Under reduktionen drogs Skenäs in till kronan 1678 och förpantades till riksrådetGustaf Kurck samma år. Godset förlänades som morgongåva till drottning Ulrika Eleonora1680 och har sedan dess varit upplåtet till kronoarrende.
Skenäs finns avbildat i Erik DahlberghsSuecia antiqua et hodierna. På samma sida av Bråviken som Skenäs läses namnen Mjölkudden och Skenäs krog. På andra sidan av viken läses namnen Sätra, Kvarsebo och Stora Kolmården. Det Pfalziska vapnet förekommer på planschen, vilken är graverad av J. v. d. Aveelen1706.
Slottsbyggnaden, som var omsluten av en trädgård och med vackert läge vid stranden, brändes av ryssarna i de så kallade rysshärjningarna1719.
I närheten av slottet låg Skenäs skans, en försvarsanläggning som var i bruk redan på medeltiden. Platsen användes för att försvara inloppet till Norrköping ända in på 1900-talet.
En dryg mil väster om Skenäs lät drottning Gunilla Bielke uppföra Bråborgs slott, som under delar av 1600-talet hade samma ägare som Skenäs. Även Bråborg brändes av ryssarna 1719 och är idag en ruin.
Idag
Omkring 1720 uppfördes Skenäs kungsgård, en ny huvudbyggnad i timmer. Den har framspringande hörnflyglar, faluröd panel och åt öster en stor frontespis.
Skenäs slottsruin går att finna i en backe vid Bråvikens strand, nordväst om nuvarande kungsgården. Ruinerna av ett terrasserat område mäter cirka 200 x 200 meter och där finns grunden efter slottet, lämningar av delvis muromgiven borggård, några mindre husgrunder samt rester av en uppfartsväg.
År 1990 avgränsade SCB en småort runt anstalten och österut. Den hade benämningen Skenäs och småortskoden S1553. Småorten omfattade ungefär 22 hektar och hade 68 invånare. Vid avgränsningarna år 1995 och år 2000 hade befolkningen minskat och sedan år 2005 understeg den 50 personer och SCB avgränsar därför inte längre någon småort på platsen.