Stutthof (polska Sztutowo) var det första koncentrationslägret som nazisterna lät uppföra i Tyskland utanför 1937 års landgräns (i den före detta Fria staden Danzig), beläget 34 kilometer från Danzig (polska Gdańsk).
Historik
I Stutthof, som var i drift från den 2 september 1939 till den 9 maj 1945, mördades cirka 85 000 människor.[1] Från juni 1944 användes lägret som ett utrotningsläger. Planer för ett koncentrationsläger för icke önskvärda polacker och judar skapades redan 1936, och före krigsutbrottet samlade polisen i Danzig uppgifter om judar och personer aktiva i den polska minoriteten. Inom de första veckorna i september 1939 samlade tyskarna in ett stort antal polska intellektuella från Danzig och bland annat Pommern och Kujawy.
I lägret hölls över 110 000 människor. De största grupperna var judar (cirka 50 000) och polacker, huvudsakligen från Danzig, Pommern och Kujawy. Därutöver fängslades personer med olika nationaliteter: ryssar, ukrainare, vitryssar, litauer, letter, ester, tjecker, slovaker, finländare, norrmän, fransmän, danskar, holländare, belgare, tyskar, österrikare, engelsmän, spanjorer, italienare, jugoslaver, ungrare och romer.[2]