Lars Birger Ekeberg , född 10 augusti 1880 i Uppsala , död 30 november 1968 i Engelbrekts församling , Stockholm , var en svensk jurist , politiker och ämbetsman . Han var justitieminister 1920–1921 och 1923–1924 och riksmarskalk 1946–1959.
Biografi
Ekeberg avlade juris kandidatexamen 1902, blev docent 1904 och juris doktor 1907, allt vid Uppsala universitet . Läsåret 1906–1907 upprätthöll han professuren i straffrätt vid samma lärosäte, och blev därefter professor i privat- och finansrätt vid Stockholms högskola 1907. Han övergick 1915 till en professur i civilrätt där, som han innehade fram till 1925. Parallellt med sin akademiska karriär var han ledamot av Lagberedningen 1910–1925, där han i synnerhet ägnade sig åt frågor rörande familjerätt .[ 1]
Ekeberg var 1920–1921 justitieminister i Louis De Geer d. y. och Oscar von Sydows regeringar, samt i Ernst Tryggers regering 1923–1924. Som justitieminister framlade han bland annat lagförslag om dödsstraffets avskaffande under fredstid, om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap samt om förmynderskap , av vilka flera blev gällande lag.[ 1]
Ekeberg var justitieråd 1925–1927, ordförande i Lagberedningen 1927–1931, president i Svea hovrätt 1931–1946, ordförande i Handelshögskolan i Stockholms direktion 1940–1957, ledamot av Svenska Akademien från 1945 samt riksmarskalk 1946–1959 och Nobelstiftelsens ordförande 1947–1960. Han var även verksam inom det internationella lagstiftningsarbetet, bland annat som ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag 1931–1955.[ 2]
Familj
Birger Ekeberg var son till handlanden Lars Fredrik Alexander Ekeberg och Hilma Amanda, född Lemke. Han gifte sig 1911 med Brita Swartz (1890–1983), dotter till Carl Swartz .[ 1] Uppsala gamla kyrkogård .[ 3] Torwald Hesser .
Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden , 6 juni 1936.[ 4] Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen , 1948.[ 5] Konung Gustav V:s minnestecken , 1951.[ 5] Nordstjärneorden , 28 november 1930.[ 6] Nordstjärneorden , 15 december 1921.[ 7] Nordstjärneorden , 6 juni 1918.[ 8] Nordstjärneorden , 1913.[ 9] Vasaorden , 6 juni 1952.[ 10] Illis Quorum av 18:e storleken, senast 1964.[ 11] Kungl. Vetenskapsakademien , invald 1944.Svenska Akademien på stol nummer 1, invald 1945.Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien .[ 5] Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien .[ 5] Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia .[ 5]
Belgiska Kronorden , tidigast 1945 och senast 1947.[ 12] [ 13] Danska Dannebrogorden , tidigast 1947 och senast 1950.[ 13] [ 14] Danska Dannebrogorden , tidigast 1928 och senast 1931.[ 15] [ 16] Danska Dannebrogorden , tidigast 1918 och senast 1921.[ 17] [ 18] Etiopiska Menelik II:s orden , tidigast 1950 och senast 1955.[ 5] [ 14] Finlands Vita Ros’ orden , tidigast 1928 och senast 1931.[ 15] [ 16] Finlands Vita Ros’ orden , tidigast 1918 och senast 1921.[ 17] [ 18] Franska Hederslegionen , tidigast 1947 och senast 1950.[ 13] [ 14] Isländska falkorden , tidigast 1931 och senast 1935.[ 16] [ 19] Jugoslaviska Fanans orden , tidigast 1950 och senast 1955.[ 5] Nederländska Oranien-Nassauorden , tidigast 1945 och senast 1947.[ 12] [ 13] Norska Sankt Olavs orden , tidigast 1935 och senast 1940.[ 19] [ 20] Norska Sankt Olavs orden , tidigast 1928 och senast 1931.[ 15] [ 16] Norska Sankt Olavs orden , tidigast 1915 och senast 1918.[ 17] [ 21] Polska Polonia Restituta , tidigast 1945 och senast 1947.[ 12] [ 13] Rumänska kronorden , tidigast 1945 och senast 1947.[ 12] [ 13] Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden , tidigast 1950 och senast 1955.[ 5] [ 14] Ungerska republikens förtjänstorden , tidigast 1947 och senast 1950.[ 13] [ 14]
Bibliografi
Se ”Förteckning över Birger Ekebergs skrifter 1904–1950” upprättad av Brita Ersman, tryckt i Festskrift tillägnad Hans Excellens Riksmarskalken Juris Doktor Birger Ekeberg den 10 augusti 1950 , Stockholm 1950, s. 591-602
Noter
.png){kind=small}
_1class_BAR.svg){kind=small}
