För andra betydelser, se Jukkasjärvi (olika betydelser) .
Pelarsalen i Ishotellet i Jukkasjärvi. Jukkasjärvi (finska och meänkieli : Jukkasjärvi ; nordsamiska : Čohkkiras ) är en tätort i Jukkasjärvi distrikt i Kiruna kommun och kyrkbyn i Jukkasjärvi socken , belägen på norra stranden av ett sel i Torne älv . Byn ligger drygt 17 kilometer öster om Kiruna .
Namnet Čohkkiras betyder mötesplats på nordsamiska.
Historia
Platsen omnämns första gången 1554, då birkarlen och lappfogden Olof Henriksson (Kaisa) i Niemis innehade fiskerätten där. Han innehade också fiskerätten i den närbelägna sjön Sautusjärvi .
Jukkasjärvi är kyrkbyn i Jukkasjärvi socken , och fick sina första fasta invånare på 1600-talet . Länge bodde enbart församlingens präst och klockare och deras familjer i byn, men från och med 1700-talets andra fjärdedel har ett flertal finskspråkiga nybyggarsläkter slagit sig ned där.
Befolkningsutveckling
Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Jukkasjärvi, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Jukkasjärvi 1940–2020[ 4] [ 5] [ 6] [ 7] [ 8] [ 9] [ 10] [ 11] [ 12]
År
Folkmängd
Areal (ha )
1940
568
##
1945
605
##
1950
463
##
1960
540
138
1965
408
137
1970
485
137
1975
449
140
1980
685
151
1990
504
143
1995
527
146
2000
541
146
2005
519
144
2010
548
144
2015
607
137
2020
692
138
Anm.: ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
Vid folkräkningen år 1890 var 189 personer skrivna i Jukkasjärvi.[ 13]
Jukkasjärvi är främst känt för det stora ishotellet , världens största hotell av is och snö och som till och med omnämnts som ett av Sveriges sju underverk.[ 14] Jukkasjärvi kyrka med den berömda altartavlan, en triptyk skapad av Bror Hjorth , och en livsmedelsbutik (Coop Nära).
Noter
^ [a b Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort SCB , 28 november 2024, läs online .[källa från Wikidata]
^ Befolkning i tätorter 1960-2010 SCB , läs online , läst: 25 januari 2014.[källa från Wikidata] ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem SCB , 11 november 2021, läs online .[källa från Wikidata] ^ (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer Statistiska centralbyrån . 1942. sid. 234. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TCcNWXzt?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf . Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine .^ (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer Statistiska centralbyrån . 1947. sid. 225. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TamDOErk?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf . Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .^ (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter Statistiska centralbyrån . 1952-05-19. sid. 239. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf . Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine .^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965 Statistiska centralbyrån . 1967-09-22. sid. 85 ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970 Statistiska centralbyrån . 17 november 1972. sid. 76 ^ (PDF ) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd. Statistiska centralbyrån . 1977. sid. 46. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://www.webcitation.org/6atarNDGu?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf . Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .^ (PDF ) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980 Statistiska centralbyrån . 1984-06-29. sid. 58. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf . Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .^ (PDF ) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter Statistiska centralbyrån . 26 februari 1992. sid. 54. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131018010555/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf . Läst 1 april 2016 ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015” . Statistiska centralbyrån . 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f . Läst 27 oktober 2016 . ^ ”Folkräkningen 1890 - Norrbottens län” . Umeå universitetsbibliotek. Arkiverad från originalet den 19 september 2016. https://web.archive.org/web/20160919044307/http://www2.foark.umu.se/folk/bd/Sok.asp?selarkbild=Jukkasj%E4rvi&txtfnamn=&txtenamn=&ns=exakt&fodd=&selar=Exakt&fodfors=&fscbkod=&hemort=Jukkasj%E4rvi&yrke=&selkon=&selciv=&sortering=&action=S%F6k . Läst 11 juli 2016 . ^ "What are the Seven Wonders of Sweden?" Arkiverad 4 april 2009 hämtat från the Wayback Machine ., About.com , retrieved October 16, 2008.
