PROFILPELAJAR.COM

	Strömsund
	Straejmie
	Tätort; Centralort
	Bredgårdsgatan med Grand Hotell i bakgrunden
Land	Sverige
Landskap	Jämtland
Län	Jämtlands län
Kommun	Strömsunds kommun
Distrikt	Ströms distrikt
Koordinater	63°51′14″N 15°34′2″Ö / 63.85389°N 15.56722°Ö
Area
- tätort	390 hektar (2023)
- kommun	11 780,58 km² (2019)
Folkmängd
- tätort	3 590 (2023)
- kommun	11 020 (2024)
Befolkningstäthet
- tätort	9,2 inv./hektar
- kommun	1 inv./km²
Grundad	1901; (som municipalsamhälle)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Strömsund
Postnummer	833 XX
Riktnummer	0670
Tätortskod	T7960
Beb.områdeskod	2313TC108 (1960–)
Geonames	2671221
	Ortens läge i Jämtlands län Ortens läge i Jämtlands län
	Wikimedia Commons: Strömsund
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Strömsund (olika betydelser).

Strömsund (sydsamiska: Straejmie)^[6]^[7] är en tätort i norra Jämtland samt centralort i Strömsunds kommun, Jämtlands län.

Strömsund ligger vid Russfjärden i Ströms Vattudal. Europaväg 45 går via den 1956 invigda Strömsundsbron över Ströms Vattudal och in i Strömsund.

Strömsund är kyrkby i Ströms socken, och ingick efter kommunreformen 1862 i Ströms landskommun. I denna inrättades för orten den 19 januari 1901 Strömsunds municipalsamhälle, som upplöstes med utgången av 1962. Orten ingår sedan 1974 i Strömsunds kommun som centralort.^[8]

Historia

Från stenåldern till 1800-talet

Det finns ett hundratal kända stenåldersboplatser från fångstkulturen i området. Fynd från både järnåldern och vikingatiden har också gjorts, på Ströms gamla kyrkogård har man till exempel funnit gravar från 800-talet. Första gången Ström nämns i gamla handlingar är vid ett ting i Sveg 1273 då man bland annat avhandlade de norska riksgränsmärkena mot Sverige (både Härjedalen och Jämtland tillhörde Norge då). Där vittnade en gammal bonde, Loden från Ulvkälla, att han som ung, förmodligen omkring 1230, hade deltagit i en gränskommission för att syna av gränsmärkena och att ingen i Straumi^{[förtydliga]} då kunde läsa bönen Pater noster.

Ortnamnen

Den gamla kyrkan i Ström, byggd omkring år 1300, stod på nuvarande gamla kyrkogårdens mark. Det skall då ha funnits endast sju gårdar i församlingen. Kyrkan revs gradvis under 1850-talet, efter den nya kyrkans invigning år 1847. Det gamla sockennamnet Ström syftar på Strömmen eller Strömsströmmen, som avvattnar Ströms Vattudal till Faxälven vid Ulriksfors.

Namnet Flata

Det flata och jämna området framför den nuvarande kyrkan kallades i äldre tid för Strömsflaten, och namnet kan vara mycket gammalt. En man i Ström, "Thore Flater", som nämns i ett skuldebrev till kyrkan utställt i Mordviken år 1410^[9] kan ha sitt binamn bildat efter flaten.^[10] Strömsflaten var Ströms marknadsplats, och de två största marknaderna där var vintermarknaden i februari samt höstmarknaden vid Mickelsmäss. Den gamla flaten utgjordes av de centrala delarna av de ingående byarna; Bredgård och Näset. Numera åsyftas hela tätorten Strömsund i benämningen, som också har kommit att bli endast dativformen Flata. De som fortfarande kan sin jämtska böjer dock ortnamnet beroende på om det står i ackusativ (riktning) eller dativ (befintlighet). Exempel: Om je ha före på Flatn (ackusativ) så e je på Flata (dativ). Flata uttalas med akut accent, det vill säga [Fláta], som exempelvis uttalet av -flata i ordet handflata.

Strömsund under 1900-talet

1912 fick Strömsund järnvägsförbindelse genom Inlandsbanan. Vid denna tid bodde cirka 1 000 personer i Strömsund, som redan då hade en ansenlig mängd industrier, främst inom trävarutillverkning. Tilltron till orten och dess utveckling var stor, i Nordisk familjebok från 1916 skrivs följande: S. är stadt i raskt framåtskridande och betraktas som Jämtlands blifvande andra stad. Så blev dock inte fallet, men sedan sekelskiftet har Strömsund ändå vuxit befolkningsmässigt med ett par tusen. Strömsund fick gymnasium 1961, numera Hjalmar Strömerskolan. 1973 beslutade riksdagen att ett så kallat industricentrum skulle förläggas till Strömsund som en satsning för att främja industrietableringen på orten. Idrottsföreningen på orten, IFK Strömsund, är en av länets äldsta och grundades 1908. Ströms Hembygdsförening, som sköter det omfattande hembygdsgårdsområdet i södra Strömsund, är länets äldsta hembygdsförening och grundades 1906.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Strömsund 1900–2020^[11]^[12]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1900	685	^†
1960	2 301
1965	2 827
1970	3 578
1975	4 119
1980	4 239
1990	4 193	368
1995	4 090	368
2000	3 707	365
2005	3 516	365
2010	3 589	363
2015	3 690	392
2020	3 692	387
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Stadsbild

Strömsund hade en stadsbild liknande en småstad genom de affärs- och bostadshus från 1800-talets senare del som fanns utmed Storgatan. Vissa mindre nybyggnationer skedde vid Storgatan under 1950-talet, bland annat uppfördes Strömsunds kommunalhus 1958, ritat av arkitektfirman Klemming & Thelaus. 1960- och 70-talets så kallade "saneringar" förändrade dock detta radikalt, eftersom merparten av de äldre trähusen revs. Strömsund fick i samband med detta ett nytt affärscentrum kring det då skapade Vattudalstorget. De äldsta kvarvarande stora stenhusen, förutom Ströms kyrka, är Grand Hotell (1909) och Tingshuset, som invigdes 1911 och är ritat av arkitekten Frans Wallberg.

Klimat

Strömsunds årliga nederbörd, samt de dagliga min och maxtemperaturerna för ett helt år.^[13]

	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec
Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde	−6	−4	2	7	13	18	21	19	14	6	−1	−6
Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde	−12	−11	−9	−3	2	8	11	9	5	0	−5	−11

Nederbörd	52,9	33,8	26,4	37,1	45,7	65,1	93,2	88,7	51	45,7	46	42,4

Diagram	temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
	53 -6 -12	34 -4 -11	26 2 -9	37 7 -3	46 13 2	65 18 8	93 21 11	89 19 9	51 14 5	46 6 0	46 -1 -5	42 -6 -11

Näringsliv

Näringslivet domineras av småindustri- och servicenäringen, med bland annat träindustri och tjänsteföretag.

Evenemang

Dundermarknaden anordnas sedan 1983 varje år i juli. Marknaden ställdes in år 2020 och 2021 på grund av coronapandemin.
Dundertrampen var en motionsaktivitet som anordnades av korpen varje sommar fram till 2010 då korpen tvingades lägga ner sin verksamhet i Strömsund på grund av bristande intresse för deras aktiviteter.^[14]

Dundertrampen var en 12 km lång motionsstig som startade längst ut på Öhn på vändplanen och gick mestadels längs stigar i skogen in till hembygdsgården i Strömsund.^[15] Banan pryddes av dockor och detaljer med anknytning till filmen Dunderklumpen. Sista året deltog enbart 50 deltagare.^[14] 2017 gjordes ett nytt försök med Dundertrampen, om än i modifierad form, då en cirka 6 km lång Dundertramp anordnades i samband med dunderveckan.^[16] Start och mål var båda vid hembygdsgården och trampen gick till rotnäset och tillbaka. 2017 års upplaga av trampen lockade 20 deltagare.^[17]