PROFILPELAJAR.COM

Detta är en lista över regenter över Kievrus eller Rutenien, även kallat "rusernas land", som räknar sitt tillblivande till Rurik.

Rikets historia i korthet

Detta avsnitt är en sammanfattning av Kievrus.

Rurik etablerade sitt rike i Novgorod (Holmgård) som befolkades av finska och slaviska folk, men inom några decennier flyttades huvudstaden söderut till Kiev. Sedan växte riket och Svjatoslav I lade hela riket under Kievs tron, men från rådslaget i Ljubetsj (en) 1097 delades det upp i vasallstater, i regel under rurikdynastins stormän.

Under Vladimir Is regering (980–1015) började Rutenien kristnas. Denne var den förste fursten som blivit kristen, med undantag för Olga, som ett halvsekel tidigare mötte motstånd bland de hedniska undersåtarna.

Kievriket under medeltiden var grunden till vad som långt senare skulle bli nationen Ukraina, och rutenskan, fornöstslaviskan utvecklades till ukrainska, belarusiska etc. Titeln för de flesta av Kievrikets härskare var Velikij Knjaz, dvs. storfurste. Iziaslav I var den förste att kalla sig kung, och fick en kungakrona av påven Gregorius VII cirka 1076.

Mstislav I (1076–1132), var den siste storfursten av det enade Kievriket, och andra delar av riket började komma utanför Kievs direkta kontroll, även om många furstendömen styrdes av rurikdynastins män, men de hade interna konflikter och krig som ledde till många tronskiften. Speciellt kan nämnas den sekellånga konflikten som uppkom mellan Svjatoslav II:s son Oleg I av Tjernigov och kusinen Vladimir II Monomach och deras avkomlingar. Den försökte man lösa vid det stora rådslaget i Ljubetsj 1097, med uppdelning av riket inom familjen. Kievrikets statsbildning kom att drabbas väldigt hårt av mongolernas härjningar 1240 och var vasallstat till Gyllene horden 1240–1362.

Gyllene Horden lät staden Moskva slippa lindrigare undan, vilket fick ett uppsving på 1200-talet och i samarbete med mongolerna. Från 1283 blev Moskvariket ett furstendöme, storfurstendöme och tsardöme med regenter av rurikdynastin till 1598, för att 1721 få namnet Ryska imperiet (ryska:Российская империя) av Peter I som ville uppvisa banden till Kievriket (ukrainska: Київська Русь - Kijivska Rus ryska:Киевская Русь - Kievskaja Rus). Historiografin i Ryssland och Ukraina är inte enig om huruvida Ryssland verkligen kan datera sin historia tillbaka till Kievriket. Dock ska Moskva varit grundat av furst Jurij Dolgorukij (ca 1090–1157) som regerade i Rostov-Suzdal, son till Kievs furst Vladimir II Monomach. Jurijs son proklamerade storfurstendömet Vladimir-Suzdal. Jurijs sonsonsson Alexander Nevskij gav Moskva som ett arv till Daniel I (1261–1303) från 1283. Moskvariket under rurikdynastin annekterade med tiden de flesta av rusernas områden och utropade Tsarryssland 1547, som "ledare för alla ruser".

Omkring 1321 erövrades Kiev av Storfurstendömet Litauen, den siste av rurikdynastin, Stanislav of Kiev, gick i exil, och Kievs regenter var helt underställda Polsk-litauiska samväldet i flera sekler, till Polens delningar från 1772. I Litauisk historieskrivning nämns slaget vid floden Irpin (en) som avgörande, men dess historicitet är ifrågasatt.

Relation till Norden

Somliga historiker vill ange Kievs början genom khazarerna eller magyarerna medan andra håller sig till rurikdynastin, härstammande från Rurik (Rørikr). Samtida Ludvig den fromme (778–840) av Akvitanien och Frankerriket angav att ruserna var "svenska" (eos gentis esse Sueonum, "... detta folk är svear").

Banden med vikingarna och Norden kvarstod länge, även om man gifte in sig i de slaviska ätterna och talade deras språk, rutenska. Det vanliga furstenamnet Vladimir/Volodymyr motsvarar nordiska Valdemar, i bruk på bägge platser under tidig medeltid. Jaroslav den vise (i Sverige kallad Jarisleif) gifte sig med Ingegerd Olofsdotter av Sverige, dotter till Olof Skötkonung och slaviska Estrid av obotriterna. Jaroslav gav asyl åt Olof den helige och bjöd in Harald Hårdråde som äktade Jaroslavs dotter Elisabet av Kiev. Även Olav Tryggvason och Magnus I av Norge sökte tillflykt i Rutenien, i Novgorod. Enligt Adam av Bremen blev Anund Gårdske av ruserna i Kiev cirka 1070 vald till kung av Sverige, men avsatt genom omröstning bland svearna eftersom han vägrade delta i kungens traditionella avgudaoffer vid templet i Uppsala, ett öde som även beföll Inge den äldre 1084. Vladimir II Monomach gifte sig med Gytha av England (ca 1055–ca 1100), dotter till Englands danskättade anglosaxiske kung Harald Godwinson av huset Wessex. Mor till Valdemar den store (1131–1182) av Danmark var Ingeborg av Kiev, dotter till Vladimir II Monomachs son Mstislav I och Kristina Ingesdotter, dotter till Inge Stenkilsson och Helena av Östergötland.

Not: många årtal och andra uppgifter är osäkra på grund av bristfällig och motsägande dokumentation, och personer kan saknas eller vara påhittade av äldre tiders historiker, som vanligt är med beskrivning av forntida hjältekungar. Det lär ha funnits kungar i Kiev redan på 300-talet.

Lista

Namn	Regeringstid	Levnadstid
Furstar av Novogorod
Rurik	862–879	cirka 800–879
Oleg (Helge)	879–912	död 912
Kievriket
Igor I	912–945	cirka 877–945
Olga (Helga)	945–963	881–969
Svjatoslav I	963–972	cirka 945–972
Jaropolk I	972–980	cirka 958–980
Vladimir I	980–1015	cirka 956–1015
Svjatopolk I	1015–1019	cirka 980–1019
Jaroslav den vise	1016–1054	cirka 978–1054
Iziaslav I	1054–68, 1069–73, 1076–1078	1024–1078
Vseslav	1068–1069	1039–1101
Oleg av Novgorod eller Iziaslav I	1069–1076
Svjatoslav II	1073–1076	1027–1076
Vsevolod I	1076–1093	1030–1093
Svjatopolk II av Kiev	1093–1113	1050–1113
Vladimir II Monomach	1113–1125	1053–1125
Mstislav I	1125–1132	1076–1132
Jaropolk II	1132–1139	1082–1139
Vsevolod II son till Oleg I av Tjernigov	1139–1146	1104–1146
Igor II av Kiev son till Oleg I av Tjernigov	1146–1147	?–1147
Izjaslav II av Kiev	1146–1149, 1151–1154	cirka 1097–1154
Jurij Dolgorukij av Kiev	1149–1151, 1155–1157	cirka 1090–1157
Izjaslav III av Kiev	1154–1155, 1157–1158, 1162	?–1162
Rostislav I av Kiev	1154, 1159–1167	?–1167
Mstislav II av Novgorod	1167–1169	?–1172
Gleb av Kiev	1169–1171	?–1171
Vladimir III Mstislavitj	1171–1171	?–1173
Mikael I av Kiev	1171–1171	?–1176
Roman I av Kiev	1171–1173, 1175–1177	?–1180
Rurik II av Kiev, bror till Roman I, även samregerande	1173, 1180–1182, 1194–1202, 1207–1210	?–1215
Vsevolod III av Kiev	1173	?–1212
Svjatoslav III av Kiev	1177–80, 1182–94	?–1194
Igor III av Kiev, son till Jaroslav II	1202, 1212–1214	?–?
Roman II av Kiev	1203–1205	?–1205
Rostislav II av Kiev	1204–1206	?–1214
Vsevolod IV av Kiev	1207, 1210–1212	cirka 1164–1212
Mstislav III av Kiev	1214–1223	?–1223
Vladimir III av Kiev (Vladimir IV Rurikovitj)	1223–1235	?–1239
Izjaslav IV av Kiev	1235–1236	1186–?
Jaroslav III (Jaroslav II av Vladimir-Suzdal)	1236–1238, 1243–1246	1191–1246
Michael II (Mikael av Tjernigov), son till Vsevolod IV	1238–1239, 1241–1243	1185–1246
Rostislav III av Kiev, son till Michael II	1239–1239	1210–1262
Daniel av Kiev, son till Roman II	1239–1240	1201–1264
Alexander Nevskij av Novgorod	cirka 1246–1263	1220–1263
Jaroslav IV (Jaroslav av Tver), Alexanders bror	1263–1271	1230–1271
Lev, son till Daniel av Galitsj	1271–1301	1228–1301
Vladimir-Ivan Ivanovitj	1301–?
Stanislav Ivanovitj	?–1321