År 1939 fick Steinhoff anställning som köksbiträde i koncentrationslägret Stutthof. Hon gifte sig och fick senare ett barn. När nazisterna ville rekrytera ny personal till lägret, anmälde hon sig frivilligt och blev den 1 oktober 1944 fångvaktare i SK-III som var kvinnoavdelningen i Stutthofs läger. Där var hon aktiv i selektionen av människor till gaskamrarna. Den 31 oktober 1944 avancerade hon snabbt till Oberaufseherin och förflyttades till satellitlägret Danzig-Holm, och en månad senare befann hon sig i kvinnolägret i Bromberg-Ost inte långt från Danzig. I lägren gjorde hon sig ökänd för sin brutalitet mot fångarna. Vid krigsslutet flydde Steinhoff från Stutthof och återvände hem.
Rättegång
Den 25 maj 1945 greps Steinhoff av polska myndigheter och fängslades i väntan på rättegång. Vid Stutthofrättegången 1946 visade Steinhoff och flera av de andra åtalade kvinnorna prov på dåligt uppförande och nonchalans.[1] På grund av sin delaktighet i selektion av fångar som skulle gasas till döds och för sadistisk behandling av fångar i lägren dömdes Steinhoff till döden.[1]
Avrättning
Gerda Steinhoffs avrättning ägde rum den 4 juli 1946 på kullen Biskupia Górka i Gdánsk. Samtidigt avrättades ytterligare tio personer som fällts i samma rättegång för krigsbrott och brott mot mänskligheten. De avrättades genom hängning.
.jpg)
.jpg)
