Ludvig XIII (franska: Louis XIII), född 27 september 1601 i Fontainebleau, Frankrike, död 14 maj 1643 i Saint-Germain-en-Laye, Frankrike, var kung av Frankrike från den 14 maj 1610 till sin död. Han regerade även i personalunion, som Ludvig II, som kung av Navarra från den 14 maj 1610 till 1620.[1]
Biografi
Barndom och tidiga år
Han var son till Henrik IV och dennes andra gemål Maria av Medici. Mellan 1610 och 1614 stod han under moderns förmyndarskap, och även sedan han blivit förklarad myndig stod han helt under modern och hennes rådgivare marskalk d'Ancres beroende.
Åren under de Luynes inflytande
År 1617 lät hertigen av Luynes arrestera och mörda d'Ancres på öppen gata, och fram till sin död var därefter hertigen den som egentligen styrde landet.
I samband med fälttågen mot hugenottupproren, som först bröt ut mot kungamakten på sensommaren 1620, genomdrev Ludvig ett edikt som innebar ett formellt införlivande av Furstendömet Béarn och Kungariket Navarra, två småriken som var i personalunion med Frankrike med början under Ludvigs far, Henrik IV, där makten låg hos protestanterna till skillnad från det strikt katolska Frankrike i övrigt.[1][2][3] Ludvig fick gå en balansgång mellan viljan att regera över ett uniformt katolskt Frankrike och det politiska arvet från fadern, som hade drivit en förhållandevis tolerant politik gentemot protestanterna, som kom till uttryck i bland annat ediktet i Nantes.[4]
Förhållande till kardinal Richelieu
År 1624 överlämnade Ludvig efter mycken tvekan styrelsen till moderns gunstling, kardinal Richelieu.[5] Kungens förhållande till Richelieu var mycket egendomligt. Personligen verkar han ej ha gillat honom, lyssnade gärna till elakt skvaller om kardinalen och fällde ofta ganska skarpa omdömen om honom. Samtidigt skattade han honom högt och uppskattade hans framgångsrika arbete att höja kungamakten och Frankrikes anseende, och lät sig inte påverkas varken av hustrun, modern, brodern, eller andra gunstlingar som inte uppskattade Richelieus stora inflytande. Ludvig har tidigare ansetts helt saknat inflytande över den franska politiken, men senare granskning visar att han intresserade sig för och var delaktig i landets göranden och låtanden mer än vad som framgått.[6]
Familj
Ludvig gifte sig 24 november 1615 med Anna av Österrike; de var då fjorton år gamla båda två. Äktenskapet blev föga lyckligt - under långa perioder hade makarna inget sexuellt samliv med varandra. Först efter tjugotre års äktenskap och flera missfall föddes en tronarvinge (se nedan). Ludvig XIII hade inga kända älskarinnor, och han har misstänkts för att ha varit homosexuell[7], vilket dock ej har kunnat bevisas.
Barn:
- Ludvig XIV (1638–1715), kung av Frankrike och Navarra 1643–1715, gift med Maria Teresia av Österrike
- Filip (1640–1701), hertig av Orléans 1661–1701, gift första gången med Henrietta av England och andra gången med Elisabeth Charlotte av Pfalz
Anfäder
Galleri
Noter
- ^ [a b] Bruce Bueno De Mesquita, Johanna DeStefano (2003). When Languages Collide: Perspectives on Language Conflict, Language Competition, and Language Coexistence, Ohio State University Press, s.175
- ^ Åshild Kolås, Pedro Ibarra Güell (2017). Sovereignty Revisited: The Basque Case, Routledge
- ^ J. Russell Major (1997). From Renaissance Monarchy to Absolute Monarchy: French Kings, Nobles, and Estates, JHU Press, s.208
- ^ Alan James (2017). The Origins of French Absolutism, 1598–1661, Routledge, s. 13–14
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 710
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 711
- ^ Lindqvist, Herman (2011). Ludvig XIV: Solkungen. Bonnier. sid. 11. ISBN 978-91-0-012537-0. Läst 20 augusti 2024
Externa länkar
.jpg)
.JPG)
