Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2021-01) Motivering: En enda fotnot, svårt att veta vad som egentligen är källbelagt Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.
Samfundet SHT
Organisationsnamn
Det Oförgängligt Lysande och Klart Strålande Samfundet SHT
Förkortning
SHT
Klassificering
Ordenssällskap
Struktur
Hierarkisk
Underorganisationer
Loger
Region och utbredning
Nationell
Bildad
1850
Grundare
Carl Magnus Appelberg
Nummer
802446-9192
Juridisk status
Aktivt
Säte
Uppsala
Samfundet SHT (Det Oförgängligt Lysande och Klart Strålande Samfundet SHT) är ett parodiskt-studentikost ordenssällskap med rötter i Uppsalas studentliv. Det instiftades ursprungligen 1844 under namnet "Sällskapet Tratten" samt återupplivades efter några års uppehåll 1850 under namnet "Kgl. Bacchi Återupplifvade Tratts Orden" under ledning av en tidigare medlem. Även det ursprungliga sällskapets stormästare, Julius von Sydow, återkom med tiden till orden. Beteckningen "Samfundet SHT" infördes kring årsskiftet 1851/52.
Idag är samfundet troligen Uppsalas äldsta fortlevande akademiska ordenssällskap, något vilket dock är svårt att med säkerhet fastställa då vissa av stadens andra sällskap hemlighåller såväl sin existens som sin historia. I dagligt tal benämns orden ofta bara som "Tratten". Orden har loger på ett flertal orter i Sverige. Verksamheten skall "främja den sanna ynglingaglädjen" och består till största delen i att ordna fester och andra sammankomster för medlemmarna, där dessa underhåller varandra med humoristiska tal, dikter, studentikosa uppträdanden och spex. Ordens ceremoniel är i stort sett oförändrat sedan slutet av 1800-talet.
Sällskapet Tratten
Det ursprungliga Sällskapet Tratten instiftades den 29 mars1844 av Julius von Sydow i samband med en så kallad "väckning" av en studentkamrat i Uppsala. Den första mer organiserade sammankomsten i orden arrangerades hos traktören Sundberg den 12 april i samband med von Sydows namnsdag. I sina stadgar betecknades orden som ett "sup-litterärt eller Bakchanaliskt-æstetiskt samkväm". Antalet ordensbröder uppgick ursprungligen till nio (varav en korresponderande ledamot) men utökades under höstterminen samma år till elva. Merparten av medlemmarna var studenter vid Göteborgs nation. I denna sin ursprungliga inkarnation frodades orden endast under cirka ett år och sedan von Sydow lämnat Uppsala med utgången av vårterminen 1845 avstannade verksamheten.
Carl Magnus Appelberg och det återupplivade samfundet
Den siste recipienten bland de elva medlemmarna i den ursprungliga orden var Carl Magnus Appelberg. Även han lämnade Uppsala 1845, men återvände året därpå för fortsatta studier. Efter några år som bland annat sexmästare i Göteborgs nation kände Appelberg ett behov av att återuppliva det insomnade sällskapet vilket skedde hösten 1850 under namnet "Kgl. Bacchi Återupplifvade Tratts Orden". Redan året därpå antogs dock namnet "Samfundet S.H.T.".
Åren 1851–1858 bedrev Appelberg periodvis medicinstudier i Stockholm och med början hösten 1851 såg han till att orden fick verksamhet även där, först i form av en filialavdelning verksam fram till 1853 samt från 1856 i form av SHT:s första filialloge, vilken 1860 omorganiserades till Stora Filial-logen Carl Michael. Därmed hade den spridning av SHT över Sverige påbörjats, vilken till i dagsläget resulterat i totalt tio olika loger från Luleå i norr till Lund i söder. Appelberg själv stod, utöver Stockholmslogen, även som grundare av filiallogen i Linköping.
Utöver de tio logerna har SHT indelat hela världen i ett stort antal så kallade "Här-Mästar-Dömen", "Generalkonsulat" och "Förposter".
Publikationer och alster
Ett urval av de tal, dikter och andra konstnärliga alster som framförs i SHT:s olika loger utges sedan 1852 årligen i skriftserien Tal och kväden.
Ordensnamnets innebörd är hemlig utom för de högsta graderna. Internt benämns sällskapet ofta med namnet Tratten.
Då man blir upptagen i samfundet som ledamot, antar man ett humoristiskt "ordensnamn" under vilket man sedan omnämns. Namnet syftar ofta, men inte alltid, på personens utbildning, yrkesmässiga verksamhet eller någon kännetecknande egenskap.
Den ovannämnde stormästaren Carl Rupert Nyblom - skald, professor i estetik och ledamot av Svenska akademien - har i sina memoarer beskrivit det inflytande hans upptagande i SHT hade:
”
Denna tilldragelse, att C.R. [Nyblom själv] kom in i detta lefnadsglada studentsällskap, hade en afgörande inflytelse på hans lynne. All hans stagnelianism var snart förjagad. Poesi, sång och lustigheter med glada och goda kamrater jämte den osläckliga humor, som där i alla former spenderades, hade snart den verkan, att han alldeles omskaptes.
„
– Carl Rupert Nyblom, En sjuttioårings minnen (1908)
Forssberg, Edvard August (1896). S.H.T. minnen och skildringar ur Stockholmslogens historia 1851-1896 [Företalet undertecknat: Neonatus Immergrün]. Stockholm. Libris2649431
Tratten 1844-1994: en liten bok om ett stort jubileum. Uppsala: Samf. S.H.T. 1994. Libris1953608
Andér, Lars (1999). Carl Magnus Appelberg: SHT:s stiftare : en levnadsteckning. Uppsala: Samfundet S.H.T. Libris2946461
Lundin, Tom (2009). Bland Tunguser, Turkar och Trattar: studentkotterier och studentordenssällskap i 1800-talets Uppsala. [Skrifter från Studenthistoriska sällskapet i Uppsala], 1101-9921 ; 4. Stockholm: Atlantis. Libris11447267. ISBN 9789173533133