Rostov

 Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2023-06)
Motivering: Texten förefaller maskinöversatt, ex: "finsk-meryansk", "vikingahandlingsenklav", "fennougrer"
Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan.
För den större staden Rostov vid Don, se Rostov-na-Donu.

Rostov (ryska: Ростов; även kallad Rostov Velikij, "Stora Rostov", stundom officiellt Rostov Jaroslavskij; fornnordiska: Rostofa) är en stad vid Nerosjön i Jaroslavl oblast i västra Ryssland, nordost om Moskva, med 30 824 invånare i början av 2015.[1] Den är en av de äldsta städerna i Ryssland.

Rostov på kartan över Ryssland
Rostov
Rostov på kartan över Ryssland.
Rostov på kartan över Jaroslavl oblast
Rostov
Rostov på kartan över Jaroslavl oblast.
Map
Rostovs utsträckning.
Stadens vapen.

På 1300-talet konkurrerade Rostov med Novgorod om herraväldet över de landområden i norr som kallas Zavolotjie (landet bortom båtdragen) runt floden norra Dvina och sjön Onega. Under 1400-talet hamnade allt detta under Moskvariket (Novgorod år 1478).

Historia

Rostovs föregångare var Sarskoje Gorodisjtje, som enligt vissa forskare var huvudstad för den finsk-merjanska stammen. Andra tror att det var en viktig handelsplats för vikingar och en fästning som skyddade Volgas handelsrutt. Flera skyter bosatte sig också där. Dessa olika folk, såsom vikingar, skyter, slaver och finsk-ugriska folk var sannolikt förfäder till många av dem som idag bebor regionen. Rostov nämns först i krönikorna under år 862 som en redan viktig bosättning och blev på 1000-talet huvudstad för furstendömet Vladimir-Suzdal, ett av de viktigaste ryska furstendömena. Det införlivades i Moskvariket 1474.[2]

Trots att det förlorat sin oberoende status förblev Rostov ett kyrkligt centrum. Från år 988 var det stiftsstad i Jaroslavls stift, ett av de första ryska biskopstiften. På 1300-talet blev biskoparna i Rostov ärkebiskopar och sent på 1500-talet metropoliter. En av dessa metropoliter, Iona (Jona) Sysojevitj (ca. 1607–1690), beställde stadens viktigaste landmärke: dess citadell (kreml). Detta anses av vissa vara det finaste utanför Moskva.[2] Trots att Rostov raserades av mongolerna på 1200- och 1300-talet och därefter av polackerna 1608, överlevde det som en medelstor stad. Sent på 1700-talet överfördes dess huvudortsstatus till Jaroslavl.

Rostov är bland annat känt för sin tillverkning av emaljerade föremål.

Vänorter

Källor

  1. ^ ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 5 november 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 12 augusti 2015.
  2. ^ [a b] Brumfield, W. (6 september 2019). ”The Cathedral of Rostov the Great: Reclaiming Russia's past”. Russia Beyond the Headlines. https://www.rbth.com/travel/330933-cathedral-rostov-great. Läst 13 juni 2021. 
  3. ^ ”Ystävyyskaupungit” (på finska). Suomalais-venäläinen kauppakamari. Arkiverad från originalet den 19 september 2012. https://archive.is/20120919130549/http://www.svkk.fi/tietoa_venajasta/venaja-verkosto_suomessa/ystavyyskaupungit. Läst 13 maj 2021. 
  4. ^ ”Stevens Point”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304064113/http://www.sister-cities.org/interactive-map/Stevens%20Point,%20Wisconsin. Läst 13 maj 2021.