Han avled den 25 februari 1944 efter att ha fått en hjärntumör och den operation som han genomgått tidigare under året hade misslyckats.
Politisk karriär
År 1917 utsågs han till senator av guvernören i Oregon tills val skulle hållas eftersom den sittande senatorn Harry Lane hade avlidit. McNary vann senatsvalet 1918, samtidigt som Frederick W. Mulkey vann fyllnadsvalet som gällde de sista månaderna av Lanes mandatperiod. Mulkey installerades den 6 november 1918 men avgick redan den 17 december 1918. McNary utsågs åter till senator den 12 december 1918 och installerades den 18 december samma år. Han skulle senare vinna valen till senaten 1924, 1930, 1936 och 1942. McNary var minoritetsledare i senaten 1933–1944 då senaten kontrollerades av demokraterna under New Deal-eran. Han stödde dock vissa av reformerna i Roosevelts New Deal-program. Han röstade också för the Lend-Lease Act1941 och den allmänna värnplikten år 1940.
År 1940 var McNary republikanernas vicepresidentkandidat i valet. McNary stödde dock inte utnämningen av Wendell Willkie som presidentkandidat, och under sitt tal efter att ha accepterat att bli vicepresidentkandidat, uttryckte han sitt stöd för Tennessee Valley Authority, något som Willkie hade varit emot.
^ [ab] McNary, Charles Linza (12 June 1874–25 February 1944), U.S. senator, American National Biography Online, 29 november 2017, 10.1093/ANB/9780198606697.ARTICLE.0600427, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
