Québecs norra delar, tidigare kallade Ungavaregionen, är i princip helt obefolkade och tillfördes provinsen i två omgångar så sent som 1898 respektive 1912. 90 procent av Québecs yta upptas av Kanadensiska skölden[1], det urberg som täcker nordöstra Nordamerika och Grönland. Endast 2 procent av Québecs yta ytgörs av odlingsbar mark, men de nordliga regionerna erbjuder med sin skog (35 procent av arealen är produktiv skogsmark[1]) och sina sjöar och floder viktiga näringar i form av pappers-, pappersmassaindustri och vattenkraft (nästan hälften av Kanadas totala produktion av vattenenergi[1]). De nordligaste regionerna i Québec utgör en del av den inuitiska nationen och kallas Nunavik. Klimatet där är arktiskt eller subarktiskt.
Av tradition tänker man sig Saint Lawrencefloden med en öst-västlig sträckning och människor i till exempel Montréal säger gärna att de "åker norrut mot bergen". Flodens sträckning är emellertid nordost-sydvästlig och Montréalborna beger sig i praktiken nästan mer åt väst när de reser till bergen.
