Share to: share facebook share twitter share wa share telegram print page

Ukrainska

Ukrainska
українська
Talas iUkraina Ukraina
Ryssland Ryssland
Slovakien Slovakien
Polen Polen
Rumänien Rumänien
Kanada Kanada
USA USA
Tjeckien Tjeckien
Ungern Ungern
samt andra länder
RegionÖsteuropa
Antal talare>30 miljoner (modersmål)
Statusstabilt
SpråkfamiljIndoeuropeiska språk
Officiell status
Officiellt språk iUkraina Ukraina
Polen Polen (erkänd)
Rumänien Rumänien (erkänd)
Transnistrien Transnistrien (Moldavien Moldavien)
SpråkmyndighetUkrainas nationella vetenskapsakademi
Språkkoder
ISO 639‐1uk
ISO 639‐2ukr
ISO 639‐3ukr
SILukr
Regioner där ukrainska talas.

Ukrainska (украї́нська мо́ва, ukrajínska móva, [ukraˈjinsʲka ˈmɔva]) är ett östslaviskt språk.[1] Det talas av ungefär 45 miljoner människor, främst i Ukraina men även i grannländerna och av emigranter i Nord- och Sydamerika, varav drygt 30 miljoner[2] 2007 hade ukrainska som modersmål. Ukrainska är världens 44:e mest talade språk.[3] Skriftspråket är en variant av det kyrilliska alfabetet, med några tecken som skiljer sig från exempelvis ryska[2].

Ukrainskans närmaste släktspråk är bland annat belarusiska och rusinska.[4]

Användning

Talad ukrainska

Uppgifterna om antalet ukrainsktalande varierar från drygt 31 miljoner till 45 miljoner. Den lägre siffran anger antalet som har ukrainska som modersmål (2007), den högre inkluderar tvåspråkiga personer i Ukraina och andra länder. Talarna finns främst i Ukraina, men även i områden som gränsar till Ukraina i Belarus, Ryssland och Polen. Större emigrantgrupper som fortfarande talar ukrainska återfinns även i Kanada, USA och Argentina.[2]

Ukrainska språkets utbredning i början av 1900-talet. De vita gränserna är dagens nationsgränser. Sedan början av 1900-talet har ukrainskans ställning kraftigt försvagats i de östra och sydöstra delarna av kartan, till förmån för ryskan. Detta var också områden som drabbades hårt av hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933 och den sammanhängande Holodomor.
Procentandel som angav ukrainska som modersmål vid 2001 års folkräkning.

Historia

Bakgrund

Ukrainskan härstammar från den fornöstslaviska som talades i de södra delarna av[a] Kievriket från 900- till 1300-talet. Språket har bevarat färre ord från fornkyrkoslaviskan än ryskan[2]. Man har i stället haft mer influenser från polska[2] och slovakiska.

Framväxt

Redan under tidig medeltid fanns det olika dialekter runt omkring i Kievriket, men de motsvarade inte direkt de senare nationalspråken ukrainska, vitryska och ryska. Utvecklingen styrdes mer av språkliga processer inom de olika språken/områdena samt av den olika politiska och kulturella orienteringen.[5]

Ukrainsk kultur är särskilt stark i de västra delarna av dagens Ukraina, och det området tillhörde Polen under flera hundra år, ända fram till slutet av 1800-talet och återigen mellan första och andra världskriget. I de centrala delarna av Karpaterna har de ukrainska och slovakiska språkområdena länge gränsat till varandra.

Under rysk och sovjetisk tid

Under 1700- och 1800-talet var kosacker och – senare – de lokala nationalisterna mer intresserade av politiskt självbestämmande inom Kejsardömet Rysslands gränser. Frågan om ett eget språk kom därför i andra hand. Rusernas historia (1840) – det första stora ukrainska nationalistiska historiska verket – skrevs på ryska, och först nyligen har det utkommit i ukrainsk översättning. Karl XII:s lokale bundsförvant Ivan Mazepa (en av den ukrainska historieskrivningens folkhjältar) skrev på ett språk som var en blandning av ryska och ukrainska.[5]

Först i mitten av 1800-talet skapades det ukrainska skriftspråket, inte minst utifrån Taras Sjevtjenkos poesi, som hämtade sin inspiration från folkvisor.[5] Detta var en tid som såg många nationella projekt födas runt om i Europa, i Norge, Finland, Italien och annorstädes.

Tsarregimen såg inte blitt på utvecklingen av ukrainska till ett (potentiellt) nationalspråk och förbjöd språket vid två tillfällen,[6] bland annat 1876.[5] Ukrainskan erkändes som självständigt språk först i början av 1900-talet.[2] Under 1920-talet blev ukrainskan nominellt officiellt språk i Ukrainska SSR, som ett led i Lenins distansering från Tsarrysslands politik. Under Stalins styre kastades politiken om, då ryskan skulle bli unionens folkspråk och de lokala kultureliterna som byggts upp under 1920-talet bekämpades.[5]

Den "ryskvänliga" politiken fortsatte med ett tillfälligt stopp under Chrusjtjovs töväder och även under Brezjnev. Ryska tidningar och böcker sattes före dem på andra språk, de bästa skolorna undervisade på ryska och goda kunskaper i ryska gynnades av olika folkomflyttningar runt i unionen (bland annat för att söka arbete).[5]

Under sin historia har ukrainska också kallats för lillryska. I dagens läge anses denna benämning vara kränkande.[7].

Dagens situation

Sedan en grundlagsändring 1996 har ukrainska som enda språk status som officiellt språk i Ukraina, medan landets övriga språk har status som minoritetsspråk.[8] Lagar har på senare år tillkommit om att utländska filmer måste textas och dubbas till ukrainska.[5] 2012 införde parlamentet en språklag som möjliggjorde andra språk än ukrainska som officiella språk på regional nivå, och detta har inneburit att ryska sedan dess (åter)införts som lokalt administrationsspråk i ett antal städer och regioner i östra och södra Ukraina.[9]

Trots att ukrainska är modersmål för större delen av befolkningen, är dess ställning inom litteratur och massmedier märkbart svagare. Drygt 80 procent av (den grundläggande) utbildningen utförs på ukrainska, samtidigt som ryskan i början av 2010-talet hade en lika stor övervikt vad gäller sålda böcker i landet. Drygt hälften av TV-programmen sänds (uppgift rapporterad 2012) på ryska, och de allra flesta av de större dagstidningarna trycks fortfarande på ryska. Endast i den västligaste delen av landet dominerar ukrainskspråkig press utgivningen, bland annat tack vare Ekspres (baserad i Lviv men försåld i hela landet) och dess upplaga på drygt en halv miljon exemplar.[10]

Enligt officiella folkräkningar har 67 procent av Ukrainas befolkning ukrainska som modersmål, medan 24 procent har ryska. Stora grupper av befolkningen är dock tvåspråkig, och i dagligt tal använder bortåt 40 procent av befolkningen ryska som förstaspråk. Ryskan har sedan 1800-talets industrialisering (då många flyttade till industriområden och städer i Ukraina, från andra delar av Kejsardömet Ryssland) en stark ställning i östra Ukraina och längs med Svartahavskusten. Först 1954[2] överfördes Krim från Ryska SFSR till Ukrainska SSR och annekterades i mars 2014 av i Ryska federationen. På Krim är ryska det mest använda språket.

Dialekter

Huvudartikel: Ukrainska dialekter
Karta över ukrainska dialekter från 2005 med nordliga (blått), sydvästliga (rött) och sydöstliga dialekter (gult).

Det ukrainska språkets dialekter brukar delas in i tre grupper, som visas på kartan: den sydvästra gruppen, den sydöstra gruppen och den norra gruppen.

Fonologi

Ukrainskan har sex vokaler: [a], [e], [i], [ɪ], [o], [u]. Dessutom finns två halvvokaler: [j], [ʋ].

Flera konsonanter finns i tre konsonantformer: hård (labialiserad), mjuk (palataliserad, muljerad) och lång (för /l/ är detta [l], [lʲ] respektive [lː] i IPA).

I motsats till ryskan reduceras inte obetonat /o/ till [ɐ].[2] I slutna stavelser har det fornöstslaviska /o/ ofta utvecklats till ukrainskt /i/ (såsom под pod → під pid, "under"; o:et kan dock återkomma i flerstaviga böjningar såsom rik (рік, nominativ) → rotsi (році, lokativ), "år"). Fornöstslaviskans /g/ (som fortfarande är /g/ i ryskan) har i ukrainskan utvecklats till /ɦ/ eller /ɣ/, beroende på dialekt.[2]

V (в) förlorar vanligtvis sin frikation när den inte följs av vokal. Den uttalas då som approximanten /w/.

Ljudet /g/ (ґ) är ganska sällsynt på ukrainska. Det finns bara i fem eller sex ord. Där återfinns дзиґа (/dzɪga/, "snurran") och likartade ord med olika betydelser – till exempel ґрати (/gratɪ/ — "galler") och грати (/hratɪ/, "spela"). Men det finns även lånord – som газ (/haz/, "gas") – som uttalas med /h/.

Det är väldigt viktigt att skilja /i/ (і) från /ɪ/ (и). Bland annat skiljer man på кіт (/kit/, "katt") och кит (/kɪt/, "valfisk").

Stavelsen нк (nk) uttalas aldrig som på svenska. Exempelvis uttalas банк (bank) som /bank/, inte /baŋk/.

Ukrainskan har (till skillnad från ryskan) ingen avtoning av finala konsonanter. De tonande konsonanterna uttalas tonande även i slutet av ord.

Morfologi

Substantiv böjs i sju kasus (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, instrumentalis, lokativ och vokativ), i två numerus (singular och plural) och i genus (maskulinum, femininum och neutrum). Adjektiv, pronomen och de två första räkneorden har särskilda genusformer.

Alfabetet

Ukrainska alfabetet
Versal Gemen Translitt.[11] Transkrib.[12] Namn Uttal Noter
А а a a а /a/ [a]
Б б b b бе /bɛ/ [b]
В в v v ве /ʋɛ/ [ʋ], [β], [w] Se under fonologi ovan.
Г г h h ге /ɦɛ/ [ɦ]
Ґ ґ g g ґе /gɛ/ [g] Ge (ґ) användes inte i det officiella sovjetiska ukrainska alfabetet efter 1933.
Д д d d де /dɛ/ [d], [dʲ]
Е е e e е /ɛ/ [ɛ]
Є є je je є /jɛ/ [jɛ]
Ж ж ž zj же /ʒɛ/ [ʒ]
З з z z зе /zɛ/ [z], [zʲ]
И и y y и /ɪ/ [ɪ]
Й й j j йот /jɔt/, й /ɪj/ [j]
І і i i і /i/ [i]
Ї ї ji ji ї /ji/ [ji]
К к k k ка /ka/ [k]
Л л l l ел /ɛl/ [l], [lʲ]
М м m m ем /ɛm/ [m]
Н н n n ен /ɛn/ [n], [nʲ]
О о o o о /ɔ/ [ɔ]
П п p p пе /pɛ/ [p]
Р р r r ер /ɛr/ [r], [rʲ]
С с s s ес /ɛs/ [s], [sʲ]
Т т t t те /tɛ/ [t], [tʲ]
У у u u у /u/ [u]
Ф ф f f еф /ɛf/ [f]
Х х ch ch ха /xa/ [x]
Ц ц c ts це /ʦɛ/ [ʦ], [ʦʲ]
Ч ч č tj че /ʧɛ/ [ʧ]
Ш ш š sj ша /ʃa/ [ʃ]
Щ щ šč sjtj ща /ʃʧa/ [ʃʧ]
Ь ь ´ м’який знак /mjaˈkɪj znak/ [ʲ] ”mjukhetstecken”; se nedan
Ю ю ju ю /ju/ [ʲu], [ju] Transkriberas iu efter t, s, z
Я я ja я /ja/ [ʲa], [ja] Transkriberas ia efter t, s,[13][14] z
апостроф /aˈpɔstrɔf/ [j] ”apostrof”; se nedan

Mjukhetstecknet (muljeringstecknet) – ь – är ingen egentlig bokstav utan en ortografisk symbol som modifierar föregående bokstav. Den indikerar, då en konsonant inte följs av en muljerande vokal, att den föregående konsonanten är muljerad (eller palataliserad). Apostrofen, som motsvarar det ryska hårdhetstecknet, ъ, indikerar att konsonanten framför en muljerande vokal inte uttalas muljerat, vilket den annars skulle. Varken muljeringstecknet eller apostrofen återges i svensk standardtranskribering, men mjukhetstecknet bör i translitterering återges med akut accent för att inte blandas ihop med apostrofen.[15]

Bokstavsformer och typografi

Jämförelse mellan några raka och kursiva bokstäver: He, De, Y, Jot, Em, Te, and Tse. Övre raden är i typsnittet Georgia, under raden i Kisty CY.

Som i andra kyrilliska alfabet är många bokstäver i skrivstils- eller kursiva varianter ganska annorlunda jämfört textade, raka versioner. Detta gäller särskilt bokstäverna г, д, и, й och т.

Typografiskt sett liknar gemena bokstäver kapitäl-versioner av versaler. En del typsnitt kan dock finnas med separata kapitäler och gemener.

På ukrainska heter de olika orden sjryft (шрифт, 'typsnitt'), prjamyj (прямий, 'rak') och kursyvnyj (курсивний, 'kursiv stil'). Kursiv har också senare benämnts pys’mivka (письмівка).

Lexikon

Skillnaden mellan ukrainska och ryska sägs idag vara som mellan svenska och svårbegripliga danska dialekter.[5] 60 procent av ukrainskans lexikon är likadan med ryskans. Mest lexikala likheter finns mellan ukrainska och polska (70 %), slovakiska (66 %) och belarusiska (80 %).[16]

Räkneord 1-10 på ukrainska:[17]

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
один два три чотири п’ять шість сім вісім дев’ять десять
/odyn/ /dva/ /try/ /čotyry/ /p'jat/ /šist´/ /sim/ /visim/ /dev'jat´/ /desjat´/

Se även

Anmärkningar

  1. ^ Den här lösa federationen täckte även områden i norr och nordöst där det ryska språket därefter kom att utvecklas.

Referenser

Noter

  1. ^ ”Ukrainian” (på engelska). Ethnologue. https://www.ethnologue.com/language/ukr. Läst 7 mars 2021. 
  2. ^ [a b c d e f g h i] "ukrainska". NE.se. Läst 9 januari 2014.
  3. ^ Ghosh, Iman (15 februari 2020). ”Ranked: The 100 Most Spoken Languages Around the World” (på amerikansk engelska). Visual Capitalist. https://www.visualcapitalist.com/100-most-spoken-languages/. Läst 7 mars 2021. 
  4. ^ ”Glottolog 4.3 - Ukrainian”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/ukra1253. Läst 7 mars 2021. 
  5. ^ [a b c d e f g h] Bodin, Per-Arne (2009). ”Tänk på ukrainska!”. Forskning & framsteg (nr. 4): sid. 51-55. http://www.fof.se/tidning/2009/4/tank-pa-ukrainska. 
  6. ^ Bodin, Per-Arne (2000). Ryssland: idéer och identiteter. Skellefteå: Norma. Libris 7623749. ISBN 91-7217-022-0 
  7. ^ ”Ukrainian language” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Ukrainian-language. Läst 7 mars 2021. 
  8. ^ Holmertz, Gert: (2013-03-04): "Ukraina – Befolkning & språk". Arkiverad 9 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Landguiden.com. Läst 9 januari 2014.
  9. ^ ”Språktidningen”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222054404/http://spraktidningen.se/blogg/ukrainskt-sprakbrak-kan-utlysa-nyval. Läst 15 februari 2014. 
  10. ^ Daryna Shevchenko (2012-11-14): "The fight for Ukrainian language". Kyivpost.com. Läst 15 april 2014. (engelska)
  11. ^ Kjellberg 1963, s. 17-18.
  12. ^ Karlsson Ola, red (2017). Svenska skrivregler. Språkrådets skrifter ; 22 (Fjärde upplagan). Stockholm: Liber. sid. 252–254. Libris 20167622. ISBN 9789147111497 
  13. ^ "Vinnytsia". NE.se. Läst 21 mars 2014.
  14. ^ "Ukraina". TT-språket. Läst 21 mars 2014.
  15. ^ Kjellberg 1963, s. 31.
  16. ^ ”How Different Are Russian and Ukrainian???” (på engelska). Langfocus. 3 augusti 2019. https://www.youtube.com/watch?v=CQLM62r5nLI. Läst 7 mars 2021. 
  17. ^ ”The Sound of the Ukrainian language (Numbers, Greetings, Words & The Parable)” (på engelska). ILoveLanguages. 13 december 2020. https://www.youtube.com/watch?v=6uaC7h-EaQ8. Läst 7 mars 2021. 

Källor

  • Kjellberg, Lennart (1963). Slavistik för bibliotekarier. Svenska bibliotekariesamfundet 

Externa länkar

Read more information:

هذه المقالة يتيمة إذ تصل إليها مقالات أخرى قليلة جدًا. فضلًا، ساعد بإضافة وصلة إليها في مقالات متعلقة بها. (يناير 2018) أزرق بروسيا (الاستخدام الطبي) اعتبارات علاجية اسم تجاري Radiogardase, others ASHPDrugs.com أفرودة فئة السلامة أثناء الحمل C (الولايات المتحدة) طرق إعطاء الدواء by mouth معرّفات…

Куелап 6°25′04″ пд. ш. 77°55′23″ зх. д. / 6.417916670027778103° пд. ш. 77.9233333300277877° зх. д. / -6.417916670027778103; -77.9233333300277877Координати: 6°25′04″ пд. ш. 77°55′23″ зх. д. / 6.417916670027778103° пд. ш. 77.9233333300277877° зх. д. / -6.417916670027778103; -77.9233333300277877Країна &#…

Pemandangan dari Gunung Snežnik Besar (Veliki Snežnik) Snežnik (dibaca [snɛˈʒniːk]; bahasa Italia: Monte Nevoso) adalah seorang dataran batu gamping karst dengan luas sekitar 85 km2 (33 sq mi) di Alpen Dinarik, Slovenia.[1][2] Wilayah tersebut terdiri dari batu gamping Kretaseus, dengan batu gamping Jurasik dan sejumlah kecil dolomit di bagian puncak. Permukaannya berubah menjadi es pada zaman glasial akhir. Referensi ^ Snežnik-Pivka. Sigma2 (dalam…

تعد أزمة لاتفيا المالية لعام 2008 إحدى تبعات الأزمة المالية العالمية في الفترة 2008-2009، كما أنها كانت أزمة اقتصادية وسياسية كبرى في لاتفيا. نشأت الأزمة عندما انفجر سوق الائتمانات، مما أدى إلى أزمة بطالة في البلاد، إلى جانب إفلاس العديد من الشركات. منذ عام 2010، تعافى النشاط الاقتص…

British television baking competition GBBO redirects here. For the ornithological organisation, see Great Basin Bird Observatory. The Great British Bake OffGenreBaking RealityDirected byAndy Devonshire (2010–2012, 2014–present)Scott Tankard (2012–2013)Presented byMel GiedroycSue PerkinsSandi ToksvigNoel FieldingMatt LucasAlison HammondJudgesMary BerryPaul Hollywood Prue LeithTheme music composerTom HoweCountry of originUnited KingdomOriginal languageEnglishNo. of series14No. of episodes134…

بيلة سكرية معلومات عامة من أنواع تحليل البول  الموقع التشريحي بول  التاريخ وصفها المصدر الموسوعة السوفيتية الأرمينية  تعديل مصدري - تعديل   بيلة سُكرية[1][2][3][4] أو بول سُكري[1][2][3] أو بيلة غلوكوزية[2][3] أو تَحَلوُن البَول[3] (با

Rob Wielaert Informasi pribadiNama lengkap Rob WielaertTanggal lahir 29 Desember 1978 (umur 44)Tempat lahir Emmeloord, BelandaTinggi 1,78 m (5 ft 10 in)Posisi bermain BekInformasi klubKlub saat ini Roda JC KerkradeNomor 4Karier senior*Tahun Tim Tampil (Gol)1997–1999 PSV 7 (0)1999–2001 Den Bosch 53 (2)2001–2002 PSV 3 (0)2002–2006 N.E.C. 145 (11)2006–2009 Twente 83 (3)2009–2011 Ajax 19 (1)2010–2011 → Roda JC (pinjaman) 30 (1)2011– Roda JC Kerkrade 27 (1) * Pen…

3rd Director of New Netherland (1626–31) Peter Minuit, Minnewit3rd Director of New NetherlandIn office1626–1631Preceded byWillem VerhulstSucceeded bySebastiaen Jansen Krol Personal detailsBorn1580Wesel, Duchy of Cleves, Holy Roman Empire (modern North Rhine-Westphalia, Germany)Died1638 (aged 58)St. ChristopherSignature Peter Minuit[a] (between 1580 and 1585 – August 5, 1638) was a Walloon merchant from Tournai, in present-day Belgium. He was the 3rd Director of the Dutch North …

Mónaco Este artigo é parte da série: Política e governo deMónaco Constituição de Mónaco Príncipe de Mónaco Alberto II Conselho da Coroa Conselho de Governo Ministro de Estado Serge Telle Conselho Nacional Conselho Comunal Prefeito Suprema Corte Eleições: 2003, 2008 Partidos políticos Relações exteriores Atlasverdiscutireditar vdeEuropaPaíses Albânia Alemanha Andorra Arménia Áustria Azerbaijão Bélgica Bielorrússia Bósnia e Herzegovina Bulgária Cazaquistão Chéquia Chipre …

يفتقر محتوى هذه المقالة إلى الاستشهاد بمصادر. فضلاً، ساهم في تطوير هذه المقالة من خلال إضافة مصادر موثوق بها. أي معلومات غير موثقة يمكن التشكيك بها وإزالتها. (مايو 2021) الاتحاد الرياضي القرطاجني الاسم الكامل الاتحاد الرياضي القرطاجني (بالفرنسية: Union sportive Carthaginoise)‏ الاسم المخت…

American actor James RemarRemar at the 2010 Screen Actors Guild AwardsBornWilliam James Remar (1953-12-31) December 31, 1953 (age 69)Boston, Massachusetts, U.S.NationalityAmericanOccupationActorYears active1978–presentSpouse Atsuko Remar ​(m. 1984)​Children2 William James Remar (born December 31, 1953) is an American actor. He has played numerous roles over a 40 year career, most notably Ajax in The Warriors (1979), Albert Ganz in 48 Hrs. (1982), Dutch Sc…

Sports season EuroleagueThe Olimpiisky Arena in Moscow hosted the Final FourSeason2004–05Number of teams24Regular seasonSeason MVP Anthony Parker (Maccabi Tel Aviv)FinalsChampions Maccabi Tel Aviv (5th title)  Runners-up Tau CerámicaThird place PanathinaikosFourth place CSKA MoscowFinal Four MVP Šarūnas Jasikevičius (Maccabi Tel Aviv)Statistical leadersPoints Charles Smith 20.7Rebounds Tanoka Beard 10.6Assists Mire Chatman 6.2Index Rating Anthony Parker 24.9← 2003–04 2005–0…

Protein-coding gene in the species Homo sapiens MRPL42Available structuresPDBOrtholog search: PDBe RCSB List of PDB id codes3J7Y, 3J9MIdentifiersAliasesMRPL42, L31MT, L42MT, MRP-L31, MRP-L42, MRP-S32, MRPL31, MRPS32, PTD007, RPML31, S32MT, HSPC204, Mitochondrial ribosomal protein L42External IDsOMIM: 611847 MGI: 1333774 HomoloGene: 12106 GeneCards: MRPL42 Gene location (Human)Chr.Chromosome 12 (human)[1]Band12q22Start93,467,514 bp[1]End93,516,214 bp[1]Gene location (Mouse…

For the novel by Vladimir Nabokov, see Transparent Things (novel). 2006 studio album by Fujiya & MiyagiTransparent ThingsCover of the U.S. rerelease.Studio album by Fujiya & MiyagiReleased2006January 23, 2007 (U.S.)GenreElectronic, Krautrock, Dance-punkLength38:43 (US)LabelTirk RecordsDeaf Dumb & Blind (U.S.)Fujiya & Miyagi chronology Electro Karaoke in the Negative Style(2003) Transparent Things(2006) Lightbulbs(2008) Professional ratingsAggregate scoresSourceRatingMetac…

French entrepreneur and activist (born 1985) Priscillia LudoskyBornPriscillia Ludosky (1985-11-04) 4 November 1985 (age 38)CitizenshipFranceOccupationActivistKnown forParticipating in the yellow vests movementWebsitewww.priscillialudosky.fr Priscillia Ludosky (born 4 November 1985) is one of the founders of the yellow vest movement. On 29 May 2018, she published an online petition about the need for 'lower taxes on essential goods, the implementation of the citizens' initiative referen…

Imelda May discographyImelda May performing live at Madgarden 2015.Studio albums6Music videos8Singles10 The discography of Imelda May, an Irish rockabilly musician and singer-songwriter, comprises six studio albums, ten singles and several music videos. Albums Studio albums List of studio albums, with selected chart positions, sales figures and certifications Title Album details Peak chart positions Certifications IRL[1] AUS[2] BEL[3] FRA[4] NZL[5] SPA[…

ألعاب الدول الصغيرة الأوروبيةالشعارمعلومات عامةالتكرر 2 سنة تاريخ التأسيس 1985 المشاركون  القائمة ... أندوراآيسلنداليختنشتاينلوكسمبورغمالطاموناكوسان مارينوقبرصالجبل الأسود الجهة المنظمة اللجنة الأولمبية الأوروبية موقع الويب aasse.org تعديل - تعديل مصدري - تعديل ويكي بيانات…

Spanish radio sportscaster (born 1962) Manolo Lama Manolo Lama (born 3 January 1962 in Madrid, Spain) is a Spanish radio sportscaster. Lama is known for his play-by-play covers of Real Madrid, Atlético Madrid and Spain matches on the radio program Tiempo de Juego on Cadena COPE from 1982 until 2011 in the Cadena Ser.[1][2] Lama has also covered important events such as the Olympic Games and the FIFA World Cup. On Cadena COPE he presents the program Deportes COPE and collaborates…

2020 French-language film Earth and BloodFilm posterDirected byJulien LeclercqStarringSami BouajilaEriq EbouaneySamy SeghirProductioncompaniesLabyrinthe FilmsUmediaDistributed byNetflixRelease date April 17, 2020 (2020-04-17) Running time80 minutesCountriesFranceBelgiumLanguageFrench Earth and Blood (French: La Terre et le Sang) is a 2020 French action thriller film directed by Julien Leclercq and starring Sami Bouajila, Eriq Ebouaney and Samy Seghir. The film is about a violent s…

أغابيتس الأول معلومات شخصية الميلاد قيمة مجهولةروما الوفاة أبريل 24, 0536القسطنطينية مكان الدفن كاتدرائية القديس بطرس  الديانة الكنيسة الرومانية الكاثوليكية مناصب بابا الفاتيكان (57 )   في المنصب15 مايو 535  – 22 أبريل 536  يوحنا الثاني  سيلفريوس  الحياة العملية ال…

Kembali kehalaman sebelumnya

Lokasi Pengunjung: 44.222.82.119