Sautusjärvi (Jukkasjärvi socken, Lappland)

Sautusjärvi
Insjö
LandSverige Sverige
LänNorrbottens län
KommunKiruna kommun
LandskapLappland
SockenJukkasjärvi socken
Koordinater 
  WGS 8467°51′42″N 20°44′10″Ö / 67.86174°N 20.73600°Ö / 67.86174; 20.73600 (Sautusjärvi (Jukkasjärvi socken, Lappland))
  SWEREF 99 TM7538633, 740934
Karta
Karta över sjön Sautusjärvi.
Mått
Areal24,4 km² [1]
Höjd323,9 m ö.h. [2]
Strandlinje36,1 km [2]
Flöden
Huvudavrinnings­områdeTorneälvens huvudavrinningsområde (1000)
UtflödeSautusjoki
VattendragsID­ (VDRID)753653-170309
Status[1]
Ekologisk status Hög
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Försurning Nej
Övergödning Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Nej
Främmande arter Nej
Flödesförändringar Nej
Kontinuitets­förändringar Nej
Morfologiska förändringar Nej
KällaVISS (SE753737-170328)
Övrigt
SjöID753737-170328
ID vattenförekomstSE753737-170328
Vattenytans ID (VYID)753810-170728
VattendistriktBottenviken (Torneälven – Sverige) (SE1TO)
Natura 2000Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3]
Limnisk ekoregionNorrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)753771-170387
NamnUtloppet av Sautusjärvi
Areal82,71 km²
Vattenytor24,47 km²
Sjöprocent29,59 %
Ackumulerad areal uppströms105,89 km²
Biflödesordning2
UtflödeSautusjoki
VattendragsID (VDRID)753653-170309
Avstånd till havet369 km
Medelhöjd359 m ö.h.
Område nedströms753679-170329
Källor[4][5][6]

Sautusjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 24,4 kvadratkilometer och ligger 323,9 meter över havet. Sautusjärvi ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Sautusjoki.

Delavrinningsområde

Sautusjärvi ingår i det delavrinningsområde (753771-170387) som SMHI kallar för Utloppet av Sautusjärvi. Medelhöjden är 359 meter över havet och ytan är 82,71 kvadratkilometer. Räknas de 2 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 105,89 kvadratkilometer. Sautusjoki som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 369 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (60 procent). Avrinningsområdet har 24,47 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 29,6 procent.[5]

Historia

Sautusjärvi är troligen den sjö som i gamla skattelängder omnämns som Sautthe Tresk (1559) eller Saudemus (1576). Sjön brukades av samer inom lappbyn Siggevara eller Lullebyn (Nederbyn), som omfattade den östra delen av Jukkasjärvi socken.[7]

Se även

Källor

  1. ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  7. ^ Ruong, Israel (1937) (på flera språk). Fjällapparna i Jukkasjärvi socken. Geographica, 0373-4358 ; 3. Uppsala. Libris 1241724 

Externa länkar

 Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort.