Share to: share facebook share twitter share wa share telegram print page

Rysk-ukrainska kriget

Rysk-ukrainska kriget
Plats Ukraina Ukraina
Resultat Krimkrisen, kriget i Donbass, Rysslands invasion 2022
Stridande
Ryssland Ryssland
Wagnergruppen
Ukraina Ukraina
Befälhavare och ledare
Styrka
  •  Ryssland:
  • ≈175 000–190 000 [1][2]

Rysk-ukrainska kriget är ett pågående krig mellan Ryssland och Ukraina. Det påbörjades i februari 2014 av Ryssland, efter Euromajdan, och fokuserade till en början på Krim och delar av Donbass, båda regioner i Ukraina. De första åtta åren av konflikten omfattade den olagliga ryska annekteringen av Krim (2014) samt kriget i Donbass (2014–nuvarande) mellan Ukraina och ryssvänliga separatister, sannolikt med stöd av ryska soldater.[5] Därtill tillkom bland annat cyberkrigföring och politiska spänningar.

I slutet av 2021 började den ryska militären bygga upp sin kapacitet vid gränsen mellan Ryssland, Belarus och Ukraina. USA:s president Joe Biden varnade under februari 2022 vid flera tillfällen för en rysk invasion av Ukraina. Stats- och regeringschefer som Emmanuel Macron i Frankrike och Olaf Scholz i Tyskland försökte lösa konflikten med hjälp av diplomati. Ryssland ställde å sin sida krav som Ukraina inte accepterade. Samtidigt förflyttade Ryssland trupper till Belarus gräns mot Ukraina och även till sin egen gräns mot Ukraina.

Den 21 februari 2022 erkände Ryssland de ukrainska utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk som Ryssland aktivt stött sedan 2014.[6] Tre dagar senare inledde Ryssland en storskalig militär invasion av Ukraina.[7][5]

En stor del av det internationella samfundet har fördömt Ryssland för dess agerande i Ukraina och anklagat Ryssland för att bryta mot internationell rätt liksom att kränka ukrainsk suveränitet. Även anklagelser om ryskt folkmord har förekommit.[8] Rysslands agerande under perioden har lett till att många länder infört sanktioner mot Ryssland, ryska individer och företag, och mängden avbrutna affärsrelationer mellan Ryssland och västvärlden efter 2022 års invasion har ökat kraftigt.

Europarådet, en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation bestående av 46 medlemsstater som verkar för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsutveckling, i vilket Ryssland var medlem i 26 år, fördömde Rysslands oprovocerade angrepp på Ukraina. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, uteslöts landet ur organisationen den 16 mars 2022.[9]

Historik

Bakgrund

Fördjupning: Kievrus och Ukrainas historia

Både Ryssland och Ukraina var fram till 1991 delar av Sovjetunionen. I augusti 1991 utropade Ukraina sig som självständig stat, vilket bidrog till Sovjetunionens upplösning senare samma år. Självständigheten bekräftades i en folkomröstning den 1 december 1991. Över 90% av befolkningen stödde självständighet. Sedan Ukrainas självständighet har motsättningar mellan etniska ryska delar av befolkningen och etniska ukrainare från tid till annan förekommit, särskilt i de ryssdominerade östra delarna av landet. Motsättningarna har huvudsakligen rört utvecklingen av dels Ukrainas relationer med omvärlden, dels den ekonomiska politiken.[10]

Som ett resultat av den oordnade upplösningen av Sovjetunionen uppstod tidigt konflikter mellan Ryssland och Ukraina. En konflikt rörde rättigheterna till forna Sovjetunionens svartahavsflotta. År 1992 träffades en uppgörelse mellan länderna om att administrera flottan tillsammans, men den ersattes därefter av uppgörelser som gav Ryssland rätt till allt större delar av flottan. Ryssland utfäste sig i Budapestuppgörelsen 1994 att inte använda vapenmakt mot Ukraina och att respektera Ukrainas självständighet och landets dåvarande gränser i utbyte mot att Ukraina gjorde sig av med sina kärnvapen.[11][12] År 1997 träffade länderna en överenskommelse som gav Ryssland en 20-årig rätt att arrendera flottbasen i Sevastopol på Krim. Kort därefter ingick länderna ett freds- och vänskapsfördrag med utfästelser om att respektera varandras självständighet och existerande nationsgränser. Freds- och vänskapsfördraget från 1997 inledde en period av normaliserade fredliga relationer mellan länderna.[13][14][15]

Ukraina har under sin tid som självständigt land slitits mellan kopplingarna till Centraleuropa (i väster, där Polen genom historien haft stort inflytande[16]) och Östeuropa (med en stor mängd etniska ryssar med ryska som majoritetsspråk i den östligaste landsändan). Ryssland har på senare tid, även gentemot Ukraina, hävdat en rätt att "skydda" den etniskt ryska och rysktalande befolkningen utanför sitt eget lands gränser.[17]

Under de senaste decennierna som självständigt land har den politiska makten i Ukraina växlat mellan ukrainskspråkiga och västvänliga nationalister å ena sidan, samt ryskspråkiga och Rysslandsvänliga dito å den andra. På respektive sida har det även förekommit representanter för extremhöger och kommunister. Ett återkommande problem har varit korruption och maktkoncentration till oligarker. Den orangea revolutionen 2004–2005 var en serie demonstrationer, där anhängare till den västvänlige Viktor Jusjtjenko konfronterade Rysslandsvänlige Viktor Janukovytj.

Euromajdan (2013–2014)

Fördjupning: Euromajdan

Ukraina har efter Sovjetunionens fall närmat sig Västeuropa och EU. Sent i november 2013 började invånare i Kiev demonstrera mot den dåvarande presidenten Viktor Janukovytj och den sittande regeringen. Ett associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Ukraina hade förhandlats fram av parlamentet. Efter påtryckningar från Rysslands president Vladimir Putin avbröt regeringen förberedelserna för undertecknandet.[18] Det blev den tändande gnistan för ett folkligt missnöje med den korruption som präglat Janukovytj och hans regim. Beslutet ledde till stora folkliga protester centrerade till Självständighetstorget i Ukrainas huvudstad Kiev, kallat Majdan ("torget"). Demonstranterna krävde Janukovytjs och regeringens avgång. Konflikten framställdes som ett val mellan en demokratisk framtid i EU eller en korrumperad lydstat till Ryssland. Oppositionen slöt upp bakom protesterna. I januari 2014 avgick regeringen men protesterna fortsatte. Kravallpolis slog våldsamt ner demonstrationerna. Över 100 personer dödades och flera hundra skadades av kravallpolis. Detta ledde i sin tur till att än fler människor började protestera. Konflikten eskalerade, varpå Janukovytj i februari 2014 flydde landet.[19][20][21]

Krimkrisen och kriget i Donbass (från 2014)

Fördjupning: Krimkrisen och Kriget i Donbass

Den 22 februari 2014 flydde Janukovytj med hjälp av den ryska säkerhetstjänsten FSB till Ryssland, varpå den västvänliga oppositionen under Petro Porosjenko tog över makten. Maktskiftet ledde till ett närmande till EU, något som i sin tur ledde till starkare slitningar mellan landets etniskt ryska och ukrainska befolkningsgrupper. Slitningarna var som starkast på Krim, vilket Ryssland utnyttjade för att i februari och mars 2014 ta kontroll över halvön.[19][18][21] Detta skedde efter förberedelser under det av Ryssland arrangerade vinter-OS i Sotji.

Efter att en illegal folkomröstning genomförts av separatister, där det officiella omröstningsresultatet gav vid handen att 96,77 procent hade röstat för Krims och Sevastopols anslutande till Ryssland, annekterade Ryssland slutligen halvön, utan vidare diskussioner i Rysslands duma och trots en FN-resolution som tydligt motsatte sig denna unilaterala process.[22] Enligt Rysslands president Vladimir Putin motiverades annekteringen av att skydda etniska ryssar på Krim och i sydöstra Ukraina.[20] Putin avslöjade senare att maktövertagandet i Krim noga planerats i Moskva.[5]

För första gången sedan andra världskriget hade en europeisk stat erövrat och annekterat en del av ett annat land. Omvärlden reagerade kraftigt på annekteringen. Ryssland anklagades både för att ha brutit mot folkrätten och mot flera internationella avtal.[22]

En liknande utveckling inträffade i Charkiv, Donetsk och Luhansk oblast, där beväpnade proryska separatister, i en del fall sannolikt med stöd av ryska elitsoldater, ockuperade officiella byggnader i syfte att ta kontrollen över dessa områden från Ukraina. Ukraina lyckades behålla kontrollen över Charkiv men i cirka en tredjedel av länen Donetsk och Luhansk tog separatister kontrollen. I Donetsk och Luhansk arrangerade separatisterna några månader senare en "folkomröstning" om självständighet från Ukraina som påstods visa starkt stöd för självständighet. Under våren och sommaren växlade lyckan för de stridande, och i slutet av augusti hade Ukrainas försvarsmakt lyckats erövra större delen av upprorsmännens område. Detta vände under september, enligt de flesta oberoende bedömare på grund av direkt militärt bistånd (med vapen, förnödenheter och trupper) från Ryska federationen.

Den ukrainska regeringen bekymrade sig över sin svaga armé och godkände bildandet av en paramilitär frivilligstyrka som kom att få namnet Azovbataljonen. Till styrkan anslöt sig högerextrema nationalister från flera länder, däribland Sverige. Detta gav bränsle till Rysslands skrämselpropaganda att nazister skulle ta hämnd för gamla oförrätter under Sovjettiden.[5] Ryssland upprepade detta narrativ när de i februari 2022 motiverade sin invasion av Ukraina med att de skulle "de-nazifiera" Ukraina. I april 2022 publicerade den ryska statliga nyhetsbyrån Ria Novosti en artikel i vilket syftet med kriget i Ukraina beskrevs som "de-nazifiering och ofrånkomligen också de-Ukrainiering", vilket tolkades som ett utraderande av den moderna staten Ukraina.[23]

Därefter fungerade Donetsk och Luhansk som ryska protektorat.[22] I efterföljden till detta gick Ryssland även in i Donbass, vilket ledde till kriget i Donbass. 14 000 personer beräknas ha dött i detta krig.[19][18][21] Ukraina och Nato har rapporterat om hur Ryssland bidragit med trupper, militär förstärkning och granater i Donbass, vilket Ryssland har förnekat.[20] Organisationen OSSE skickade en observatörsstyrka till Donbass som dokumenterade direkt rysk inblandning i konflikten.[22] Den stabiliserade frontlinjen motsvarade övergången till en frusen konflikt.

Kriget i Donbass och annekteringen av Krim gjorde 1,7 miljoner ukrainare hemlösa.[22]

Krisen blir internationell (från 2014)

När det malaysiska flygplanet Malaysia Airlines Flight 17 sköts ner av Ryssland i ukrainskt luftrum den 17 juli 2014 utvecklades konflikten till en internationell kris, där bland annat USA och EU drogs in. I september 2016 lyckades utredare fastställa att missilsystemet som låg bakom nedskjutningen var ryskt, att det hade flyttats in i östra Ukraina och efter nedskjutningen återförts till ryskt territorium. Med start i februari 2015 förhandlade Frankrike, Tyskland, Ukraina och Ryssland genom Minskavtalet från 2015 fram en vapenvila, som bland annat skulle ge Ukrainas regering full kontroll över konfliktområdet, liksom leda till att tungt artilleri drogs tillbaka från fronten.[20] Separatisterna bröt dock snabbt mot innehållet i avtalet genom att arrangera val efter egna regler. Enligt rapporter tog de också emot leveranser av vapen från Ryssland. Strider fortsatte därefter att regelbundet flamma upp kring strategiskt viktiga orter i Donbass.[22]

I april 2016 placerade Nato fyra bataljoner i Östeuropa, med trupper som skulle rotera mellan Polen, Litauen, Lettland och Estland. Målet var att motverka ryska aggressioner i Europa, och i synnerhet i Baltikum. I september 2017 tillkom två stycken stridsvagnsbrigader, som placerades i Polen. Även där var målet avskräckning. Under Donald Trumps presidentskap ökade säkerhetsstödet till Ukraina, tillsammans med ökande tryck på Ryssland. Bland annat infördes i januari 2018 sanktioner mot 21 individer, bland annat flera ryska tjänstemän, liksom nio företag som hade kopplingar till konflikten. För första gången sedan konflikten hade börjat godkände USA i mars 2018 försäljningen av avancerade pansarvärnsvapen. I oktober samma år genomförde dessutom USA, sju Nato-länder och Ukraina tillsammans flygövningar i västra Ukraina.[20]

Närmande till västvärlden (2019)

I april 2019 valdes Volodymyr Zelenskyj till Ukrainas nya president, och i juli samma år segrade hans parti Folkets Tjänare stort. Efter valet tog Zelenskyj initiativ till ett närmande till både EU och Nato, och bad om omvärldens stöd till att kunna bli medlem i båda.[18]

Konflikten trappas upp (2021–2022)

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på besök hos Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel den 16 december 2021.

Under våren 2021 omgrupperade den ryska armén i omgångar i närheten av den ukrainska gränsen. I juli 2021 deklarerade Rysslands president Vladimir Putin att Ukraina är en "omistlig del av Ryssland".[18] Under hösten och vintern 2021 mobiliserades ryska trupper vid gränsen till Ukraina, vilket ledde till en spänd säkerhetspolitisk situation. I december 2021 ställde Ryssland flera krav på säkerhetsalliansen Nato, bland annat att alliansen inte ska utvidgas med fler medlemsstater liksom att inga militärbaser ska placeras i länder som tidigare varit medlemmar i Sovjetunionen på grund av att ur Rysslands synvinkel Ukraina är en viktig buffertzon mot Nato.[21] Natos medlemsländer avfärdade dock dessa krav och vidhöll sin policy att hålla "dörren öppen" för nya medlemmar.[24] Sverige och Finland uttryckte också ett tydligt avståndstagande gentemot Rysslands krav, som två av de länder i EU som inte är medlemsländer i Nato.[25]

Spänningarna mellan Ryssland och Ukraina ökade under början av 2022. Bland annat ska över 100 000 ryska soldater ha befunnit sig vid Ukrainas gräns. Intensiva försök till diplomati inleddes. Bland annat träffades USA:s och Rysslands vice utrikesministrar i Genève. Samtalen ledde dock inte till någon lösning. Ukraina träffade även representanter för Natos medlemsländer i Bryssel. USA meddelade den 25 januari 2022 att man satte 8 500 soldater i beredskap på grund av oroligheterna.[24]

Rysk invasion av Ukraina (2022)

Diplomatiska samtal för att undvika en invasion fortgick i januari och februari 2022, och flera stats- och regeringschefer besökte Ryssland och Ukraina. Man nådde dock ingen diplomatisk framgång.[24]

Den 11 februari 2022 varnade USA:s president Joe Biden för en nära förestående rysk invasion av Ukraina. Några dagar senare, den 15 februari, träffades Putin och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Moskva, i samtal där Putin upprepade att han ville undvika krig och var redo att förhandla.[24] Enligt uppgifter från USA var informationen om att trupper drogs tillbaka dock falsk, och USA hävdade att antalet ryska trupper vid gränsen till Ukraina snarare ökade under denna tid. Joe Biden varnade återigen om att en rysk invasion var i ankommande. Den 17 februari tillkännagav Storbritanniens, Polens och Ukrainas utrikesministrar ett samarbete för ökad uthållighet i Ukraina.[26] Längs Ukrainas östra gräns gentemot Ryssland skedde skottlossning, och båda länderna anklagade varandra för upptrappningen.[24]

Delar av länen Donetsk och Luhansk i östra Ukraina fungerade sedan tidigare som ryska protektorat. Proryska separatister i dessa hade den 18 februari samordnat sina pressmeddelanden angående "akut hjälpbehov från Ryssland".[27][22]

Den 21 februari meddelade Vladimir Putin att Ryssland erkände de ukrainska utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk.[28] Folkrepublikerna begärde genast militär assistans och ryska trupper förflyttades till dessa områden, i uppenbar strid mot den olympiska vapenvilan; en dag tidigare hade vinter-OS avslutats. Putin sade att de skulle verka som "fredsbevarande" trupper. Någon fredsbevarande separat trupp fanns dock inte, utan det rörde sig om ordinarie militär.[29]

Ryssland inledde en militär invasion av Ukraina på morgonen den 24 februari 2022.[30] Ryssland betecknade den som en "fredsbevarande operation" i östra delen av landet.[31] Sveriges statsminister betecknade invasionen som oprovocerad, olaglig och oförsvarlig.[32] Ryssland angrep genom robotattacker mot ukraiska försvarsanläggningar, elektroniskt krig samt trupprörelser in över landgränsen från Krim, Belarus och den gemensamma gränsen i öster. Ukraina hade då fått vapenstöd från Nato och vissa andra stater, men inga utländska länders soldater deltog på Ukrainas sida i försvaret av landets territorium.

Fram till början av mars hade Ryssland, efter en dryg veckas invasion, tagit militär kontroll över bland annat Cherson, Mykolajiv och Zaporizjzja kärnkraftverk i söder, och strider stod runt hamnstaden Mariupol i öster.[33] I norr hade Ryssland med pansarkolonner försökt tränga fram mot Kiev, men stoppats i utkanterna av staden. Ukrainarna visade sig vara mycket effektiva i bekämpandet av de framträngande fordonskolonnerna. Robotattacker mot mål i bland annat Kiev och Charkiv hade lett till stor förödelse, och de ryska invasionstrupperna förberedde sig på inringningsaktioner runt de båda städerna. Samtidigt hade uppskattningsvis en miljon människor flytt Ukraina,[34] i första hand till Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien. Fram till slutet av mars har uppskattningsvis 3,6 miljoner ukrainare flytt landet och ytterligare cirka 6,5 miljoner behövt fly inom landet,[35] i den största flyktingströmmen sedan andra världskriget.[36]

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gjorde efter invasionen offentliga uttalanden för att peka på Ukrainas utsatthet och för att fördöma den ryska invasionen. Han riktade sig i TV-tal även direkt till Rysslands folk, i ett försök att få dem förstå Ukrainas situation och det omotiverade i Rysslands agerande.[37] Rysslands president Vladimir Putin kallade det hela för en "specialoperation",[38] trots att uppskattningsvis 100 000 – 150 000 man deltog i angreppet.[39] Censuren i Ryssland skärptes därefter ytterligare, och ryska demonstrationer mot kriget ledde till tusentals gripanden.[40]

Samtidigt ledde invasionen till kraftiga reaktioner världen över.

Kring månadsskiftet mars–april led ryssarna svåra nederlag både norr och söder om Ukrainas huvudstad Kiev. Tusentals ryska soldater dödades och stridsvagnar förstördes i stort antal. Den ryska offensiven visade sig helt ha misslyckats. "Ryssarna gjorde små och misslyckade framryckningar in i norra Kiev och försökte sedan med stora förluster omringa staden från väster. Mot enorma odds lyckades ukrainska styrkor hålla fronten och gick till motattack, fördröjande ryssarnas framryckning, varvid man använde ett brett utbud av vapen från väst, bland annat bärbara Javelin pansarvärnsrobotar och Stinger luftvärnsrobotar och mycket annat."[41]

Cyberattacker

Ryssland har utfört flera cyberattacker mot Ukraina sedan konflikten startade 2014. I december 2015 förlorade mer än 225 000 ukrainare sin strömförsörjning till följd av ett angrepp. Ett år senare, i december 2016, inträffade ytterligare ett strömavbrott efter en attack mot ett allmännyttigt bolag. I juni 2017 inträffade en ransomwareattack, som träffade bland annat regeringens och flera företags datorsystem. Attacken, som spreds till datorsystem globalt, beräknas ha lett till skador till ett värde av flera miljarder dollar.[20]

Ukrainas säkerhetstjänst säger sig ha motverkat och avvärjt minst 1200 cyberattacker under 2021. Under januari 2022 attackerades en stor mängd statliga hemsidor och bara några dagar innan invasionen inleds så upptäcktes ett virus vars syfte var att försvaga landets IT-infrastruktur och därigenom försvåra för myndigheterna att effektivt utföra sina uppdrag.[42][43]

Irans roll i konflikten

Iran har försett Ryssland med patrullrobotar och drönare för användning i invasionen av Ukraina, främst Shahed 131 och Shahed 136. Flera länder har anklagat Iran för att ha brutit mot FN:s säkerhetsråds resolution 2231.[44]

The Guardian rapporterade att Iran smugglade vapen från Irak till Ryssland. Den 11 juli 2022, och igen den 17 juli, då ryska drönartillförseln tog slut, sa amerikanska tjänstemän att Iran planerade att förse Ryssland med drönare.[45] Den 17 oktober 2022, när Ryssland förlorade mark till ukrainska motoffensiver i öst och söder, hade Ryssland skaffat iranska självmordsdrönare, som de använde för att attackera civil infrastruktur.[45]

Den 21 oktober 2022 uppgav ett pressmeddelande från Vita huset att iransk militär befann sig på Krim för att hjälpa Ryssland att starta drönarattacker mot civila och civil infrastruktur.[45] Den 24 november 2022 sa ukrainska tjänstemän att militären hade dödat tio iranier och skulle rikta in sig på ytterligare iransk militär närvaro i Ukraina. Institute for the Study of War bedömde att dessa sannolikt tillhörde eller var knutna till islamiska revolutionsgardet, eftersom denna organisation är den primära operatören av iranska drönare.[45]

Anmärkningar

  1. ^ Denna källa bör kontrolleras: 1) definition av vad som här menas med reserver: 2) antal, som verkar anmärkningsvärt stort

Källor

  1. ^ Patrick Wintour (18 februari 2022). ”Russia has amassed up to 190,000 troops on Ukraine borders, US warns” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2022/feb/18/russia-has-amassed-up-to-190000-troops-on-ukraine-borders-us-warns. Läst 6 mars 2022. 
  2. ^ Johan Edgar (21 februari 2022). ”Uppgifter i natt: Krissamtal – och planen för attack”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Jx2R4P/macron-och-putin-i-krissamtal-uppgifter-om-rysk-attack. Läst 6 mars 2022. 
  3. ^ ”Ukraine: Military and security service personnel strengths” (på amerikansk engelska). CIA Factbook. 2021. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/ukraine/#military-and-security. Läst 5 mars 2022. 
  4. ^ The military balance 2021. Abingdon, Oxon: International Institute for Strategic Studies. ISBN 978-1032012278 
  5. ^ [a b c d] ”Konflikten i Ukraina – fördjupning”. Utrikespolitiska Institutet. 26 februari 2022. https://www.ui.se/landguiden/konflikter/ukraina2/fordjupning/. Läst 23 december 2022. 
  6. ^ Oscar Schau (21 februari 2022). ”Putin erkänner ukrainska rebellområdenas självständighet” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/putin-ryssland-ska-erkanna-ukrainska-rebellomradena. Läst 23 februari 2022. 
  7. ^ Marianne Björklund (24 februari 2022). ”Ryssland attackerar Ukraina – explosioner i flera städer”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/varlden/ryssland-attackerar-ukraina-explosioner-i-flera-stader/. 
  8. ^ ”Kanadas parlament: Folkmord i Ukraina”. Svenska Dagbladet/TT-AFP. 28 april 2022. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/PoJdO6/kanadas-parlament-folkmord-i-ukraina. Läst 1 maj 2022. 
  9. ^ ”War in Ukraine”. Europarådet. 2022. https://www.coe.int/en/web/portal/war-in-ukraine. Läst 23 december 2022. 
  10. ^ ”Ukraina – Modern historia”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ukraina/modern-historia/. Läst 7 mars 2022. 
  11. ^ Pifer, Steven (5 december 2019). ”Why care about Ukraine and the Budapest Memorandum” (på amerikansk engelska). Brookings. https://www.brookings.edu/blog/order-from-chaos/2019/12/05/why-care-about-ukraine-and-the-budapest-memorandum/. Läst 5 mars 2022. 
  12. ^ ”Ukraine's forgotten security guarantee: The Budapest Memorandum | DW | 05.12.2014” (på brittisk engelska). DW.COM. Deutsche Welle. https://www.dw.com/en/ukraines-forgotten-security-guarantee-the-budapest-memorandum/a-18111097. Läst 5 mars 2022. 
  13. ^ ”Ukraine - Independent Ukraine | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Ukraine/Independent-Ukraine. Läst 6 mars 2022. 
  14. ^ ”Bound by treaty: Russia, Ukraine and Crimea | DW | 11.03.2014” (på brittisk engelska). DW.COM. Deutsche Welle. https://www.dw.com/en/bound-by-treaty-russia-ukraine-and-crimea/a-17487632. Läst 6 mars 2022. 
  15. ^ Sorokowski, Andrew D. (1996). ”Treaty on Friendship, Cooperation, and Partnership between Ukraine and the Russian Federation”. Harvard Ukrainian Studies 20: sid. 319–329. ISSN 0363-5570. https://www.jstor.org/stable/41036701. Läst 6 mars 2022. 
  16. ^ ”Ukraina - Historia”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ukraina#historia. Läst 4 mars 2022. 
  17. ^ ”Russia's border doesn't end anywhere, Vladimir Putin says” (på brittisk engelska). BBC News. 24 november 2016. https://www.bbc.com/news/world-europe-38093468. Läst 6 mars 2022. 
  18. ^ [a b c d e] ”Detta har hänt: Konflikten mellan Ukraina och Ryssland”. DN.SE. 13 februari 2022. https://www.dn.se/varlden/detta-har-hant-konflikten-mellan-ukraina-och-ryssland/. Läst 21 februari 2022. 
  19. ^ [a b c] ”Putin beordrar trupper till utbrytarregionerna”. Svenska Dagbladet/TT-AFP. 21 februari 2022. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/nytt-samtal-mellan-putin-och-macron. Läst 21 februari 2022. 
  20. ^ [a b c d e f] ”Conflict in Ukraine” (på engelska). Global Conflict Tracker. Council of Foreign Relations. https://cfr.org/global-conflict-tracker/conflict/conflict-ukraine. Läst 2 mars 2022. 
  21. ^ [a b c d] Dormido, Hanna; Parker, Claire (21 januari 2022). ”Four maps that explain the Russia-Ukraine” (på engelska). Washington Post. https://www.washingtonpost.com/world/2022/01/21/ukraine-russia-explain-maps/. Läst 21 februari 2022. 
  22. ^ [a b c d e f g] ”Ukraina – Aktuell politik”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ukraina/aktuell-politik/. Läst 4 mars 2022. 
  23. ^ ”Why did Russia invade Ukraine and has Putin's war failed?”. BBC. 16 november 2022. https://www.bbc.com/news/world-europe-56720589. Läst 23 december 2022. 
  24. ^ [a b c d e] Törnquist, Hanna (20 februari 2022). ”Det här har hänt i Ukrainakonflikten”. Svenska Dagbladet. Läst 22 februari 2022. 
  25. ^ Szumski, Charles (23 december 2021). ”Sweden ‘firmly rejects’ Russia’s call for safeguards against NATO’s eastward expansion” (på brittisk engelska). www.euractiv.com. https://www.euractiv.com/section/politics/short_news/sweden-firmly-rejects-russias-call-for-safeguards-against-natos-eastward-expansion/. Läst 21 februari 2022. 
  26. ^ United Kingdom, Poland and Ukraine foreign ministers' joint statement, February 2022, pressmeddelande från brittiska regeringen, 17 februari 2022.
  27. ^ Mezzofiore, Gianluca (19 februari 2022). ”Separatist leaders pre-recorded their video appeals, metadata shows” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/europe/live-news/ukraine-russia-news-02-19-22-intl/h_ce9740910a589f378762a6c2c3664e53. Läst 24 februari 2022. 
  28. ^ Hopkins, Valerie; Kramer, Andrew E. (21 februari 2022). ”Why it matters that Russia just recognized Donetsk and Luhansk.” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2022/02/21/world/europe/donetsk-luhansk-donbas-ukraine.html. Läst 22 februari 2022. 
  29. ^ Råde, Olle (22 februari 2022). ”Uppgifter: Ryska trupper redan i östra Ukraina”. gp.se. https://www.gp.se/1.66390256. Läst 4 mars 2022. 
  30. ^ Johan Wikén (24 februari 2022). ”Så ser det ut runt om i Ukraina efter Rysslands invasion” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-vaknar-ukraina-till-explosioner. Läst 24 februari 2022. 
  31. ^ Oscar Schau, Maria Makar (22 februari 2022). ”Putin har beordrat rysk militär att gå över gränsen” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/putin-har-beordrat-rysk-militar-att-ga-over-gransen. Läst 24 februari 2022. 
  32. ^ ”Andersson: Invasionen är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig”. DN.SE. 24 februari 2022. https://www.dn.se/sverige/andersson-invasionen-ar-oprovocerad-olaglig-och-oforsvarlig/. Läst 4 mars 2022. 
  33. ^ Gunter, Joel (3 mars 2022). ”Mariupol under siege: 'We are being completely cut off'” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/world-europe-60601235. Läst 4 mars 2022. 
  34. ^ United Nations High Commissioner for Refugees (3 mars 2022). ”News Comment: 1 million refugees have fled Ukraine in a week” (på engelska). UNHCR. https://www.unhcr.org/news/press/2022/3/62206a824/news-comment-1-million-refugees-fled-ukraine-week.html. Läst 5 mars 2022. 
  35. ^ ”How many Ukrainians have fled their homes and where have they gone?” (på brittisk engelska). BBC News. 23 mars 2022. https://www.bbc.com/news/world-60555472. Läst 24 mars 2022. 
  36. ^ Gersema, Emily (11 mars 2022). ”Ukraine war forces Europe’s largest refugee crisis since WWII” (på amerikansk engelska). USC News. https://news.usc.edu/197628/ukraine-war-refugees/. Läst 24 mars 2022. 
  37. ^ ”Volodymyr Zelenskyj - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/volodymyr-zelenskyj. Läst 4 mars 2022. 
  38. ^ ”Ukraine: Putin declares special military operation” (på brittisk engelska). BBC News. 24 februari 2022. https://www.bbc.com/news/av/world-60505319. Läst 4 mars 2022. 
  39. ^ ”How many troops has Russia sent into invasion of Ukraine?” (på engelska). AS.com. 24 februari 2022. https://en.as.com/en/2022/02/24/latest_news/1645729870_894320.html. Läst 4 mars 2022. 
  40. ^ ”More than 2,000 arrested at anti-war protests in Russia” (på engelska). www.aljazeera.com. 27 februari 2022. https://www.aljazeera.com/news/2022/2/27/more-than-2000-arrested-at-anti-war-protests-in-russia. Läst 4 mars 2022. 
  41. ^ ”Russia's failure to take down Kyiv was a defeat for the ages”. 6 april 2022. https://apnews.com/article/russia-ukraine-war-battle-for-kyiv-dc559574ce9f6683668fa221af2d5340. 
  42. ^ ”Ukraine cyber-attack: Russia to blame for hack, says Kyiv” (på brittisk engelska). BBC News. 14 januari 2022. https://www.bbc.com/news/world-europe-59992531. Läst 3 mars 2022. 
  43. ^ Reuters (24 februari 2022). ”Ukraine computers hit by data-wiping software as Russia launched invasion” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/world/europe/ukrainian-government-foreign-ministry-parliament-websites-down-2022-02-23/. Läst 3 mars 2022. 
  44. ^ Slawson, Nicola (12 april 2022). ”First Thing: Russia using weapons ‘smuggled by Iran’ in Ukraine” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/us-news/2022/apr/12/first-thing-russia-using-weapons-smuggled-by-iran-in-ukraine. Läst 27 juni 2023. 
  45. ^ [a b c d] ”Institute for the Study of War” (på engelska). Institute for the Study of War. Arkiverad från originalet den 25 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220325065358/https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-march-24. Läst 27 juni 2023. 
Read more information:

Untuk pemain hoki lapangan India, lihat Tarsem Singh (field hockey). Tarsem SinghSingh di WonderCon 2011LahirTarsem Singh Dhandwar26 Mei 1961 (umur 62)Jalandhar, Punjab, IndiaNama lainTarsemPekerjaanSutradara, produser, penulis naskahTahun aktif1990–sekarangSitus webwww.tarsem.org Tarsem Singh Dhandwar (bahasa Punjabi: ਤਰਸੇਮ ਸਿੰਘ ਧੰਦ੍ਵਾਰ; lahir 26 Mei 1961), yang lebih dikenal sebagai Tarsem, adalah seorang sutradara India-Amerika Serikat yang…

Yeni AsmaraniInformasi pribadiKebangsaan IndonesiaLahir20 Maret 1992 (umur 31)Bandung, IndonesiaPeganganKananTunggal PutriPeringkat tertinggi50 (27 Juni 2013)Peringkat saat ini50 (27 Juni 2013) Yeni Asmarani (lahir 20 Maret 1992) merupakan salah satu pemain bulutangkis tunggal putri Indonesia. Ia adalah atlet binaan PB Djarum Kudus. Ia juga pernah mengalahkan Ratchanok Intanon dari Thailand. Prestasi 2012: Runner - up INDONESIA OPEN GRAND PRIX GOLD BADMINTON 2012, Perempatfin…

مرض حرب الخليج معلومات عامة من أنواع متلازمة،  ومرض  تعديل مصدري - تعديل   متلازمة حرب الخليج (بالإنجليزية: Gulf War syndrome)‏ أو مرض حرب الخليج (بالإنجليزية: Gulf War illnesses)‏ أو المرض المزمن متعدد الأعراض (بالإنجليزية: chronic multisymptom illness)‏، هو مجموعة من الأعراض الجسدية والنفسية ظهر…

Йоганн Тролльманннім. Johann Wilhelm Trollmann Народився 27 грудня 1907(1907-12-27)Гіфгорн, Люнебург[d], Провінція Ганновер, Королівство Пруссія, Німецька імперія[1]Помер травень 1944[2][3] (36 років)Wittenberge concentration campd, Віттенберге, Прігніц, Бранденбург, НімеччинаКраїна  Німецька ім…

Etcheverry Hall Etcheverry Hall houses the Departments of Mechanical, Industrial, and Nuclear Engineering of the College of Engineering at the University of California, Berkeley. Etcheverry Hall is named after Bernard A. Etcheverry, professor of irrigation and drainage from 1915 to 1951, who later served as chair of the Department of Irrigation and Drainage from 1923–51.[1] Built in 1964,[2][3] it is located on the north side of Hearst Avenue, across the street from the…

España en los Juegos Olímpicos Bandera de EspañaCódigo COI ESPCON Comité Olímpico Español(pág. web)Juegos Olímpicos de Seúl 1988Deportistas 231 en 20[1]​ deportesAbanderado Apertura: S. A. R. Cristina de BorbónClausura: Jordi Llopart[2]​MedallasPuesto: 25 1 1 2 4 Historia olímpicaJuegos de verano 1900 • 1904 • 1908 • 1912 • 1920 • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1948 &…

Any one of three DC Comics superheroes Comics character FuryThe Fury (Lyta Hall), as appeared on a splash page of Infinity, Inc. #16 (July 1985), pencils by Todd McFarlane, inks by Tony DeZuniga.Publication informationPublisherDC ComicsFirst appearanceWonder Woman #300 (February 1983)Created byRoy ThomasDanette ThomasRoss AndruIn-story informationFull nameHippolyta Lyta Trevor-HallTeam affiliationsInfinity, Inc.Notable aliasesLyta HallDonna of Amazon Island (Earth 2)AbilitiesSuperhuman strength,…

欧州議会のアントニオ・タイヤーニ議長と英国のテリーザ・メイ首相。2019年2月7日に行われた両者の会談・交渉後の写真。 Brexitに関して英国の国会議員たちによる討議が続けられていた英国庶民院(下院)の議場。 ウェストミンスター宮殿(英国国会議事堂)前でBrexit関連のデモを行う英国市民ら(2016年11月) Brexitに関連して、ウェストミンスター宮殿前で、「英国はEU…

 AntropologiVenus of Willendorf Bidang Antropologi biologis Antropologi budaya Antropologi linguistik Antropologi sosial Arkeologi Sub bidang Antropologi agama Antropologi ekologi Antropologi ekonomi Antropologi forensik Antropologi hukum Antropologi media Antropologi kedokteran Antropologi perkotaan Antropologi visual Etnologi Sosiologi Metode dan kerangka kerja Antropologi terapan Etnografi Observasi peserta Metode kualitatif Relativisme budaya Konsep utama Budaya · Masyarakat Prasejarah…

Overview of the relationship between the religions of Hinduism and Sikhism Part of a series onHinduism Hindus History Timeline Origins History Indus Valley Civilisation Historical Vedic religion Dravidian folk religion Śramaṇa Tribal religions in India Traditions Major traditions Shaivism Shaktism Smartism Vaishnavism List Deities Trimurti Brahma Vishnu Shiva Tridevi Saraswati Lakshmi Parvati Other major Devas / Devis Vedic: Agni Ashvins Chandra Indra Prajapati Pushan Rudra Surya Ush…

Lover of Roman emperor Hadrian For other uses, see Antinous (disambiguation). AntinousBust of Antinous-Dionysus (Hermitage Museum)Bornc. 111Claudiopolis, Bithynia, Roman EmpireDiedc. 130 (aged 18–19)River Nile, Heliopolis, Roman EgyptResting placeHadrian's Villa, Tivoli, Lazio, ItalyPartnerHadrian Antinous, also called Antinoös, (/ænˈtɪnoʊʌs/; Greek: Ἀντίνοος; c. 111 – c. 130)[a] was a Greek youth from Bithynia and a favourite and lover of the R…

Wear and tear on the body due to stress The graph represents the effect of increased stress on the performance of the body. The lower the stress levels are in the body, the less likely the allostatic load model will have a significant effect on the brain and health. Although, an increase in stress levels results in an increase in stress on the brain and the health of individuals, making it more likely for the body to have significant effects on homeostasis and cause breakdown of the body systems…

American stand-up comedian & actor Not to be confused with Kat Williams or William Katt. This article may lend undue weight to certain ideas, incidents, or controversies. Please help improve it by rewriting it in a balanced fashion that contextualizes different points of view. (January 2023) (Learn how and when to remove this template message) Katt WilliamsWilliams in February 2018Birth nameMicah WilliamsBorn (1971-09-02) September 2, 1971 (age 52)Cincinnati, Ohio, U.S.MediumStand-…

Hindu temple in India Kodandarama TempleOne of the gopurams of the templeReligionAffiliationHinduismDistrictEast GodavariDeityKodandarama SwamyFestivalsSri Rama NavamiVaikunta EkadasiVijayadasamiLocationLocationGollala MamidadaStateAndhra PradeshCountryIndiaLocation in Andhra PradeshGeographic coordinates16°56′17.6″N 82°4′25.6″E / 16.938222°N 82.073778°E / 16.938222; 82.073778 Kodandarama Temple is a Hindu temple located in Gollala Mamidada in Kakinada distric…

The indoor market Durham Indoor Market is a covered market located off the Market Place in the City of Durham, England. History The City of Durham has long had an association with markets going back to Saxon and Norman times. The Market Place became the focal point for traders to sell their wares alongside farmers, butchers, greengrocers, shoemakers, street peddlers and entertainers.[1] The area set aside for the new Market Hall was part of the site of New Place, the former palace and ga…

Penduduk asli/Orang Ohlone (Costanoan)Peta persebaran tempat tinggal orang OhloneJumlah populasi1770: 10,000–20,0001800: 30001852: 864–10002000: 1500–2000+2010: 3,853[1]Daerah dengan populasi signifikanCalifornia: San Francisco, Santa Clara Valley, East Bay, Santa Cruz Mountains, Monterey Bay, Salinas ValleyBahasaOhlone (Costanoan): Awaswas, Chalon, Chochenyo, Karkin, Mutsun, Ramaytush, Rumsen, Tamyen English, SpanishAgamaKuksuKelompok etnik terkaitOhlone Tribes & Villages Ohlo…

American politician and amateur conchologist Not to be confused with the American chemist James Ferris or the Canadian politician James Marshall Ferris. James H. Ferriss (1849-1926). James Henry Ferriss (November 18, 1849 – March 17, 1926) was an American politician and amateur conchologist. According to Henry Augustus Pilsbry, Ferriss was the fore-most of American landshell collectors... as a collector he has probably never been surpassed. Biography James H. Ferriss was born November 18, 1849…

Sant Feliu de Llobregat Sant Feliu Centre UbicaciónCoordenadas 41°22′59″N 2°02′53″E / 41.382991666667, 2.0479694444444Municipio San Felíu de LlobregatZona 2Zona ATM 1Datos de la estaciónServicios Servicios detalladosCercanías Urbanos SF1 SF2Líneas Esquema de vías Leyenda hacia San Juan Despí hacia Molins de Rey [editar datos en Wikidata] Sant Feliu de Llobregat es una estación de las líneas R1 y R4 de Cercanías Renfe de Barcelona situada en el …

This article has multiple issues. Please help improve it or discuss these issues on the talk page. (Learn how and when to remove these template messages) This article relies excessively on references to primary sources. Please improve this article by adding secondary or tertiary sources. Find sources: Osira – news · newspapers · books · scholar · JSTOR (January 2008) (Learn how and when to remove this template message) This article's lead section may be t…

Ice cream brand This article is about the ice cream brand. For other uses, see Good humor (disambiguation). Good HumorProduct typeIce cream brandOwnerGood Humor-Breyers (Unilever)CountryYoungstown, Ohio, U.S.Introduced1920; 103 years ago (1920)MarketsUnited StatesPrevious ownersGood Humor Corporation of AmericaWebsitewww.goodhumor.com Good Humor is a Good Humor-Breyers brand of ice cream started with Harry Burt in Youngstown, Ohio, US, in the early 1920s with the Good Humor bar…

American seagoing buoy tender (1943–1990) USCGC EvergreenUSCGC Evergreen as an oceanographic vessel History United States BuilderMarine Ironworks & Shipbuilding Corporation, Duluth, Minnesota Cost$871,946 Laid down15 April 1942 Launched3 July 1942 Commissioned30 April 1943 Decommissioned26 June 1990 Identification Signal Letters NRXD IMO number: 7738577 Nickname(s) Never Clean Ever Gone FateSunk as target ship, 1992 General characteristics as built in 1942 Class and typeCactus class b…

American novelist and educator Jon HasslerBorn(1933-03-30)March 30, 1933Minneapolis, Minnesota, U.S.DiedMarch 20, 2008(2008-03-20) (aged 74)St. Louis Park, MinnesotaOccupation(s)Writer, educatorAcademic backgroundEducationSt. John's University (B.A.)University of North Dakota (M.A.)Academic workInstitutionsSt. John's UniversityBrainerd Community CollegeBemidji State University Writing careerNotable worksStaggerford Jon Hassler (March 30, 1933 – March 20, 2008)[1] was an American w…

Blue Streak (misil) La etapa Blue Streak del cohete EuropaDiseñador De Havilland[editar datos en Wikidata] The Blue Streak es un misil balístico británico de medio alcance cuyo desarrollo fue abandonado en 1960 y que ha sido reconvertido como la primera etapa del lanzador Europa Historia Creación de un misil balístico Los planes británicos inicialmente solo consideraban los bombarderos como vectores de su arsenal nuclear. Sin embargo, en la década de 1950, quedó claro que en el…

1937 mural by Joan Miró The Reaper (El segador), also known as Catalan peasant in revolt (El campesino catalán en rebeldía) was a large mural created by Joan Miró in Paris in 1937 for the Spanish Republic’s pavilion at the 1937 Paris International Exhibition. One of Miró's largest works (5.5 metres (18 ft) high), it was destroyed or lost in 1938, and only a few black and white photographs survive. Background Miró moved with his family to Paris in 1936 to escape the Spanish Civil War…

2010–2012, 2020 murders of five Iranian nuclear scientists Part of a series on theNuclear program of Iran Timeline Facilities Arak Bushehr Darkhovin Fordow Natanz Isfahan Nuclear Technology/Research Center Karun atomic energy site Organizations Atomic Energy Organization of Iran Oghab 2 International Atomic Energy Agency P5+1 International agreements Non-Proliferation Treaty Additional Protocol 2013 interim agreement, Geneva 2015 prelim agreement, Lausanne 2015 final agreement, Vienna Reaction…

Regal von 1903 Regal von 1903 beim London to Brighton Veteran Car Run Regal war eine französische Automarke.[1][2][3] Inhaltsverzeichnis 1 Unternehmensgeschichte 2 Fahrzeuge 3 Literatur 4 Weblinks 5 Einzelnachweise Unternehmensgeschichte Das Unternehmen O. C. Selbach aus Paris begann 1903 mit der Produktion von Automobilen. 1904 endete die Produktion. Fahrzeuge Bei den Fahrzeugen wurden Fahrgestelle von Lacoste & Battmann verwendet. Das kleinste Modell war mit einem …

American screenwriter and film director James TobackToback in 2009BornJames Lee Toback (1944-11-23) November 23, 1944 (age 79)Manhattan, New York City, U.S.Occupation(s)Film director, screenwriterSpouses Consuelo Sarah Churchill Vanderbilt Russell ​ ​(m. 1968, divorced)​ Stephanie Kempf ​(current)​ James Lee Toback (/ˈtuːbæk/, born November 23, 1944)[1][2] is an American screenwriter and film director. He …

この記事は検証可能な参考文献や出典が全く示されていないか、不十分です。出典を追加して記事の信頼性向上にご協力ください。(このテンプレートの使い方)出典検索?: ウィッチャー 小説 – ニュース · 書籍 · スカラー · CiNii · J-STAGE · NDL · dlib.jp · ジャパンサーチ · TWL(2020年10月) アンドレイ・サプコフスキ 『ウィッ…

غواصة يو-93 الجنسية  الإمبراطورية الألمانية الشركة الصانعة فريدريش كروب  المالك الإمبراطورية الألمانية المشغل البحرية الإمبراطورية الألمانية المشغلون الحاليون وسيط property غير متوفر. المشغلون السابقون وسيط property غير متوفر. التكلفة وسيط property غير متوفر. منظومة التعاريف ال…

Joanna HelanderováNarození15. ledna 1948 (76 let) Slezská RudaPovoláníscenáristka, překladatelka a filmová režisérkaOceněníKříž svobody a solidarityWebová stránkawww.joannahelander.com multimediální obsah na CommonsNěkterá data mohou pocházet z datové položky. Joanna Helanderová de domo Koszyk (nepřechýleně Joanna Helander; * 15. ledna 1948 Slezská Ruda) je polská fotografka, režisérka dokumentárních filmů, spisovatelka a překladatelka. Dok…

Kembali kehalaman sebelumnya

Lokasi Pengunjung: 18.116.118.244