Majoriteten av Trosa kommun är klätt med skog. På fastlandet finns dock stora jordbruksområden. Trosa skärgård består av skog och hagmark. Urkalksten har på sina håll gett upphov till en rikhaltig flora. Det kustnära läget gav tidigare upphov till att näringslivet dominerades av relaterade näringar. Dessa har dock senare ersatts av ett mer differentierat näringsliv där turist-, handels- och servicenäringarna har en betydande roll.
Sedan kommunen bildades 1992 har befolkningstrenden varit positiv och sedan 2006 har den styrts av Alliansen.
En första Trosa kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Trosa stad. Samtidigt, 1971, bildades Vagnhärads kommun genom en ombildning av Vagnhärads landskommun. 1974 uppgick Trosa och Vagnhärads kommuner i Nyköpings kommun, varur 1992 utbröts ett område motsvarande de två tidigare kommunerna vilka bildade en egen kommun under det nygamla namnet Trosa kommun.[7]
Den 26 maj 2013 hölls en folkomröstning i kommunen om huruvida Trosa skulle byta län från Södermanlands län och landsting till Stockholms län och landsting. 63 % av de röstberättigade deltog i valet och svaret blev nej, då 41,2 % var för länsbyte och 58,6 % var emot.[8][9][10]
Den del av Trosa som är belägen på fastlandet utgörs av ett jordbrukslandskap med stora uppodlade områden. Området har höga botaniska och landskapsmässiga värden, i synnerhet områdena kring Stensunds folkhögskola och Tureholm. Urberg bevuxen med skog tar över väster om Hållsviken, det inkluderar även sjöar och mindre uppodlade områden. Unika områden finns även i Trosa skärgård. Som exempel kan nämnas Askö, med både öppna betade hagmarker och barrskogar, och Persö, vars berggrund utgörs av urkalksten med inslag av diabaser och grönstenar. På flera platser har urkalkstenen gett upphov till en rikhaltig flora.[13]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[14]
Trosa kommun
Hela riket
Bebyggelse (9,1 %)
Skog (58,2 %)
Öppen myrmark (0,8 %)
Jordbruksmark (19,1 %)
Övrig mark (12,8 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2023 fanns 15 naturreservat i Trosa kommun.[15] Som exempel kan nämnas skärgårdsreservatet Tyvudden som bildades 2015. Området omfattar 502,6 hektar lövskog, hassellund, barrskog, havsstrandäng och marina miljöer. I de grunda vikarna finns skyddsvärda kransalger och ålgräsängar.[16] Ett annat exempel på reservat i Östersjön är Bokö-Askö som bildades 1975. Reservatet är 272 hektar åkermark, träd- och buskbärande naturbetesmark, havsstrandäng, ädellövmiljöer, barrskog med lövinslag, små öar och skär samt öppet vatten. I reservatet finns rikt med blåmusslor.[17]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling: Trosa församling
Distrikt inom Trosa kommun
Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt[18]:
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Avsnittet behöver uppdateras efter valet 2022.Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Styre
Kommunen har styrts av Alliansen sedan 2006.[19][20] De behöll makten även efter valet 2022.[21]
För valresultat äldre än 1991, se tidigare kommuntillhörighet;Nyköpings kommun.
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen i Trosa kommun består av 11 ordinarie ledamöter.[23] För sitt arbete finns tre utskott tillhörande kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott samt Kommunstyrelsens planutskott.[24]
Tidigare dominerades det lokala näringslivet av kustnäringar.[13] Exempelvis var fisket områdets främsta näringsgren långt in på 1800-talet. Under 1900-talet blev dock näringslivet allt mer differentierat[26] och turist-, handels- och servicenäringarna har en betydande roll. I början av 2020-talet dominerades arbetsmarknaden av små och medelstora företag,[13] totalt cirka &&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000 stycken. Endast ett tiotal företag i kommunen hade fler än 30 anställda,[27] men bland större företag hittades Camfil AB och Bomans Hotell & Restaurant AB i centralorten.[13] Kommunen själv var dock den största arbetsgivaren med 961 anställda (2022).[28]
Infrastruktur
Transporter
Motorvägen på E4 passerar genom kommunen strax utanför Vagnhärad. Restiden med tåg från Vagnhärad till Stockholm är drygt 45 minuter. Med bil tar det cirka 40 minuter. Avståndet från Trosa till Stockholm är 70 km, till Södertälje 38 km och till Nyköping 45 km. Bussförbindelser finns med Nyköping och Södertälje.
Tåg förbinder Vagnhärad med Nyköping och Norrköping söderut, och Södertälje och Stockholm norrut.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 14 880 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 160:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Trosa kommun var 2020 den kommun i hela landet som hade störst befolkningsökning sett till andel av folkmängden. Trosas befolkning ökade med 562 personer, vilket motsvarade 4,2 procent, under 2020.[29]
Befolkningsutvecklingen i Trosa kommun 1995–2020[30]
Området som utgör kommunen har ett rikt kulturarv, bland dessa ett stort antal runstenar.[31] Som exempel kan nämnas Trosa bro runskrift och runhällen i Björke. Vidare finns boplatser och gamla gravplats som vittnar om de människor som bott i området sedan stenåldern.[26]
Fram till 1911 anordnades årligen en marknad i Trosa. År 1959 återupptogs den gamla traditionen genom Trosa marknad.
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält en roddbåt med två par åror av guld och däröver en bildad måne av silver.
Vapnet fastställdes 1934 för Trosa stad och går tillbaka på ett sigill från 1600-talet. Båten anses syfta på strömmingsfiske. När Trosa år 1974 uppgick i Nyköpings kommun kom vapnet ur bruk. När nya Trosa kommun bildades 1992 registrerade det gamla stadsvapnet hos PRV för den nya kommunen. Även det i kommunen ingående Vagnhärad hade åren 1955–1973 ett vapen.
