PROFILPELAJAR.COM

Filip II av Orléans
	Filip II av Orléans
Född	2 augusti 1674; Château de Saint-Cloud, Frankrike
Död	2 december 1723 (49 år); Versailles
Begravd	Klosterkyrkan Saint-Denis
Medborgare i	Frankrike
Sysselsättning	Konstsamlare, konstnär, målare, härskare, militär, etsare
Befattning
	Regent
Maka	Françoise-Marie de Bourbon; (g. 1692–)
Partner	Charlotte Desmares; Florence Pellerin; Leonore; Marie Louise Madelaine Victorine le Bel de La Bussiere; Marie-Madeleine de Parabère; Louise-Charlotte de Foix-Rabat
Barn	ukendt datter d'Orléans (f. 1688); ukendt datter d'Orléans (f. 1693); Marie Louise Élisabeth av Orléans (f. 1695); Charles de Saint-Albin (f. 1698); Louise Adélaïde av Orléans (f. 1698); Charlotte Aglaé av Orléans (f. 1700); Angélique de Froissy (f. 1700); Jean Philippe d'Orléans (f. 1702); Ludvig av Orléans (f. 1703); Lovisa Elisabet av Orléans (f. 1709); Philippine Élisabeth av Orléans (f. 1714); Louise Diane av Orléans (f. 1716)
Föräldrar	Filip I av Orléans; Elisabeth Charlotte av Pfalz
Släktingar	Marie Louise av Orleans (syskon); Anne Marie d'Orléans (syskon); Elisabeth Charlotte av Orléans (syskon); Anna av Österrike; Ludvig XIII av Frankrike; Karl I Ludvig av Pfalz; Charlotte av Hessen-Kassel; Ludvig XIV av Frankrike; Ludvig av Frankrike; Ludvig av Frankrike (1682–1712); Ludvig XV av Frankrike
Utmärkelser
	Riddare av Helgeandsorden; Riddare av Mikaelsorden; Riddare av Gyllene skinnets orden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
	Redigera Wikidata

Uppslagsordet ”Filip av Orléans” leder hit. För andra betydelser, se Filip av Orléans (olika betydelser).

Filip II av Orléans (Filip regenten, franska Philippe d'Orléans ), född 2 augusti 1674 i Saint-Cloud, död 2 december 1723 i Versailles, var en fransk prins, vilken verkade som regent i Frankrike från den 1 september 1715, för den omyndige, då endast femårige Ludvig XV, till den 15 februari 1723.

Tidigt liv

Filip föddes i Saint-Cloud, som son till hertig Filip I av Orléans och dennes andra hustru; Elisabet Charlotta av Pfalz. Han inledde en militär karriär på 1690-talet. Sin första stridserfarenhet fick han vid belägringen av Mons och fortsatte den militära banan i flera strider i södra Nederländerna 1692–1695. Efter kriget då han var sysslolös studerade han naturvetenskap. År 1701, vid faderns död, blev Filip ny hertig av Orléans.

År 1692 gifte han sig med sin kusin, Françoise-Marie de Bourbon, en utomäktenskaplig, men erkänd dotter till Filips farbror Ludvig XIV, och kom att stå hovkretsarna nära. Han fick åtta barn med henne, och därutöver tre erkända utomäktenskapliga.

Han fick 1706 befälet över den franska armén i Italien 1706, men sårades i slaget vid Turin samma år och måste lämna armén. Därefter verkade han som diplomat Spanien 1707–1708 och rönte där en viss framgång, men hemkallades i onåd då det misstänktes att han försökte intrigera sig till den kastilianska kungakronan för egen räkning. Efter detta använde Ludvig XIV honom inte mer i sin tjänst, och han ägnade sig därför helt åt sitt privatliv; tidens skvallerkrönikor fylldes med berättelser om Filips osedliga leverne.^[8]

Regeringsåren

I kung Ludvig XIV:s testamente utsågs brorsonen Filip till president över förmyndarregeringen för kungens sonsons son Ludvig XV, som blivit tronarvinge enligt principen om agnatisk primogenitur efter att hans farfar, föräldrar och två bröder dött av sjukdom (förmodligen smittkoppor) och en av hans farbröder blivit Spaniens kung.

Då Ludvig XIV avled i september 1715 bestred Filip testamentet, och insatte sig själv som enväldig regent, hänvisande till att han själv var en Bourbon, som sonsons son till Henrik IV och brorson till Ludvig XIV. Som första åtgärd i sin regim sänkte han skatterna och hemförlovade 25 000 man ur armén. På grund av flera olyckliga omständigheter blev det dock samtidigt kris i Frankrikes finanser, och Filip fick kämpa med sin regim i en särdeles turbulent tid. Bland annat kväste han en konspiration som strävade till att förena Frankrike med Spanien under Ludvig XV:s farbror Filip V, helt i strid mot villkoren i freden i Utrecht, vilket även ledde till ett kortare krig med Spanien.

Då Ludvig XV uppnådde myndig ålder 1723 blev Filip II dennes förste minister, vilket han förblev till sin död, ett knappt år senare.

Personen

Filips eftermäle håller honom för nöjeslysten och korrupt, som regent var han emellanåt vek, och som uttalad ateist var han också på kant med påven. Senare forskning har ändå kommit fram till att han skulle ha kunnat vara framstående som statsöverhuvud om inte omständigheterna varit de värsta tänkbara. Han var framsynt gällande tidens trender och upphävde många av sin farbrors impopulära despotiska dekret.

Han understödde också både konst och vetenskap, och bidrog till att föra fram Sorbonne som ett av de främsta universiteten i Europa. Kungliga biblioteket i Paris öppnades för allmänheten på hans försorg. Hans konstsamling var också enastående, men splittrades efter revolutionen och såldes mestadels på auktion i London.

Familj

Den 9 januari 1692 gifte han sig med Françoise Marie de Bourbon, Mademoiselle de Blois (1677–1749), som han fick åtta barn med:

Mademoiselle de Valois (1693–1694)
Marie Louise Élisabeth av Orléans (1695–1719). Gift med Charles av Frankrike, hertig av Berry
Louise Adélaïde av Orléans (1698–1743).
Charlotte Aglaé av Orléans (1700–1761). Gift med Frans III, hertig av Modena
Louis av Orléans, hertig av Orléans (1703–1752) med Auguste av Baden-Baden.
Louise Élisabeth av Orléans (1709–1742). Gift med Ludvig, kung av Spanien
Philippine Élisabeth Charlotte av Orléans (1714–1734).
Louise Diane av Orléans (1716–1736). med Louis François Joseph de Bourbon, prins av Conti.

Filip misstänks också ha fått ett flertal illegitima barn med olika kvinnor. Tre erkändes:

Med Florence Pellerin:

Charles de Saint-Albin (1698–1764)

Med Marie Louise Le Bel de La Boissière:

Jean Philippe d'Orléans (1702–1748)

Med Charlotte Desmares:

Angélique de Froissy (1702–1785)

Genom sin ende legitime son, Louis, blev Filip farfars farfar till "borgarkungen" Ludvig Filip I.

Filip var känd för sitt kärleksliv, och minst trettioåtta älskarinnor är kända från 1688, då han vid fjorton års ålder ska ha fått en dotter med Léonore, dottern till en vaktmästare vid Palais-Royal.^[9] Bara ett fåtal av dessa blev dock uppmärksammades offentligt som hans officiella mätresser, främst Marie-Madeleine de Parabère och Marie-Thérèse Blonel de Phalaris.

Anfäder

16. Anton, titulärkung av Navarra

8. Kung Henrik IV av Frankrike

17. Drottning Johanna III av Navarra

4. Kung Ludvig XIII av Frankrike

18. Storhertig Frans I av Toscana

9. Maria av Medici

19. Johanna av Österrike

2. Filip I, hertig av Orléans

20. Kung Filip II av Spanien & Portugal

10. Kung Filip III av Spanien & Portugal

21. Anna av Österrike

5. Anna av Österrike

22. Karl, ärkehertig av Inre Österrike

11. Margareta av Österrike

23. Maria Anna av Bayern

1. Filip II, hertig av Orléans

24. Kurfurst Fredrik IV av Pfalz

12. Kurfurst Fredrik V av Pfalz, kung av Böhmen

25. Louise Juliana av Oranien

6. Kurfurst Karl I Ludvig av Pfalz

26. Kung Jakob I av England & Skottland

13. Elisabet Stuart

27. Anna av Danmark

3. Elisabeth Charlotte av Pfalz

28. Lantgreve Moritz "den lärde" av Hessen-Kassel

14. Lantgreve Vilhelm V av Hessen-Kassel

29. Agnes av Solms-Laubach

7. Charlotte av Hessen-Kassel

30. Greve Filip Ludvig II av Hanau-Münzenberg

15. Amalia Elisabet av Hanau-Münzenberg

31. Catharina Belgica av Oranien

Referenser

Pevitt, Christine, Philippe, Duc d'Orléans: Regent of France. Weidenfeld & Nicolson, London, 1997
Shennan, J. H., Phillippe, Duke of Orleans: Regent of France. Thames and Hudson, London, 1979

Noter

^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00133476, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Philippe-II-duc-dOrleans topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 60935, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h i] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118820214, läst: 13 april 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ The Peerage person-ID: p10316.htm#i103157, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Union List of Artist Names, 24 september 2020, ULAN: 500085678, läs online, läst: 22 maj 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 887
^ Lescure, M. de (Mathurin): Les maitresses du régent; études d'histoire et de mœurs sur le commencement du xviiie siècle