PROFILPELAJAR.COM

	W Ursae Majoris
Observationsdata; Epok: J2000.0
Stjärnbild	Stora björnen
Rektascension	09t 43m 45,47s
Deklination	+55° 57′ 09,08″
Skenbar magnitud ()	7,75-8,48
Stjärntyp
Spektraltyp	G2Vn
U–B	0,08
B–V	0,620±0,010
Variabeltyp	Förmörkelsevariabel av W Ursae Majoris-typ (EW/KW)
Astrometri
Radialhastighet ()	-29,60±1,22 km/s
Egenrörelse (µ)	RA: 15,47±1,48 mas/år; Dek.: -27,30±0,90 mas/år
Parallax ()	18,72±1,47 mas
Avstånd	170±10 lå (53±4 pc)
Detaljer
Massa	1,190/0,570 M☉
Radie	1,084/0,775 R☉
Vinkelhastighet	144,40±6,52
Andra beteckningar
	2E 2177, PLX 2303, TYC 3810-1210-1, ADS 7494 A, GCRV 6255, PPM 32299, UBV 9207, AG+56 765, GEN# +1.00083950A, RBS 792, uvby98 100083950 ABV, AN 3.1903, GSC 03810-01210, RX J0943.7+5557, WDS J09438+5557A, 1AXG J094345+5557, HD 83950, 1RXS J094344.9+555724, YZ 56 6057, BD+56 1400, HIC 47727, SAO 27364, ZEH2003 RX J0943.7+5557 1, CCDM J09438+5557A, HIP 47727, SBC7 387, CSI+56 1400 1, IDS 09367+5625 A, SBC9 581, 2E 0940.2+5611, 2MASS J09434548+5557091, SKY# 18805

W Ursae Majoris är en förmörkelsevariabel av W Ursae Majoris-typ (EW/KW)^[2], dvs stjärnan är prototyp-stjärna för variabelkategorin. Den befinner sig i stjärnbilden Stora björnen och varierar mellan magnitud +7,75 och 8,48 med en period av 0,33363749 dygn eller 8,0 timmar.^[2]

W Ursae Majoris-variabler är dubbelstjärnor som befinner sig i nära kontakt och därmed kommer att dela material med varandra. De är av spektraltyperna A, F, G och K. Variabeltypen indelas huvudsakligen i två undergrupper, A-typ och W-typ.^[4] A-typen består av dubbelstjärnor som är hetare än solen, av spektraltyp A eller F och variationer av ljusstyrkan på 0,4 – 0,8 dygn. W-typen är kallare stjärnor av spektraltyp G eller K och kortare period, 0,22 – 0,4 dygn.^[5]

På senare år har ytterligare två undertyper klassificerats, B- typ och H-typ.^[6]

Se även

Variabla stjärnor

Referenser

Noter

^ [a b c] ”Basic data: V* W UMa – Eclipsing binary of W Uma type (contact binary)” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=W+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 14 april 2017.
^ [a b c d] ”W UMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=37110. Läst 14 april 2017.
^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=47727. Läst 14 april 2017.
^ L. Binnendijk (1965). (på tyska)Veroeffentlichungen der Remeis-Sternwarte zu Bamberg (40): sid. 36.
^ R. E. Wilson (2001). ”Binary Star Morphology and the Name Overcontact” (på engelska). Information Bulletin on Variable Stars 5076: sid. 1.
^ Sz. Csizmadia och P. Klagyivik (18 oktober 2004). ”On the properties of contact binary stars” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 426: sid. 1001–1005. doi:10.1051/0004-6361:20040430. https://www.aanda.org/articles/aa/abs/2004/42/aa0430-04/aa0430-04.html. Läst 16 augusti 2019.

[SIMBAD-1] [a b c] ”Basic data: V* W UMa – Eclipsing binary of W Uma type (contact binary)” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=W+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 14 april 2017.

[magnitud-2] [a b c d] ”W UMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=37110. Läst 14 april 2017.

[hip2-3] van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=47727. Läst 14 april 2017.

[Binnendijk-4] L. Binnendijk (1965). (på tyska)Veroeffentlichungen der Remeis-Sternwarte zu Bamberg (40): sid. 36.

[wilson2001-5] R. E. Wilson (2001). ”Binary Star Morphology and the Name Overcontact” (på engelska). Information Bulletin on Variable Stars 5076: sid. 1.

[Csizmadia-6] Sz. Csizmadia och P. Klagyivik (18 oktober 2004). ”On the properties of contact binary stars” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 426: sid. 1001–1005. doi:10.1051/0004-6361:20040430. https://www.aanda.org/articles/aa/abs/2004/42/aa0430-04/aa0430-04.html. Läst 16 augusti 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]