Gliese 412

Gliese 412 A
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora björnen
Rektascension11t 05m 22,3101s[1]
Deklination+43° 31′ 51,0404″[1]
Skenbar magnitud ()+8,68[2]
Stjärntyp
SpektraltypM1.0 V[2]
U–B+1,16[3]
B–V+1,54[3]
Astrometri
Radialhastighet ()+64,9 ± 0,9[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -4 410,43 ± 0,78[5] mas/år
Dek.: +942,93 ± 0,70[5] mas/år
Parallax ()203,8876± 0,0332[6]
Avstånd15,997 ± 0,003  (4,9047 ± 0,0008 pc)
Absolut magnitud ()+10,34[7]
Detaljer
Massa0,48[7] M
Radie0,[8] R
Temperatur3 687[9] K
Metallicitet-0,43[9]
Vinkelhastighet<3[10] km/s
Ålder3[8] miljarder år
Andra beteckningar
LHS 38, AC2000 1463341, AG+43 1004, AKARI-IRC-V1, J1105259+433142, AP J11052903+4331357, BD+44 2051, CCDM J11055+4332A, FK5 4979, G 176-11, GJ 412 A, GSC 03012-02528, HIC 54211, HIP 54211, IRAS F11029+4346, IRAS 11027+4347, LSPM J1105+4331W, 2MASS J11052903+4331357, NLTT 26245, PLX 2582, PPM 52239, SAO 43609, TYC 3012-2528-1, UCAC2 46827681, UCAC4 668-057562, USNO-B1.0 1335-00220263, WDS J11055+4332A, WISEA J110524.36+433146.2, WISE J110524.38+433146.2, Gaia DR3 778947814402602752, Gaia DR2 778947814402405120[11][12]
Gliese 412 B
Observationsdata
Rektascension11t 05m 30,8856s[13]
Deklination+43° 31′ 17,8843″[13]
Skenbar magnitud ()+14,45[14]
Stjärntyp
SpektraltypM6.0 V[14]
B–V+2,08[15]
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: -4 339,891 ± 0,78[5] mas/år
Dek.: +960,780 ± 0,70[5] mas/år
Parallax ()203,8323± 0,0500[16]
Avstånd16,01 ± 0,004  (4,906 ± 0,001 pc)
Absolut magnitud ()+16,05[7]
Detaljer
Massa0,10[7] M
Radie0,13[8] R
Temperatur2 700[15] K
Metallicitet-0,32[8]
Vinkelhastighet7,7 ± 1,7[10] km/s
Andra beteckningar
AKARI-IRC-V1, J1105281+433123, AP J11053133+4331170, CCDM J11055+4332B, 2E 2394, G 176-12, GJ 412 B, LHS 39, LSPM J1105+4331E, 2MASS J11053133+4331170, NLTT 26247, 1RXS J110534.5+433120, UCAC2 46827683, USNO-B1.0 1335-00220269, WX Ursa Majoris, WDS J11055+4332B, WISEA J110526.65+433128.1, WISE J110526.74+433128.0, [GKL99] 234, DR3 778947608243864320, Gaia DR2 778947608243864320[17][2]

Gliese 412 är ett par av stjärnor med gemensam egenrörelse, och förmodas vara en dubbelstjärna, i mellersta delen av stjärnbilden Stora björnen. Primärstjärnan har en skenbar magnitud av ca 8,68[2] och kräver ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 203,9 mas[5] beräknas den befinna sig på ett avstånd av 16 ljusår (ca 4,9 parsec) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 65 km/s.[4] Stjärnorna ingår i halopopulationen i Vintergatan.[10]

Observation

Primärstjärnan övervakades med avseende på variationer i radiell hastighet (RV) orsakade av en följeslagare med Jupitermassa under en kort period. Den visade inget betydande överskott av RV-variation som kunde tillskrivas en planet.[18] En sökning av systemet med hjälp av nära infraröd speckle-interferometri misslyckades också att upptäcka en följeslagare som kretsade inom avstånd av 1–10 AE.[19] Inte heller en brun dvärg har upptäckts i omloppsbana inom systemet.[20]

Egenskaper

Primärstjärnan Gliese 412 A är en röd dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass M1.0 V.[2] Den har en massa av ca 0,48[7] solmassa, en radie av ca 0,38[8] solradie och har en effektiv temperatur av ca 3 700 K.[9]

Följeslagaren Gliese 412 B är en röd dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass M6.0 V.[14] Den har en massa av ca 0,10[7] solmassa, en radie av ca 0,13[8] solradie och har en effektiv temperatur av ca 2 700 K.[9] Den är en flarestjärna, som även kallas WX Ursae Majoris, och karakteriseras som en variabel stjärna av UV-typ av Ceti som visar sällsynta ökningar i ljusstyrka. Stjärnan observerades av den holländska astronomen Adriaan van Maanen blossa så tidigt som 1939.[21]

WX Ursae Majoris har identifierats som en källa till röntgenstrålning, medan ingen signifikant röntgenstrålning upptäcktes från komponent A.[21] Konstellationen hade inte studerats i röntgenbandet före ROSAT-uppdraget.[22]

Paret har en vinkelseparation på 31,4 bågsekunder vid en positionsvinkel på 126,1°.[23] De båda stjärnorna har en projicerad separation på ca 152 AE och en beräknad halv storaxel på 190 AE.[24]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gliese 412, 7 juni 2024.

Noter

  1. ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e] "BD+44 2051". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-10-13.
  3. ^ [a b] Nicolet, B. (1978). "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System". Observatory. Bibcode:1978ppch.book.....N.
  4. ^ [a b] Evans, D. S. (June 20–24, 1966). "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities". In Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick (eds.). Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30. University of Toronto: International Astronomical Union. Bibcode:1967IAUS...30...57E.
  5. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.Vizier catalog entry
  6. ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  7. ^ [a b c d e f] "The 100 nearest star systems". Research Consortium On Nearby Stars. 2009-09-14. Archived from the original on 2007-11-12. Hämtad 2009-09-14.
  8. ^ [a b c d e f] Mann, Andrew W.; et al. (May 2015), "How to Constrain Your M Dwarf: Measuring Effective Temperature, Bolometric Luminosity, Mass, and Radius", The Astrophysical Journal, 804 (1): 38, arXiv:1501.01635, Bibcode:2015ApJ...804...64M, doi:10.1088/0004-637X/804/1/64, S2CID 19269312, 64.
  9. ^ [a b c d] Soubiran, C.; Bienaymé, O.; Mishenina, T. V.; Kovtyukh, V. V. (March 2008). "Vertical distribution of Galactic disk stars. IV. AMR and AVR from clump giants". Astronomy and Astrophysics. 480 (1): 91–101. arXiv:0712.1370. Bibcode:2008A&A...480...91S. doi:10.1051/0004-6361:20078788. S2CID 16602121.
  10. ^ [a b c] Delfosse, Xavier; Forveille, Thierry; Perrier, Christian; Mayor, Michel (March 1998). "Rotation and chromospheric activity in field M dwarfs". Astronomy and Astrophysics. 331: 581–595. Bibcode:1998A&A...331..581D.
  11. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=TYC+3012-2528-1.Hämtad 2024-07-06.
  12. ^ "** VBS 18". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2021-05-05.
  13. ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  14. ^ [a b c] "BD+44 2051B". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-10-13.
  15. ^ [a b] Casagrande, Luca; et al. (September 2008). "M dwarfs: effective temperatures, radii and metallicities". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 585–607. arXiv:0806.2471. Bibcode:2008MNRAS.389..585C. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13573.x. S2CID 14353142.
  16. ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  17. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=BD%2b44+2051B. Hämtad 2024-07-06.
  18. ^ Endl, Michael; et al. (September 2006). "Exploring the Frequency of Close-in Jovian Planets around M Dwarfs". The Astrophysical Journal. 649 (1): 436–443. arXiv:astro-ph/0606121. Bibcode:2006ApJ...649..436E. doi:10.1086/506465. S2CID 14461746.
  19. ^ Leinert, C.; et al. (September 1997). "A search for companions to nearby southern M dwarfs with near-infrared speckle interferometry". Astronomy and Astrophysics. 325: 159–166. Bibcode:1997A&A...325..159L.
  20. ^ Oppenheimer, B. R.; et al. (April 2001). "A Coronagraphic Survey for Companions of Stars within 8 Parsecs". The Astronomical Journal. 121 (4): 2189–2211. arXiv:astro-ph/0101320. Bibcode:2001AJ....121.2189O. doi:10.1086/319941. S2CID 119092593.
  21. ^ [a b] Joy, Alfred H. (June 1967). "Stellar Flares". Astronomical Society of the Pacific Leaflets. 10 (456): 41–48. Bibcode:1967ASPL...10...41J.
  22. ^ Schmitt JHMM; Fleming TA; Giampapa MS (September 1995). "The X-Ray View of the Low-Mass Stars in the Solar Neighborhood". Astrophys. J. 450 (9): 392–400. Bibcode:1995ApJ...450..392S. doi:10.1086/176149.
  23. ^ Gould, Andrew; Chanamé, Julio (February 2004). "New Hipparcos-based Parallaxes for 424 Faint Stars". The Astrophysical Journal Supplement Series. 150 (2): 455–464. arXiv:astro-ph/0309001. Bibcode:2004ApJS..150..455G. doi:10.1086/381147. S2CID 8494577.
  24. ^ Reid, I. Neill; Gizis, John E. (June 1997). "Low-Mass Binaries and the Stellar Luminosity Function". Astronomical Journal. 113: 2246–2269. Bibcode:1997AJ....113.2246R. doi:10.1086/118436.