningscenter uppkallat efter Nathans och den banbrytande medicinska genetikern Victor McKusick.[10]
^ [ab] SNAC, SNAC Ark-ID: w6np51kj, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^ [ab] Nathans, Daniel (30 October 1928–16 November 1999), Nobel Prize-winning virologist, American National Biography Online, 29 november 2017, 10.1093/ANB/9780198606697.ARTICLE.1202116, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
Dimaio, D (2001). ”Daniel Nathans: October 30, 1928-November 16, 1999”. Biographical Memoirs of the National Academy of Sciences 79: sid. 262–79. PMID 11762397.
Raju, T N (October 1999). ”The Nobel chronicles. 1978: Werner Arber (b 1929); Hamilton O Smith (b 1931); Daniel Nathans (b 1928)”. Lancet 354 (9189): sid. 1567. doi:10.1016/S0140-6736(05)76606-X. PMID 10551539.
Shampo, M A; Kyle R A (April 1996). ”Daniel Nathans--geneticist and microbiologist wins Nobel prize”. Mayo Clin. Proc. 71 (4): sid. 360. doi:10.4065/71.4.360. PMID 8637258.
Kroon, A M (February 1979). ”The Nobel Prize for Medicine and Physiology in 1978 (Werner Arber, Daniel Nathans, Hamilton Smith)”. Nederlands Tijdschrift voor Geneeskunde 123 (5): sid. 153–6. PMID 368662.
Piekarowicz, A (1979). ”[Werner Arber, Daniel Nathans and Hamilton Smith. Nobel prizes for the studies on DNA restriction enzymes]”. Postepy Biochem. 25 (2): sid. 251–3. PMID 388391.
Desiderio, S; Boyer S (November 1978). ”Arber, Smith and Nathans: Nobel Laureates in medicine and physiology, 1978”. The Johns Hopkins Medical Journal 143 (5): sid. ix–x. PMID 364154.