PROFILPELAJAR.COM

Rosa Luxemburg
	Rosa Luxemburg
	Rosa Luxemburg.
Lokalt namn	Róża Luksemburg
Född	5 mars 1871; Zamość, guvernementet Lublin, Kejsardömet Ryssland
Död	15 januari 1919 (47 år); Berlin, Weimarrepubliken
Begravningsplats	Zentralfriedhof Friedrichsfelde, Berlin
Nationalitet	Tysk
Alma mater	Zürichs universitet
Yrke/uppdrag	Filosof, ekonom och revolutionär
Politiskt parti	Tysklands socialdemokratiska parti, Tysklands oberoende socialdemokratiska parti, Spartacusförbundet, Tysklands kommunistiska parti
Politisk rörelse	Luxemburgism
Make	Gustav Lübeck
Partner	Leo Jogiches

Rosa Luxemburg (polska: Róża Luksemburg), född 5 mars 1871 i Zamość i Kejsardömet Ryssland (nuvarande Polen), död (mördad) 15 januari 1919 i Berlin i Weimarrepubliken, var en polsk-tysk socialist (socialdemokrat och senare kommunist) av judisk härkomst.

Biografi

Bakgrund och uppväxt

Rosa Luxemburg var det femte och sist födda barnet till Eliasz och Line (född Löwenstein) Luxemburg. Det är inte helt fastställt när hon föddes. På hennes födelseattest ändrades tidpunkten till 25 december 1870, men själv hävdade hon att hon var yngre. Enligt biografin som skrevs av Peter Nettl anses numera att den 5 mars 1871 var hennes rätta födelsedatum. Rosa Luxemburg var kortväxt och hade svårt att gå på grund av en höftsjukdom i barndomen. År 1873 flyttade familjen till Warszawa för att barnen skulle få en bättre utbildning. Rosa lyckades bra i skolan och blev tidigt intresserad av litteratur och började redan som ung skriva noveller. Hon sökte sig mycket till politiska och antiryska kretsar (delar av Polen var då en del av Kejsardömet Ryssland). Från 1886 engagerade sig Luxemburg för det polska arbetarpartiet Proletariat.^[1] Partiet fanns sedan 1882 och var ett av de första i Europa som organiserade en stor strejk. På grund av strejken avrättades eller fängslades flera av partiets ledare, bland andra Stanisław Kunicki, och partiet blev officiellt upplöst. Några undergrupper agerade fortfarande i hemlighet. Luxemburg anslöt sig till en av dessa grupper. År 1889 var hon nära att upptäckas av polisen, men lyckades fly till Schweiz.

Studier och flytt till Tyskland

I Schweiz började Luxemburg studera vid Zürichs universitet, först naturvetenskap och sedan nationalekonomi. År 1898 blev hon filosofie doktor på en avhandling om Polens industriella utveckling med betyget magna cum laude. I Schweiz fick hon också kontakt med andra socialister i exil, bland dem Leo Jogiches.

Hon ingick 1898 skenäktenskap^[2] med Gustav Lübeck för att få tyskt medborgarskap, och flyttade till Berlin, där hon samma år gick med i det tyska socialdemokratiska partiet (SPD). Hon skrev i socialdemokratins tidskrift Die Neue Zeit, där hon 1904 polemiserade mot Lenin om den ryska socialdemokratins organisationsform och avvisade hans krav på en centralistisk ledning.

Tiden fram till första världskriget

I juni 1904 blev hon för första gången dömd till fängelse (för ärekränkning av kejsar Vilhelm II). Innan strafftiden var över blev hon frisläppt genom en allmän amnesti i samband med den sachsiske kungen Fredrik Augusts tronbestigning. Hon vägrade dock att ta emot en gåva från en kung, och stannade kvar i cellen, tills hon blev avhyst.^{[källa behövs]}

Mellan 1907 och 1914 undervisade hon vid partiets skola i Berlin, då hon också blev en framträdande socialistisk teoretiker och grundare av den så kallade luxemburgismen.

Första världskriget

Luxemburg motsatte sig SPD:s reformistiska politik och den socialdemokratiska rörelsens alltmer centralistiska och hierarkiska struktur, som ökade klyftan mellan ledningen och fotfolket. I opposition mot SPD:s pro-krigspolitik bildade hon 1916, tillsammans med Karl Liebknecht, Leo Jogiches och Clara Zetkin, Spartacusförbundet, och därefter, med bland andra Karl Kautsky 1917, det tyska oavhängiga socialdemokratiska partiet (USPD). Efter den ryska oktoberrevolutionen 1917 riktade hon, i sin bok Den ryska revolutionen, kritik mot det ryska kommunistpartiets styre, som hon fann odemokratiskt.

I augusti 1914 grundade Luxemburg tillsammans med Karl Liebknecht, Clara Zetkin och Franz Mehring Die Internationale. De skrev illegala, antikrigsbroschyrer signerade "Spartakusbund". De försökte genom sina texter att leda det tyska proletariatet mot en krigsstrejk. I juni 1916 fängslades Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht. Vänner smugglade och publicerade illegalt hennes artiklar.

Spartakistupproret

Efter första världskrigets tyska sammanbrott organiserade Luxemburg och Karl Liebknecht 1919 en resning i Berlin, det så kallade Spartakistupproret, som kvästes blodigt. Luxemburg och Liebknecht dödades av soldater från en så kallad frikår, Garde-Kavallerie-Schützendivision, lagligt verksam under den socialdemokratiska regeringen.^[3]

Luxemburg och Liebknecht begravdes på Zentralfriedhof Friedrichsfelde i Berlin. Socialister och kommunister besöker varje år graven den andra söndagen i januari.

Roll

Luxemburg argumenterade mot den centralisering av makten som bland andra Lenin förespråkade, och försvarade fritt tänkande och demokrati: "Utan allmänna val, ohämmad press- och församlingsfrihet, fri kamp mellan olika uppfattningar, dör livet i varje politisk institution."^[4]

Hon vägrade att anta en ”säkrare”, marginaliserad position som en kvinnlig förebild inom den socialistiska rörelsen. Luxemburg hade en pulserande tolkning av kvinnors frigörelse och arbetarklassens frigörelse. Inom rörelsen tyckte många män att en kvinnas plats var i hemmet. Hela Luxemburgs liv var en tydlig och kraftfull utmaning att förändra den uppfattningen.

Hon var en utomstående som blev en stark kraft i de manligt dominerade inre socialistiska cirklarna i Tyskland, Polen och Ryssland. Hon bevisade sig vara en briljant politisk analytiker, ekonomisk teoretiker, författare, inspirerande lärare, kraftfull talare och revolutionär ledare^[5] med både mod och insikt.^[6]

Eftermäle

Luxemburg har betraktats som ett revolutionärt marxistiskt alternativ till den reformistiska socialdemokratin och den diktatoriska "sovjetkommunismen".

Rosa Luxemburg blev martyrförklarad av olika socialistiska riktningar.^{[källa behövs]} Socialdemokrater, trotskister, leninister, anarkister har alla gjort anspråk på att föra hennes arv vidare genom att betona olika delar av hennes politiska tankar.^{[källa behövs]}

Rosa Luxemburgs minne har hedrats bland annat genom att ett torg i östra Berlin, Rosa-Luxemburg-Platz, uppkallats efter henne 1969 under DDR. Torget ligger i omedelbar närhet till Karl-Liebknecht-Haus, Die Linkes partihögkvarter.

Poeten Paul Celan refererar indirekt till mordet på Rosa Luxemburg i dikten "Du liegst im großen Gelausche", vars sista strofer lyder "Mannen blev ett såll, kvinnan /måste simma, suggan, /för sig, för ingen, för vem som helst – / Landwehrkanal kommer inte att forsa / Ingenting/stoppar upp."

Allt som fanns utgivet av henne brändes av nazister under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.

Bibliografi i svensk översättning

Massaktion och revolution (bearbetning för svenskan av T. N. (dvs. Ture Nerman), Fram, 1917)
Rosa Luxemburgs fängelsebrev (urval och översättning av Ture Nerman, Tiden, 1962)
Masstrejk, parti och fackföreningar (översättning Ture Nerman, T. Nerman, 1966)
Jag var, jag är, jag blir (urval, inledning och kommentarer av Bo Gustafsson, översättning Birgitta Sandberg, Cavefors, 1966)
Den ryska revolutionen (Die russische Revolution 1918) (översättning Ture Nerman, Federativ, 1967)
Socialdemokratins kris (Die Krise der Sozialdemokratie) (översättning Lars Krumlinde, Gidlund, 1971)
Om Spartakus: tal vid Tysklands kommunistiska partis grundande kongress den 29-31 december 1918 (Rede zum Programm) (anonym översättning?, Partisan, 1971)
Marxism kontra leninism (anonym översättning?, Växjö ungsocialister, 1972)
Brev från fängelset (översättning Vilma Roos, Tiden, 1977)
Reformpolitik och socialism: politiska skrifter i urval 1894-1913 (översättning Birgitta Sandberg, Arkiv, 1983)
Masstrejk, parti och revolution: två uppsatser om arbetarrörelsens organisationsformer 1904-06 (Arkiv, 1983) [Innehåll: Masstrejk, parti och fackföreningar (övers.: Ulf Eriksson). Den ryska socialdemokratins organisationsfrågor (övers.: Hans-Erik Söderberg)]
Världskriget och de europeiska revolutionerna: politiska skrifter i urval 1914-1919 (översättning Kenth-Åke Andersson [m.fl.], Arkiv, 1985)

Vidare läsning

Ture Nerman och Zeth Höglund: Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg: en minnesskrift (Fram, 1919)
Röster om Rosa Luxemburg: en antologi (red.: Per-Olof Mattsson, Maria Sundvall, översättning: Per-Olof Mattsson [m.fl.], Röda rummet, 1998)
Sebastian Haffner: Den tyska revolutionen 1918/19 (Die verratene Revolution) (översättning och noter: Robert Ekstrand, Nya Doxa, 2005)
Kate Evans: Red Rosa: the graphic biography of Rosa Luxemburg (Verso, 2015)^[7]
Nina Björk: Drömmen om det röda - Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek (Wahlström & Widstrand 2016)^[8]^[9]